SCB har kommit med nya befolkningssiffror och Medborgardata tar Power BI till hjälp för att skapa en tydligare bild.
Väl inne i rapporten kan du klicka på olika tabeller för att kolla landsdelar, kommunstorlekar och kommuntyper.
Klicka på kartan för att komma till rapporten.
Så här är fördelningen av antalet kommuner och befolkning mellan de tre landsdelarna.
I tabellen nedan har jag storleksindelat kommuner efter eget tycke och smak. Notera att vi i 2025 har 17 kommuner med färre än 5 000 invånare (vid förra sammanställningen var det 16 stycken).
Inne i rapporten kan du se hur dessa kommuner fördelar sig över landet.
Skolverkets statistik är förvånansvärt omfattande och med hjälp av Power BI kan vi skapa oss en totalbild över svensk skola som jag tror få har sett förut.
Som vanligt så redovisas av integritetsskäl inte grupper under ett visst antal så det finns håligheter i sammanställningen.
Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten.
Nästa 17% av grundskolans elever eller drygt 185 000 går i enskilda skolor, populärt kallat friskolor. Andelen varierar kraftigt mellan kommunerna och 104 kommuner saknar enskilda skolor.
Bild 1. Elever i kommunala och enskilda skolor 24/25.
Vi kan sortera skolor efter bakgrund, föräldrars utbildningsnivå samt områdestyp.
Bild 2. Skolor med över 90% utländsk bakgrund i område med stora sociala utmaningar.
För kommunala skolor kan vi se genomsnittskostnad per elev inom ett antal nyckeltal.
Bild 3. Riksnitt nyckeltal för kommunala skolor
Ovanstående data finns per kommun fast endast för kommunala skolor och vi kan sortera kommuner per nyckeltal.
För varje skola kan vi antal lärare, tjänstgörande och heltid, samt antal elever per heltidsanställd lärare-
Vid slutet av 2023 fanns det dryga 9,7 miljoner svenska medborgare folkbokförda i landet. Dryga 830 000 personer är utländska medborgare vilket ger en befolkning på strax över 10,5 miljoner invånare.
Klicka på bilden för att komma till rapporten
Folkbokförda svenska respektive utländska medborgare 2024.
Här är tio-i-topplistan på födelseländer för svenska medborgare
Topplista födelseland för svenska medborgare.
Det skiljer mycket i könsfördelningen mellan vissa länder.
Könsfördelning svenska medborgare födda i Afghanistan respektive Thailand
För andra året i rad kan vi tillkännage nya omvälande resultat för det nya socioekonomiska nyckeltalet Släpvagnsindex.
Med nyckeltalet Släpvagnsindex kan man med tämligen stor säkerhet förutse en kommuns befolkningsstorlek och utveckling, könsfördelning, kommunalskatt, utnyttjande av RUT-avdrag och totalt antal registrerade fordon per invånare.
Släpvagnsindex är antalet registrerade släpvagnar jämfört med antalet registrerade personbilar.
Index för andelen snöskotrar, traktorer och lätta lastbilar kan också användas i forskningen. Som framgår av tabellen dominerar Norr- och Västerbotten totalt och jämtländska Strömsund kvalar inte ens in på tio-i-topp-listan. Notera också än mer respektingivande siffror för Snöskoterindex.
Klicka på bilden för att komma till rapporten.
Så här ser fördelningen av fordonstyper i landet
Kom ihåg var ni läste det först.
Hur har ni det med släpvagnar i din kommun? Klicka här
SCB publicerar färska befolkningssiffror och det minskande barnafödandet.
Med hjälp av Power BI kan vi skapa en tydligare bild över hur detta fenomen kan få faktiska konsekvenser i våra kommuner, i detta fall Vaxholm.
Klicka på bilderna för att komma till rapporten.
Befolkningspyramiden visar att det är klart färre 0 till 2-åringar än de äldre barngrupperna.
Jämfört med 2022 har Vaxholms totala befolkning minskat med 264 personer medan gruppen 0-18 år minskat än mer med 337 personer. Dess andel av befolkningen har minskat från knappa 24 % till dagens ca 21,6%.
Inne i rapporten kan man filtrera på åldersgrupper och klickar man på gruppen 1 år ser vi att det finns 29 färre 1-åringar idag än under 2022. Snittet för en barngrupp i förskolan är 12-16 barn beroende på ålder så det handlar om 2-3 färre barngrupper. I lågstadiet är snittet ca 22-23 barn per klass, så antalet 1-åringar han minskat med ca 1,3 klasser sedan 2022.
Allt färre kommer att behöva försörja allt fler hör och läser vi överallt. Tittar man i SCBs siffror, putsade i Power BI så klart, så ser man att det är ett problem för många svenska kommuner. För 2024 hade vi 57 stycken närmare bestämt, med många fler (172) som ligger i riskzonen.
Klicka på bilden för att komma till rapporten.
Hur mäts detta? Man mäter hur många personer det finns utanför den arbetsföra befolkningen och jämför detta med antal personer inom den arbetsföra. Som icke arbetsför räknas personer 0 – 19 år och personer 65+. Man kan ha synpunkter på den övre gränsen och vi kanske måste arbeta till 75 som en politiker råkade undslippa sig.
Måttet säger heller ingenting om hur strävsamma de förment arbetsföra är. Skattesmitare, levnadskonstnärer och överliggare gröper självfallet ut försörjningsförmågan.
Att våra glesbygdskommuner med utmanande demografi skulle ha höga kvoter var förväntat, men nedanstående filtrering på kommuner i Skåne förvånade mig.
”Topplista” för Skånekommuner med den högsta försörjningskvoten.
Om kvoten är höge än 100 betyder det att det är fler som ska försörjas än som försörjer. Är den högre än 100 är det fler som ska försörjas. De två icke-arbetsföra grupperna slås ihop. Klassificeringen med rött och gult ljus är min egen.
Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) beskriver levnadsförhållanden för Sveriges befolkning 16 år och äldre inom ett antal områden: hälsa, ekonomi, boende, sysselsättning, välbefinnande och tillit, fritid, sociala relationer, medborgerliga aktiviteter, trygghet och arbetsmiljö.
Klicka på bilden för att komma till rapporten:
I denna rapport har jag valt ut fyra ekonomiska indikatorer: kontantmarginal (förmågan att betala en oförutsedd utgift på minst 14 000 kronor) , svårt eller lätt att få ekonomin att gå ihop samt har kommit efter med betalningar.
Dessa indikatorer beskrivs för fyra redovisningsgrupper: Svensk/utländsk bakgrund, Utbildningsnivå, Inkomstnivå samt Arbetare-Tjänstemän.
Diagrammet nedan visar de fyra indikatorerna i redovisningsgruppen Utbildningsnivå. Jag har valt indikatorn Saknar kontantmarginal och diagrammen visar utfallet för de fyra olika utbildningsnivåerna per kön.
Vi kan se att nästan 40% av kvinnorna med förgymnasial utbildning uppger att de inte kan klara en plötslig utgift på 14 000 kr. För kvinnor med eftergymnasial utbildning på 3 år är motsvarande andel ca 13%.
Inne i rapporten hittar du motsvarande diagram för de övriga redovisningsgrupperna.
RUT- och ROT-avdragen kommer med jämna rum upp i den politiska debatten. Förra året höjdes ROT-avdraget temporärt för att i år återgå till 30 % av arbetskostnaden.
Det totatala RUT-ROT avdraget är maximalt 75 000 kr varav ROT får uppgå till maximalt 50 000 kr. Läs mer hos Skatteverket.
För att komma direkt till rapporten, klicka på bilden:
Inne i rapporten kan du se vilka kommuner som använder mest och minst (du har säkert redan gissat rätt). Tabellen nedan visar de kommuner med lägst RUT-användande per person och Norr- och Västerbotten dominerar. Vi måste gå ner till 13.e plats för att hitta Medelpadskommunen Ånge.
Hur mycket används RUT och ROT i din kommun? Hur ser fördelningen ut mellan olika inkomstklasser?
Många har åsikter om våra myndigheter, deras antal och antal anställa. Med data från Statskontoret och med hjälp av Power BI kan vi skapa en viss överblick.
Det totala antalet statliga myndigheter kan beräknas på olika sätt och jag har uppdaterat siffrorna för att avspegla den metod som Statskontoret använder.
Med detta beräkningssätt har vi 367 myndigheter vid slutet av 2025. Detta inkluderar då 82 domstolar (tingsrätter, förvaltningsrätter etc), 31 universtitet och högskolor, 21 länsstyrelser samt 29 myndigheter med färre än 1 anställd.
Som vanligt handlar det om att titta på några få faktorer från olika synvinklar och tidsperspektiv– hur många jobbar inom staten, hur många myndigheter har vi och vad är deras uppgift? Blir de fler eller färre?
Klicka på bilden för att komma till rapporten.
Kom ihåg att i kommuner och regioner jobbar det ca 1 miljon människor, i staten ca 260 000.
Tänk också på att personalkostnader plus lokaler endast står för knappa 17% av statens kostnader. Den stora kostnadsposten är transfereringar som står för ca 70%.
Klicka på bilden för att läsa om statens kostnader.
SCB mäter försörjningsgrad ner på områdesnivå, svensk/utländsk bakgrund och utbildningsnivå.
Individer med en självförsörjningsgrundande inkomst som understiger tre inkomstbasbelopp under ett år klassificeras som ej självförsörjande. Senaste data är från 2023 då inkomstbasbeloppet var 74 300 kronor. För 2026 är inkomstbasbeloppet fastställt till 84 300 kronor.
Medborgardata och Power BI försöker göra siffrorna överskådliga.
Här ser vi områden (s.k. Regionala statistikområden, RegSO), i Stockholm med högst självförsörjningsgrad. Det finns drygt 3 300 områden i rapporten.
När jag klickar runt bland områden som man befarar har låg självförsörjningsgrad ser man att kurvorna pekar åt rätt håll i många områden – dvs andelen självförsörjande (grön linje) pekar uppåt medan andelen ej självförsörjande (röd linje) pekar nedåt. Se exemplet Tensta här nedan.
Klicka på bilden för att komma till rapporten och kolla upp dina områden.
Regionerna som svarar för huvuddelen av sjukvården och får ca 1/3 av ”kommunalskatten”. Hur spenderas dessa pengar. Vi läser om kriser, underskott och nedlagda vårdavdelningar.
Enligt SCB såg år 2024 ut enligt nedan för samtliga 21 regioner: (Mina egna grupperingar i den vänstra tabellen)
Bild 1. Regioners verksamheter 2024 samt sjukvårdens verksamhetsområden.
Totalt spenderade landets 21 regioner 89,8% av sina medel på sjukvården. Hur dessa sjukvårdsmedel spenderades ser vi i den högra tabellen. Primärvården spenderade 20,2% av sjukvårdens samlade medel på regionnivå.
Region Västernorrland plågas av strider kring bl. a en planerad nedläggning av sjukhuset i Sollefteå. Regionen har en hög andel av befolkningen (19,4%) i åldersgruppen 70+ jämfört med ett rikssnitt på15,8%. Trots problemen är Region Västernorrland den region som spenderar störst andel på sjukvården (95,4%) jämfört med det rikssnitt på 89,8% som vi såg ovan.
Bild 2- Region Västernorrland verksamhetsområden 2024.
syndicates its weblog posts
and Comments using a technology called
RSS (Real Simple Syndication). You can use a service like Bloglines to get
notified when there are new posts to this weblog.
