Vårbudgeten presenteras och det kommenteras och ”rasas” i media. Vilka är vinnare, vilka är förlorare?

Neddragningar och uteblivna höjningar lockar fram intressenter från partier och intresseorganisationer som ondgör sig över att inte få mer, eller i värsta fall, mindre av vår gemensamma kaka.

Ekonomistyrningsverket har en bra översikt:  Budgeten för 2024.

Hur är statsbudgeten uppbyggd? Var kommer pengarna ifrån och vart tar de vägen?

Jag är absolut ingen expert så dessa färgglada rapporter är en del av min inlärningsprocess och skulle säkert inte godkännas  i en A-uppsats vid den mest förlåtande institutionen.

Med data från Ekonomistyrningsverket och som vanligt beväpnad med Power BI försöker jag förstå hur olika intäkts- och utgiftsposter hänger ihop.

Nedan är ett exempel på hur Statens skatteinkomster och Direkta skatter på arbete delas upp i olika poster. Notera hur relativt liten andel den Statliga inkomstskatten står för.

Budgetens utgiftsposter är i många fall svåra att begripa sig på. Gör man en liten söksnurra hittar man ”stöd” (119 anslagsområden) och ”insatser” (48 anslagsområden) i det preliminära utfallet för 2023.

För att göra budgetar jämförbara mellan länder och förhoppningsvis mer begriplig för oss alla finns ett begrepp som heter COFOG: ”Classification of the functions of government”. COFOG benämns ofta som Ändamålsstyrd budget, alltså vad vi egentligen använder pengarna till.

Här är ett diagram som visar utgifter för området Hälso- och sjukvård från 2006 till 2022 (senaste data). Jag har markerat de olika regeringarna och konstaterat att utgifterna ökar oavsett vem som sitter i Rosenbad.

Gå in i rapporten, se hur inkomster kommer in och utgifter rinner ut. Sök fram hur många utgiftsposter vi har för populära uttryck som ”klimat”, och ”miljö”

Länk till rapporten:https://bit.ly/4dFUxaz

EU-parlamentet har i dagarna röstat igenom den nya Asyl- och Migrationspakten.

Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna röstade Ja till ett antal delförslag, Nej till några. Av olika skäl kan man anta.

Pakten sägs minska invandringen till Sverige. Hur ser det ut idag (ok då, fram till och med 2023), jämfört med tidigare år? Vill man ha månadsfärska siffror ska man besöka Migrationsverket.

Ja, invandringen minskar betydligt från rekordåren runt 2015. Som synes i tabellen invandrade dryga 550 000 personer perioden 2015 – 2020 och även om vi har ett år kvar av perioden 2020 – 2025 så ser vi en minskning på ca 50 %.

Från vilka länder kommer invandrarna och hur ser det ut mellan de olika ”Grunderna för bosättning” som det officiellt kallas?

Power BI reder ut som vanligt.

Länk till rapporten: https://bit.ly/3PZwdYd

SCB meddelar att födelsetalen i landet är på rekordlåg nivå, något som verkar vara läget i många rika länder och i jättar som Kina.

Med Power BI som verktyg blir som vanligt allt klarare.

Kvinnor får barn allt senare i livet vilket självklart är en förklaring till de minskade födelsetalen.

Så här det ut i Stockholms stad (startår 1981):

.

Det är som synes en dramatisk nedgång i födandet bland den yngsta gruppen föderskor i åldern 15- 24 år: Från dryga 28 000 år 1991 till dryga 6 000 förra året.

Den plattaste kurvan för unga mammor hittade jag i Malå i Västerbotten.

Notera olikheter i skalorna för antal födslar (y-axeln).

Hur ser det ut i din och i Sveriges alla 290 kommuner?

Länk till rapporten: https://bit.ly/3Ccx2pm

Väl inne i rapporten finns det mängder med annan matnyttig information.

Regeringens höjning av försörjningskravet för arbetstillstånd skapar rubriker och debatt. De som söker arbetstillstånd måste ha en månadslön på minst 27 300 kr, dvs 80 procent av medianlönen i Sverige på 34 200 kr.

Vilka yrken hamnar under gränsen för arbetstillstånd? Jag har tagit SCB-data från 2022 (senaste tillgängliga), gett alla en löneförhöjning på 3,5% och plockat fram de yrken som då ligger under gränsen.

Du hittar samtliga yrkeskategorier, löneutveckling och vilka som tjänar så pass att de även får betala statlig inkomstskatt.

Länk till rapporten: https://bit.ly/49f7LIR

Det finns över 120 s.k. Regionala statistikområden i Stockholms kommun där man kan studera befolkningsutvecklingen, inkomster, bakgrund, och boende. Allt detta kan studeras i publika rapporter från SCB som jag har satt lite färg och form på.

Om vi tittar på Gärdet kan vi bl. a se att befolkningen ökade med 39 personer mellan 2022–23, andelen utlandsfödda är 16,8 % samt att det finns 1 242 fler kvinnor än män.

40 % av inkomsttagarna (20-64 år) befinner sig i den lägsta inkomstkvartilen medan 28 % ligger i den högsta. Det verkar inte finnas några ”äganderätter” (villor) utan man bor endast i hyres- eller bostadsrätt.

Här har vi Vaxholms och dess 7 olika områden. På området Resarö östra bor så gott som alla i hus (äganderätt) och hela 72% tillhör den högsta inkomstkvartilen. Befolkningen har minskat med 21 personer sedan 2022 och det är 18 färre kvinnor än män. Andelen utlandsfödda är 6,7 % vilket är en av de lägsta i Stockholm.

Hur ser det ut i ditt område, eller i något av landets drygt 3 300 övriga områden?

Klicka här för att komma till rapporten: https://bit.ly/4cDIJWY

SCB publicerar sådan data ner på områdesnivå och jag har satt lite färg på siffrorna.

Här är ett exempel från Vaxholms kommun, området Vaxön-östra-Ramsö-Tynningö.

Nästan 1 600 invånare år 2023 vilket är 17 färre än året innan. Andelen utlandsfödda är 9.6% och det är 82 fler kvinnor än män.

90% har Sverige som födelseregion och 43% ligger i den högsta (gröna) inkomstkvartilen. Jag har slagit ihop kvartil 2 och 3 för att skapa ett ”mellanskikt”, i detta fall på 42%. I den lägsta inkomstkvartilen finns 15% av folkbokförda över 20 som är grunden för beräkning av inkomstkvartiler.

När det gäller boende gör 34 % detta i bostadsrätt, 12 % i hyresrätt och 54% i ”äganderätt” vilket innebär villa.

Hur ser det ut i ditt område eller något av de totalt 3 362 andra?

Länk till rapporten: https://bit.ly/4cDIJWY