Nu har EU-parlamentarikerna intagit sina platser och för de föreslagna kommissionärerna väntar en skärseld av utfrågningar innan ett eventuellt godkännande.

Valmyndigheten har en mycket bra sajt för att följa upp och analysera, så UserNo1 har satt ihop en sajt av mer trivia-karaktär. Alternativt till glädje och förtret för partifunktionärer.

Några axplock ur rapporten:

Här är Socialdemokraternas bästa och sämsta kommuner i EU-valet

Här är Moderaternas glädje- och sorgebarn och få är väl överraskade.

Dagens hårt prövade Centerpartister drömmer sig nog tillbaka till Övertårneå och EU-valet 2004.

Klicka här för att komma till rapporten: https://bit.ly/3Y4Aiik

Rekordlåga födelsetal och minskad befolkning är ett faktum. De låga födelsetalen gör att diskussioner om nedlagda förskolor och skolor kommer på tal. På längre sikt oroas vi för att allt färre ska försörja allt fler under en allt längre tidsperiod.

Många kommuner i Sverige har upplevt en minskande befolkning sedan decennier tillbaka. Nu ser vi även en vikande befolkning, i alla fall bland de yngre grupperna, bland tidigare tillväxtkommuner.

Vaxholm utanför Stockholm har haft en kraftig befolkningstillväxt sedan 80-talet. Under de senaste åren kan vi se att kurvan planar ut och till och med viker nedåt.

Tittar vi på ett traditionellt befolkningsträd (ovan) ser vi att det år 2010 fanns 845 flickor och 860 pojkar i åldersgruppen 0-9 år.

Jämför vi samma träd för år 2023 ser vi att det finns 569 flickor och 583 pojkar i samma åldersgrupp 0-9 år, dvs 1 152 barn vilket är 553 färre än år 2010. Antalet vuxna har blivit fler så trädet liknar mer en svamp än en julgran.

Tittar vi på samma data fast på ett annat sätt (nedan) ser vi att antalet i åldersgruppen 0-9 år har sin peak år 2009 för att sedan minska.

De flesta Stockholmskommuner visar samma trend. Befolkningsträdet förvandlas sakta till en befolkningssvamp. Om det kan vara till tröst är det än värre i Asien och Sydeuropa. För att inte tala om Ryssland.

Den giftaslystne Vaxholmsbon verkar självfallet på en större marknad än bara hemkommunen, men bör ändå ha nedanstående diagram i åtanke.

Ovanstående diagram är exempel på hur man kan analysera samma data på olika sätt – olika synvinklar, diagramtyper och filter. Riksnivå, län eller kommun.

Hur ser det ut i din kommun?

Klicka här: https://bit.ly/3UsKpue

Kanske inte på allmän begäran, men nu kan du studera antalet och typ av bostäder samt nybyggnation ner på områdesnivå.

Här ser vi området Resarö västra – Engarn-Storäng i Vaxholms kommun.

Det har tillkommit 39 nya lägenheter sedan 2015, medan befolkningen minskat med 34 personer. Vaxholms kommun har fått 636 nya lägenheter under samma period och befolkningen har ökat med 196 personer.

På statistikspråk betyder lägenhet en bostad, oavsett vilken hustyp det gäller.

Hur ser det ut i ditt område (det finns över 3 000 att välja på, från nord till syd)

Klicka här för att hitta dina områden: https://bit.ly/49RghiI

Ett hett ämne där vi redan vet en del om en del partier. Kammarkollegiet har en utmärkt redovisning där man kan hämta ut data för att borra ner sig än mer. Jag har satt samman en snabb och ganska ”dirty” översikt om partiernas intäkter och intäktskällor åren 2018 – 2023.

Så här ser intäkterna ut

Många okända partier och fler blir det om du går in på rapporten.

Så här grupperas de olika intäktskällorna

Riktigt intressant blir det när man kan klicka för att kombinera dessa tabeller och se intäkterna per parti.

Prova själv: https://bit.ly/47z6Wf5

Det finns drygt 4,9 miljoner lägenheter i Sverige där ”lägenhet” på statistikspråk betyder bostad, oavsett om det är villa, bostadsrätt eller hyresrätt. Hur många bostäder finns det i våra kommuner och när är de byggda?

Tittar vi på riksnivå så infaller den stora byggperioden åren 1961 – 1980 då de flesta miljonprogrammen färdigställdes, men även ett stort antal småhus. För mig var den stora överraskningen att nästan 25% av bostadsbeståndet färdigställdes före det andra världskriget.

Studerar vi enskilda kommuner kan man se fler mönster.

Solna

Solna kommun (nedan) har sin beskärda del av miljonprogrammet, men även en kraftig ökning av lägenheter byggda på 2000-talet. Solna har ökar sin befolkning med nästan 40 000 personer sedan början på 80-talet och byggandet förefaller att ha hängt med.

Botkyrka

Om vi går till Stockholms-grannen Botkyrka nedan ser vi en annan bild. Sedan den stora byggboomen under miljonprogrammet har nybyggnationen minskat kraftigt. Botkyrka har också kraftig befolkningsutveckling, 40 000 personer sedan slutet av 70-talet men ca 5 000 färre nya lägenheter än Solna. Trångboddhet borde vara resultatet.

Bjurholm

Går vi norrut till Sveriges minsta kommun Bjurholm ser vi en annan bild. En dryg tredjedel av bostadsbeståndet är från förkrigstiden, miljonprogrammet gick kommunen förbi och tillflödet av nya bostäder under 2000-talet är mindre än en ny lägenhet per år. Bjurholm har minskat sin befolkning med drygt 40% under de senaste 50-åren.

Hur ser det ut i din kommun?

Klicka här för att komma till rapporten: https://bit.ly/4dGh5Jp

Skolverket redovisar tämligen detaljerad statistik för samtliga kommuner och kostnader ner på detaljnivå för kommunala skolor (för år 2022)

Vi kan även se antal och andel behöriga lärare per skola, även inkluderat friskolor, för läsåret 23/24.

Jag har sammanfattat ett antal rapporter vilket förhoppningsvis gör det lättare att förstå och jämföra.

Så här ser antalet och andelen behöriga lärare för föregående läsår för skolorna i Vaxholms kommun. Det finns kommuner med sämre siffror kan jag lova.

Kostnader mäts för ett antal faktorer och nedan är ett utdrag för Region Stockholm. Notera att kostnader bara redovisas för kommunala skolor.

Så här såg elevunderlaget ut per årskurs för föregående läsår.

Gå gärna in på rapporterna (i Microsoft Power BI) och jämför med andra kommuner landet runt. Du behöver inget konto eller inloggning. Det finns ett stort antal rapporter främst om kommuners ekonomi och demografi.

Klicka här för att komma till rapporten: https://bit.ly/4cQcTph

Hur många anställda finns det inom statlig verksamhet? Hur många myndigheter? Blir de fler eller färre? Per departement, ledningsform eller CFOG, och vad betyder dessa?

Antal och andel anställda inom olika områden:

Vilka myndigheter har växt mest sedan 2019?

Notera att personal inom vård, omsorg och skola jobbar inom regioner och kommuner.

Klicka här för att läsa mer: https://bit.ly/3TaIWI9

Det debatteras huruvida invandringen till Sverige ökar eller minskar. Invandring innefattar ett antal olika begrepp som inte alltid är lätt att hålla isär. Diskussionerna genererar ofta mer hetta än ljus över ämnet.

SCB och Migrationsverket publicerar mängder med statistik och detta är ett försök att skapa en överblick på utlandsfödda, asyl, ensamkommande barn och uppehållstillstånd över en längre tidsperiod. Vill man se ”det allra senaste” ska man besöka Migrationsverkets webbsajt.

I exemplet nedan kan vi se att drygt 774 000 personer (varav ca 506 000 män) från 99 länder har sökt asyl (mellan år 2002 och halvårsskiftet 2024).

Drygt 20% av alla folkbokförda i Sverige är utrikesfödda. Notera att andelen med s.k. utrikes bakgrund (inräknat svenskfödda med två utrikesfödda föräldrar) uppgår till ca 26%.

Hur många får uppehållstillstånd och av vilka skäl? Hur många utlandsfödda finns det och kommer det fortfarande ensamkommande barn?

Klicka här så får du veta: https://bit.ly/3m6GBla