”Är du en vinnare på statens budget?” – Begriper du hur statsbudgeten är uppbyggd?
Vårbudgeten presenteras och det kommenteras och ”rasas” i media. Vilka är vinnare, vilka är förlorare?
Neddragningar och uteblivna höjningar lockar fram intressenter från partier och intresseorganisationer som ondgör sig över att inte få mer, eller i värsta fall, mindre av vår gemensamma kaka.
Ekonomistyrningsverket har en bra översikt: Budgeten för 2024.
Hur är statsbudgeten uppbyggd? Var kommer pengarna ifrån och vart tar de vägen?
Jag är absolut ingen expert så dessa färgglada rapporter är en del av min inlärningsprocess och skulle säkert inte godkännas i en A-uppsats vid den mest förlåtande institutionen.
Med data från Ekonomistyrningsverket och som vanligt beväpnad med Power BI försöker jag förstå hur olika intäkts- och utgiftsposter hänger ihop.
Nedan är ett exempel på hur Statens skatteinkomster och Direkta skatter på arbete delas upp i olika poster. Notera hur relativt liten andel den Statliga inkomstskatten står för.
Budgetens utgiftsposter är i många fall svåra att begripa sig på. Gör man en liten söksnurra hittar man ”stöd” (119 anslagsområden) och ”insatser” (48 anslagsområden) i det preliminära utfallet för 2023.
För att göra budgetar jämförbara mellan länder och förhoppningsvis mer begriplig för oss alla finns ett begrepp som heter COFOG: ”Classification of the functions of government”. COFOG benämns ofta som Ändamålsstyrd budget, alltså vad vi egentligen använder pengarna till.
Här är ett diagram som visar utgifter för området Hälso- och sjukvård från 2006 till 2022 (senaste data). Jag har markerat de olika regeringarna och konstaterat att utgifterna ökar oavsett vem som sitter i Rosenbad.
Gå in i rapporten, se hur inkomster kommer in och utgifter rinner ut. Sök fram hur många utgiftsposter vi har för populära uttryck som ”klimat”, och ”miljö”
Länk till rapporten:https://bit.ly/4dFUxaz
Explore posts in the same categories: Medborgardata
medborgardata.se 
Lämna en kommentar