Naturvårdsverket presenterar data för utsläpp av växthusgaser –  Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaser och med hjälp av Power BI kan vi skaffa oss en överblick och ta en paus från den infekterade debatten.

Klicka på bilden för att komma till rapporten.

Som vi har hört i media så ökade Sveriges utsläpp förra året med 7,4% och bröt en lång positiv trend med undantag för återhämtningen efter pandemin. Naturvårdverket förklarar att ökningen i huvudsak beror på den sänkta reduktionsplikten för drivmedel.

Bild 1. Årlig förändring i utsläpp (grönt = bra, rött = dåligt)

Utsläppen år 2024 uppgår till 47,5 miljoner ton, vilket är 67% av vad som släpptes ut 1990. Sveriges befolkning har samtidigt ökat med 2 miljoner personer varför utsläpp per person (4,49 ton/år) uppgår till 54% av 1990s värde.

Bild 2. Totala utsläpp och per capita 1990 och 2024.

Läs om Sveriges klimatmål hos Naturvårdsverket.

De totala utsläppen har minskat sedan 1990 fast den uppmärksammade ökningen mellan 2023-24 dominerar i debatten.

Bild 3. Totala utsläpp sedan 1990.

Naturvårdsverket visar utsläpp per sektor där Inrikes transporter, Industri och jordbruk tillsammans svarar för ca 70% av de totala utsläppen.

Inrikes transporter är den största utsläppskällan 2024 med ca 35% av totalen, följt av industri och jordbruk.

Bild 4. Utsläpp per område 2024.

Personbilar och yrkestrafik för ca 94% av områdets utsläpp. Inrikesflyget, som jag grupperat in tillsammans med järnväg och sjöfart står för ca 0,3% av de totala utsläppen.

Bild 5. Utsläpp från inrikes transporter 2024.

I industrin, som står för ca 30% av utsläppen är järn- och stålindustrin de största utsläpparna.

Bild 6. Utsläpp från indistrin 2024.

En kontroversiell och svårgripbar fråga är det s.k. upptaget av växthusgaser från markanvändning.

Naturvårdsverket skriver så här:

Markanvändningssektorn (Land Use, Land-Use Change and Forestry) bidrar till ett årligt nettoupptag (summan av utsläpp och upptag) av växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas. …Förra året skedde ett omfattande förbättringsarbete för att öka korrektheten och precisionen i uppskattningarna.

Använder vi detta siffror från rapporten ser vi att Sverige redan har negativa utsläpp. Något säger mig att detta är kontroversiellt.

Bild 7. Nettoutsläpp och nettoupptag 2024.

Det är inte lätt att förstå variationerna men så här ser siffrorna ut från 1990.

Bild 8. Nettoutsläpp (rött) och nettoupptag (grönt) från 1990.

Klicka här för att komma till rapporten och kanske kan du bidra med några förklaringar. Väl inne i rapporten ser du en jämförelse mellan regioner och länder från OurWorldInData.

Kostnaderna VA (Vatten och avlopp) ökar vilket många kommuninvånare får känna på.

Klicka på bilden för att kolla upp din kommun och jämför:

Vaxholmsborna får också känna på prisökningar.

Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten.

Biståndet under 2023 uppgick till cirka 59 miljarder kronor och beräknas ligga på mellan 44-50 miljarder årligen under de kommande fyra åren. Sida publicerar mängder av data på sin egen databas Openaid som har många snygga funktioner. Trots detta är det tämligen svårt att följa det totala biståndet över tid och borra ner sig i vissa länder och regioner. Data kan exporteras från Openaid, men en vänlig själ på Sida var tvungen att skicka mig en Excel-fil för att få ut belopp per år. Enligt Openaid har dryga 949 miljarder kronor (i löpande priser) betalats i bistånd mellan 1998 och 2023.

Fördelning på länder och regioner. Notera att ”Developing countries, unspecified” är största grupp, vilket naturligtvis inte duger. Mer data behövs.

Jag har gjort en egen gruppering av länder och regioner utöver Sidas indelning

I diagrammet kan man se det totala biståndet per år eller per region och land. I diagrammet nedan har jag klickat på Irak, Libanon och Syrien i tabellen ovan för att få det sammanlagda biståndet till dessa länder. Kanske bord jag även ha klickat för ”Middle Easit, regional”.

Klicka här för att analysera biståndet