Hur många är arbetslösa, sjuka eller saknar ersättningar i din kommun?

Posted 2026-06-04 by UserNo1
Categories: Medborgardata

Tags: , , ,

Det finns olika sätt att mäta och definiera arbetslöshet, och vi har tidigare här på bloggen redovisat arbetsmarknadsstatus via den s.k. AKU-metoden.

Här jag tagit ut data enligt BAS-metoden vilket enligt SCB ger en bättre bild per befolkningsgrupp.

Bilden nedan visar arbetsmarknadsstatusen för samtliga kommuner i Stockholms län – senaste data från mars 2026. Väl inne i rapporten kan du bl. a se antal och andel sysselsatta, arbetslösa, sjuka – per åldersgrupp, svensk-utländsk bakgrund och kön. Du kan filtrera på kommun-, region- och riksnivå.

I träddiagrammet kan du studera varje grupp detalj.

Klicka på bilden för att komma till rapporten (på dator).

SCB tar hänsyn till personlig integritet i sin data vilket kan medföra att totaler inte adderar upp korrekt. Det kan också innebära att procentsatser i denna rapport kan skilja någon tiondel från SCBs officiella siffror.

Elbilar dominerar

Posted 2026-06-02 by UserNo1
Categories: Medborgardata

Tags: ,

Varje månad kan vi följa nyregistreringaran av personbilar – el, hybrid och bensin/dieserl ner på kommunnivå.

Hur ser det ut i riket och i din kommun?

Klicka på bilden för att kolla upp.

Företagsklimatet i din komun

Posted 2026-05-30 by UserNo1
Categories: Medborgardata

Tags:

Svenskt Näringsliv undersöker företagsklimatet i Sveriges kommuner på mer än ett dussin parametrar. Resultatet visas i en mycket snygg interaktiv webbrapport på https://www.foretagsklimat.se/

Så vad kan Medborgardata och Power BI tillföra? Jag har valt ut fyra variabler – övergripande ranking, brottlighetens påverkan samt politikers och tjänstemäns attityd till företagen – och lagt ut tidsserier så långt dessa räcker. Kommunerna rankas från 1 (bäst) till 290 (sämst)

I valtider är det nog många som är nyfikna på hur företagarna ser på politikernas attityder. Något som förvånade mig var hur snabbt resultatet kan ändras bara på ett år.

Skånska Höganäs (bilden nedan) kommer allra högst upp på den övergripande rankingen och får även höga betyg för de kommunala tjänstemännens (och politikers, se rapporten) attityder. Som synes har man under de senaste åren förbättrat sig från en redan hög nivå. Vad hände i Höganäs med den enorma förbättringen från 2005?

Klicka på bilderna för att studera din och alla andra kommuner.

Största uppryckningen på bara ett år görs av Munkedals politiker – 113 platser. Gå in i rapporten så ser du vem som tappat mest.

Att brottligheten påverkas affärsklimatet i kommun är tydligt. Hallsberg i Örebro län står för årets försämring och droppar 130 platser.

Inne i rapporten kan ni filtera per län, sortera efter bäst och sämst samt största förbättring/försämring. Klicka här!

Befolkningen i landskap och socknar

Posted 2026-05-24 by UserNo1
Categories: Medborgardata

Det heter inte socknar längre, och folkbokföringen sköts av Skatteverket, inte församlingen. Många av oss tänker nog fortfarande i termer av landskap och socknar, som nu kallas distrikt.

Med hjälp av Power BI kan vi sätta färg på SCBs siffror och som vanligt titta på data ur några olika vinklar.

Klicka på bilden för att komma till appen (på dator).

Karta över befolkningen i svenska landskap och distrikt mellan 2015 och 2025, med rubriker för befolkning per landskap, landskap - distrikt och störst-minst.

När vi delar in befolkningen efter landskap får vi en del lustiga fenomen. Nedan ser vi distrikten i landskapet Hälsingland, men två av dessa, Ytterhogdal och Ängersjö ligger i Härjedalens kommun. Går man till landskapet Härjedalen ser man att ett av distrikten, Storsjö, ligger i Bergs kommun.

En graf som visar befolkningen i Hälsingland över åren 2016 till 2024, med statistik för totalt antal invånare.

Gå in i rapportappen, kolla upp befolkningsutvecklingen ditt landskap och distrikt och – om du bor i Stockholms län, vet du vilket landskap du bor i – Uppland eller Södermanland?

Kolla!

Hur mår barnen?

Posted 2026-05-22 by UserNo1
Categories: Medborgardata

Barn-ULF är en undersökning om barns (12-18 år) levnadsförhållanden. Barnen svarar bl. a på frågor om ekonomi, fritid, hälsa, trygghet och skolsituation. Undersökningen kommer att genomföras vart tredje år och senaste uppgifter är från 2023.

SCB publicerar siffrorna med en mängd variabler och jag har valt ut bakgrund, föräldrars inkomst och utbildningsnivå samt grund- respektive gymnasieskola.

Det blir många diagram och siffror men ett fenomen står ut: Flickor verkar må sämre – vilket i sig inte är en nyhet.

Klicka på bilden för att komma till rapporten.

”Ont i magen minst en gång i veckan” – per kön, efter bakgrund, föräldrars inkomst och utbildningsnivå samt årskurs.

Hur många föds och flyttar i din kommun?

Posted 2026-05-17 by UserNo1
Categories: Medborgardata

Tags: , , ,

Uppdaterat med siffror för mars-2026

SCB mäter födda och döda, inflyttade och utflyttade per kommun per månad. Detta kan vara synnerligen nyttiga uppgifter för de som ska planera kommunernas verksamhet.

Med Power BI kan du som vanligt skapa klarhet i siffrorna och göra en interaktiv app.

Klicka på bilden för att komma till rapport-appen.

Av sekretesskäl har SV ”blurrat” till siffrorna som kan innebära att summan av kvinnor och summan av män inte stämmer med totalen.

Hur ser den totala befolkningsförändringen ut? Flyttar folk in och ut från länet eller flyttar de från andra delar av landet? Hur många ut- respektive invandrar? Hur många föds och hur många dör?

Vilka kommuner ökar och minskar mest i absoluta tal och procentuellt? Finns det skillnader mellan storstäder, pendlingskommuner och landsbygd? Hur ser det ut i Norrlands 54 kommuner?

Allt detta inne i rapport-appen som du når här.

Rapporten bör avnjutas på dator eller läsplatta, inte telefon.

Uppdatering: Vill du ha en snabb överblick för total befolkning per månad i din kommun, klicka på bilden.

Hur mycket spenderar staten, på vad och vilka utför?

Posted 2026-05-16 by UserNo1
Categories: Medborgardata

Tags: , , ,

Statens utgifter som år 2025 uppgick till dryga 1 400 miljarder består hundratals poster fördelade på hundratals myndigheter.

Hur kan man som medborgare och väljare skapa sig en klarare bild över vad och vem som spenderar?

Hur mycket går till löner och administration? Minskar anslagen till miljö, hälsovård, kultur? Hutr mycket ökar kostnaderna för försvaret. Hur räknas ”Försvaret” – är det bara militären?

Med data från Statskontoret och Power BI vid min sida har jag försökt skapa en ”app” (för dator) som visar utgifterna ur tre lika perspektiv.

Klicka på bilden för att komma till rapport-appen.

I Realekonomisk fördelning tittar man på vad pengarna används till (t.ex. bidrag, löner eller inköp av material).

COFOG: Classification of the Functions of Government (Klassificering av offentliga utgifter efter ändamål) och är en internationell standard som används för att gruppera statens och den offentliga sektorns utgifter utifrån vilket syfte eller ändamål de har.

Klassificering enligt utgiftsområden (UO) är den struktur som den svenska statens budget är indelad i, omfattande totalt 27 olika områden. Dessa områden fungerar som huvudkategorier för hur riksdagen fördelar pengar till olika verksamheter, från rikets styrelse till utbildning, sjukvård och rättsväsende.

I rapportappen kan du analysera statens utgifter utifrån dessa tre klassificeringar – med andra ord   – titta på samma siffror utifrån tre olika utgångspunkter. Det är många parameterar och dimensioner – bäst är att klicka sig runt för att få ett grepp om belopp, utgiftsområden och myndigheter.

Kom ihåg att skola, omsorg och sjukvården i huvudsak sköts av kommuner och regioner i helt andra budgetar, även om bidrag från staten till dessa är den största utgiftsposten.

Vilka väljer vi till kommunfullmäktige? – nu med AI-analys

Posted 2026-05-16 by UserNo1
Categories: Medborgardata

SCB har statistik på en antal egenskaper hos våra folkvalda. Nedan kan vi se våra kommunvaldas civilstånd, bakgrund, ålder och utbildning.

Inne i rapporten kan du filtrera på parti, kön och mandatperiod. Skiljer sig utbildning, antal barn, bakgrund och civilstånd mellan partier? Ja, faktiskt.

Klicka på bilden för att komma till appen (på dator).

Uppdatering:

Jag har bett min agent (Claude heter han) att gå igenom den datamodell som jag byggt och analysera:

Bakgrund (andel utrikes födda)

Ingen dramatisk förändring men tydliga riktningar:

  • Centerpartiet ökar kraftigt proportionellt: 4,1% → 6,0% → 6,7% (+2,6pp) — relativt sett störst förändring
  • Vänsterpartiet ökar stadigt: 11,8% → 12,3% → 14,1% (+2,3pp) — nu högst av alla partier 2023
  • Miljöpartiet minskar: 14,7% → 13,6% → 11,5% (-3,2pp) — tappade sin tidigare tätposition
  • SD, S och M är stabila kring 8%, 12% resp 8%

Utbildning (andel eftergymnasial) — starkaste signalen

Generell akademisering i nästan alla partier, men takten varierar enormt:

Parti20152023Förändring
Centerpartiet50%62%+12pp
Miljöpartiet77%87%+10pp
Socialdemokraterna41%50%+9pp
Vänsterpartiet63%71%+8pp
SD24%29%+5pp — fortfarande lägst
KD62%62%i princip oförändrat

S:s rörelse är anmärkningsvärd — har gått från det minst till det näst minst akademiserade riksdagspartiet.


Inkomst (andel i högsta kvintil 81–100)

Parti20152023Förändring
Moderaterna46%50%+4pp — stabilt högt
Centerpartiet32%42%+10pp
Miljöpartiet26%40%+14pp
SD14%23%+9pp — störst relativ ökning

SD är mest slående — startade med lägst andel höginkomsttagare, men har ökat mest proportionellt. Parallellt minskar deras andel i lägsta kvintilen (17% → 12%). SD-representanter rör sig tydligt uppåt inkomstmässigt.

Miljöpartiet toppar nu på 40% i högsta kvintilen trots att de är ett litet vänsterparti — sannolikt kopplat till den kraftiga akademiseringen.


Ålder — alla partier åldras

Andel unga (18–29) minskar i alla partier, andel 65+ ökar:

PartiUnga 2015Unga 2023Notering
SD13%7%Störst absolut tapp — hade flest unga 2015
Miljöpartiet11%6%Kraftig förlust av unga representanter
Vänsterpartiet11%6%Liknande tapp som MP
Liberalerna6%6%40% av representanterna är 65+ — äldst av alla partier

Sammantaget

Det tydligaste övergripande mönstret är akademisering kombinerat med inkomstuppgång — förtroendevalda i svenska kommuner representerar successivt ett smalare socioekonomiskt skikt.

SD:s transformation är mest dramatisk: från ett brett inkomstspann mot ett alltmer medelklass- och höginkomstparti med åldrande representanter. Miljöpartiet syns i datan krympa kraftigt i antal, samtidigt som kvarvarande representanter är allt äldre, rikare och mer högutbildade.

Hur många hushåll, hur många barnfamiljer och hur många barn i din kommun?

Posted 2026-05-16 by UserNo1
Categories: Medborgardata

Tags: , , ,

Hur många barnfamiljer finns i kommunen och hur många barn har de? Hur många är ensamstående och hur ser utvecklingen ut över tiden. Data från SCB och Power BI kan bringa mer klarhet.

Som exempel tar vi Vaxholm i Stockholms län.

Total befolkning vid slutet av 2025 var 11 624 personer uppdelade på 5 033 hushåll. Till vänster ser vi storleksfördelningen för barnfamiljer och utvecklingen sedan 2020. Antalet två- och trebarnsfamiljer minskar medan enbarnsfamiljer ökar.  

Vi kan också konstatera en totalt sett negativ befolkningsutveckling för kommunen.

Hur ser det ut i din kommun? Klicka på bilden.

Snart dags för fotbolls-VM!

Posted 2026-05-16 by UserNo1
Categories: Sport

Svenska kommuner och skatter i alla ära, men viktigast av allt är ändå fotboll, framför allt på VM-nivå. Här hittar du all statistik om matcher, lag och spelare från 1930 till 2022.

Visste du förresten att det har spelats VM-matcher i Sandviken, Eskilstuna och Uddevalla? Glömde jag att nämna att vi även presenterar lagledare och domare?

Använd rapport-appen så gör du rent hus i alla frågesporter på VM-fotboll eller gör dig olidlig i TV-soffan.

Klicka på bilden.

Quiz: En enda svensk har fått en ”award”. Vem?

Hur många anställingar inom näringsliv och offentlig sektor?

Posted 2026-05-08 by UserNo1
Categories: Medborgardata

Tags: ,

Hur många anställningar finns det i näringslivet, offentlig sektor och organisationer?

En ”anställning” är mer komplicerad än vid första påseendet, men vi kan förenkla genom att säga det det kan vara både hel- och deltid samt att en person kan har flera anställningar.

Klicka på bilden för att utforska.

Anställningar inom vård och omsorg är ofta en het fråga så vi bjuder på ett smakprov inifrån rapport-appen. Kurvorna visar antalet anställda (både i offentlig sektor och privat)  jämfört med samma period föregående år (streckade kurvan). I februari i år ser vi att antalet anställa är något fler än föregående år (ca 7 000 fler).

Klicka här för att dyka ner i siffrorna.

Nyregistrerade personbilar till och med april 2026

Posted 2026-05-05 by UserNo1
Categories: Medborgardata

Tags: ,

Dags att sammanfatta de fyra första månadernas nyregistreringar av personbilar. Diagrammet nedan visar antalet nyregisterade i första kvartalet för åren 2021-2026. Årets Kv1 är i antalet fordon tämligen likt de tre senaste åren men en tydlig tillbakagång för bensin/diesel. Inne i rapporten ser du siffror till och med april 2026.

Tittar vi på totalt antal registreringar sedan 2021 leder fortfarande bensin/diesel men ca 64% av alla fordon har någon form av eldrift.

För att komma till rapport-appen, klicka på bilden.

Hur många röstade på vildarna?

Posted 2026-05-05 by UserNo1
Categories: Medborgardata

Tags: ,

Eftersom man är folkvald kan man inte sparkas ut av partiledningen och vildar brukar ofta framhålla att man ”valts av folket” som man förtjänstfullt tjänar genom att sitta kvar på sin plats.

Hur stort folkligt stöd har vildarna? Svårt att säga så klart, men vi kan i alla fall räkna antal personröster som de har skrapat ihop.

Enligt riksdagens sajt finns det nio politiska vildar. Genom att konsultera vår rapport-app om personröster kan vi se detta.

Klicka på bilden för att komma till rapporten.

Går du in i rapporten kan du se i vilka distrikt man får sina röster. Olika partier hanterar röster och distrikt på olika sätt.

Ett längre inlägg  i ämnet personröster hittar du här.


Hur gamla är våra bilar?

Posted 2026-05-03 by UserNo1
Categories: Medborgardata

Hur många fordon rullar på våra vägar och hur gamla är de? Hur många står avställda i lador och garage?

Klicka på bilden för att komma till rapport-appen.

Undrar vi hur många jänkare som finns – både i raggarbilsmodell och de erbarmliga senare modellerna – ser vi svaret nedan. Man kan bara söka på tillverkare så vi missar godingar som Ford Mustang och Ford Fairline.

Nedanstående siffror förvånande mig. Antalet lastbilar har åttafaldigats sedan 1950 medan antalet bussar endast fördubblats, lite drygt.

Klicka här för att läsa mer.

Elpriser, elavtal, elområden, och nätavgifter – vad betalar du?

Posted 2026-04-23 by UserNo1
Categories: Medborgardata

Tags: , , , , , , , ,

Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten.

Uppdaterad med siffror för mars 2026

Flera elräkningar, olika former av avtal och elnätsområden kan förvirra den mest klartänkte. Vad ska man välja, på vilka grunder och vilken information finns att tillgå. Detta är inte en konsumentupplysning utan ett försök att bringa ordning och översikt genom att använda data från SCB som polerats i Power BI.

Rapporten innehåller data från 2022 till, i skrivande stund, mars 2026. Du kan se prisutveckling per kundtyp (lägenhet, villa med elvärme etc.), avtalstyp (fast, rörligt etc.) samt per elområde.

Vi kan, som alla redan konstaterat , se att elpriserna fortsatte att rusa unde de akalla månaderna men viker i mars.

Elnätområden är omtvistade eftersom det medför stora prisskillnader mellan norr och söder. Inne i rapporten kan du se hur mycket dyrare elen är i elområde 4 jämfört med norrut.

Bild 3. Elområde 1-4.

Hur ser det ut med ditt avtal i ditt elområde? Klicka här.

Hur mycket spenderar Sverige jämfört med andra länder – är vi unika?

Posted 2026-04-19 by UserNo1
Categories: Medborgardata

Hur spenderar sina offentliga medel och vad prioriteras? Går det att jämföra med andra länder?

Lyckligtvis finns det en standard (Classification of the Functions of Government (COFOG) för att klassificera hur en stat spenderar sina invånares pengar vilket också gör det möjligt att jämföra olika länder.

Med siffror från den utmärkta OurWorldInData och trogna Power BI har jag försökt skapa en rapportapp som gör det någorlunda enkelt att jämföra mellan olika länder.

Denna jämförelse gäller andelen som spenderas inom samtliga nivåer av den offentliga sektors – nationellt och regionalt.

Är Sverige unikt i något avseende? Inte alls av siffrorna att döma.

Slår vi ihop två områden som alltid är heta i valtider får vi nedanstående tabell. Det visar att exempelvis Finland spenderar 57,3% av offentliga medel inom områdena utbildning och ”Social protection”, dvs sjukskrivningar, åldringsvård, familjepolitik etc. Sverige hamnar utanför pallen på en femteplats.

Inom området Defense – militärt och civilt försvar hittar vi föga överraskande Israel i topp med USA som tvåa.

Två länder utan militär spenderar minst och vi kan även se att visa NATO-länder ligger lågt. Sverige spenderar en högre andel på försvar än vad Finland gör, något jag finner märkligt och värt att kolla upp.

Jag blir också fundersam när jag ser siffror för Environment. Siffrorna är visserligen andelen av ländernas totala spenderande men jag är likväl förvånad över att Grekland spenderar 3,1% av sina medel på miljön (1,5% av BNP) och Sverige – som inte ens får plats på skärmdumpen – spenderar 1,2% (0,6% av BNP).

Man bör läsa på om hur COFOG fungerar och hur jämförbara siffrorna är, men detta är en början som genererat lika många frågor som svar.

Klicka här för att komma till rapporten.

Hur många vindkraftverk finns det i din kommun?

Posted 2026-04-16 by UserNo1
Categories: Medborgardata

Tags: , ,

Med data från Energimyndigheten kan vi lista antalet vindkraftverk per kommun över tiden. Nu med siffror för 2025.

En kommun har över 500 vindkraftverk och leder ligan överlägset.

Klicka på kartan för att komma till rapport-appen.

En överraskning för mig var det jämförelsevis låga antalet havsbaserade kraftverk.

Statens inkomster och utgifter 2025 – 2029

Posted 2026-04-14 by UserNo1
Categories: Medborgardata

I Svenska Dagbladet kan man läsa att regeringen presenterar en vårbidget på 7,7 miljarder. DN skriver om några miljarder i sänkta drivmedelsskatter och elstöd, och OK, de 37 miljarder som den sänkta matmomsen beräknas kosta statskassan.

Nu är den svenska statsbudgeten för detta på över 1 300 miljarder, så låt oss ignorera den vanliga diskussionen vem-vinner-vem-förlorar.

Vi kan konstatera att statens inkomster ökar under de kommande åren.

De balanserade budgetar vi vant oss med under ett antal år är ett minne blott. Enligt nationalekonomen Keynes ska staten spendera och ta underskott under lågkonjunkturer (lätt) medan man stramar åt under en högkonjunktur (svårt).

Väljer vi ut områdena Rättsväsende och Försvar ser vi kraftiga ökningar på totalt 70 miljarder under de kommande fyra åren eller från en andel på 18% av utgifterna till 21 procent (toppar på 22% under 2027),

Väljer vi ut fyra områden som omfattar hälsovård och ekonomisk trygghet ser vi en kraftig ökning under 2026 som faller kommande år men slutar likväl på en ökning med 6 miljarder. I andel av utgifterna från 28,5% under 2026 till 26% år 2029.

Klicka här för att komma till rapportappen.

Varifrån kommer partiernas pengar?

Posted 2026-04-12 by UserNo1
Categories: Medborgardata

Ett hett ämne där vi redan vet en del om en del partier. Kammarkollegiet har en utmärkt redovisning där man kan hämta ut data för att borra ner sig än mer. Jag har satt samman en snabb och ganska ”dirty” översikt om partiernas intäkter och intäktskällor åren 2018 – 2024. Siffror för 2025 verkar vara på gång men är inte kompletta.

Så här ser intäkterna ut

Många okända partier och fler blir det om du går in på rapporten.

Så här grupperas de olika intäktskällorna

Riktigt intressant blir det när man kan klicka för att kombinera dessa tabeller och se intäkterna per parti.

Klicka på bilden och prova själv:

Regionernas ekonomi

Posted 2026-04-10 by UserNo1
Categories: Medborgardata

Nu finns det preliminära siffror för regioneras resultat för år 2025. Med Power BI kan vi både titta på detaljer och skapa en tidsserie på fem år.

Diagrammen visar resultatet för Region Stockholm (regionen, inte regionkoncernen, vi återkommer till det). Ett plusresultat på dryga 5 miljarder eller 2 130 kr per person förvånar mig och kanske många andra som läser om problemtyngda regioner. Men detta är vad som står i SCBs siffror.

Tyvärr har SCB från och med i år slutat att publicera ”kronor per invånare” vilket jag tycker är ett utmärkt mått – begripligt och jämförbart. Därför har jag tagit mig friheten att själv räkna ut beloppet genom att dela med antalet invånare i slutet på varje år.

Klicka på diagrammen för att komma till rapport-appen, kolla upp din region och jämför med andra.

Vi visar även resultaten för regionkoncerner. I vissa regioner är det mininala skillnader mellan beloppen, medan andra regioner, exempelvis Västra Götaland och Stockholm har omfattande koncernverksamhet.

Det är upp till varje region (och kommun) hur verksamheten ska organiseras. Verksamheter som allmännyttiga bostäder, energi och kollektiv drivs ofta i bolagsform.

Klicka här!