Arkiv för januari 2026

Statens inkomster och utgifter 2024 – 2028

januari 27, 2026

När man analyserar statsbudgeten över flera år noterar man att det mest är sig likt (även om pandemin gav utslag). Utgifter och inkomster ökar men går ihop och de olika utgiftsområdena står för ungefär samma andel av budgeten, år efter år.

I och med de stora satsningarna på försvaret ser vi hur detta område går från 9,4% av statens utgifter till att toppa på 14,9% år 2027. Försvarsutgifterna brukar ju beskrivas om andel av BNP men det är ett mått som är svårt att förhålla sig till då det är svårt att uppskatta nämnaren i formeln.

Visar vi de olika utgifternas andel av den totala budgeten är det lättare att förstå politikens prioriteringar.

Klicka på diagrammet för att komma direkt till rapporten.

Trots att inkomsterna öka visar de kommande åren på ett budgetunderskott.

Klicka här för att få koll på både inkomster och utgifter under de kommande åren.

Minska förvirringen runt statsbudgeten

januari 26, 2026

Klicka på bildern för att komma direkt till rapporten:

Lyssnar man på debatten runt regeringens budgetförslag kan man tro att den svenska statsbudgeten uppgår till 80 miljarder kronor. Detta är den siffra som det skrivs och debatteras om – det s.k. reformutrymmet. Hur detta utrymme beräknas är för mig något oklart.

De miljarder som omfattas av reformutrymmet dissekeras ner på detaljnivå och det publiceras listor med vinnare och förlorare. Debatten väcker inte alltid beundran för de debatterande.

Det kan vara värt att påminna om att statens utgiftsbudget för 2025 är på dryga 1 350 miljarder kronor och över 1 400 miljarder för nästa år.

Inkomsterna är några tiotals miljarder läge så det borde innebära budgetunderskott.

Hur ska man som vanlig medborgare skapa sig en någorlunda tydlig bild av vad som ingår i budgeten och dess beståndsdelar? Vad är ”bidrag”, kostnader för polis och försvar och hur är det med investeringar i infrastruktur?

Med data från Ekonomistyrningsverket (ESV) och Power BI gör jag ett försök med utgångspunkt för det faktiska utfallet år 2024. Det är inga omvälvande skillnader för 2025.

Det finns flera sätt att ”kolla igenom statens utgifter. I denna rapport tittar vi på det man kallar den realekonomiska fördelningen som består av transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner.

Bild 1. Realekonomisk fördelning av statens utgifter 2024.

Vi ser att Transfereringar står för nästa 70% av statens utgifter. Konsumtion, som främst består av personal, prylar och lokaler för dryga 25%. Vi kan glädja oss åt att räntekostnaderna är låga. I USA är det dryga 12 % och snart på samma nivå som militären.

Hur stor del är personalkostnader i staten. Hur mycket läggs på investeringar eller bidrag till kommuner?

Klicka här.

Vill du får kolla ner på detaljnivå? Det är där en budget avslöjar sig.

Klicka här.

Hur många brott anmäldes i din kommun 2025?

januari 24, 2026

Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten.

Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) anmäldes knappt 1,43 miljoner brott under 2025, vilket är en minskning från föregående år med ca 3%. Siffrorna baseras på preliminär statistik.

Se Brås förklaringar här och mer om mätmetoder och definitioner här.

Hur ser det ut i kommunerna?

Brå redovisar ca 1,25 miljoner anmälda brott i kommunerna. När uppgift om kommun eller stadsdel saknas redovisas brotten endast på regionnivå.

Stockholm är föga förvånande värst både när det gäller det totala antalet brott och antalen anmälda per 100 000 invånare även om de senaste årens kurvor pekar nedåt.

Fyra kommuner har över 15 000 anmälda per 100k invånare. En lite tröst för stockholmare och sigtunabor är att man förra året låg över 20 000.

De omvittnat fridsamma värmlänningarna har tre kommuner på listan ”lägst antal anmälda per 100 000 invånare”.

Brå redovisa även anmälningar per brottstyp över en längre period. Vi kan konstatera att rån minskat ordrentligt liksom inbrott och bilstölder.

Antalet våldtäktsanmälningar har som synes nästan femdubblats sedan början på 80-talet. Vi ser även kraftiga ökningar för misshandel och sexualbrott.

Notera att siffrorna i rapporten är antalet anmälningar. Det metoden skiljer sig från den internationella ”homicide per 100k inhabitants” som vi skriver om i denna rapport.

Klicka här för att kolla upp din kommun.

Elpriser, elavtal, elområden, och nätavgifter – vad betalar du?

januari 23, 2026

Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten.

Flera elräkningar, olika former av avtal och elnätsområden kan förvirra den mest klartänkte. Vad ska man välja, på vilka grunder och vilken information finns att tillgå. Detta är inte en konsumentupplysning utan ett försök att bringa ordning och översikt genom att använda data från SCB som polerats i Power BI.

Rapporten innehåller data från 2022 till, i skrivande stund, december 2025. Du kan se prisutveckling per kundtyp (lägenhet, villa med elvärme etc.), avtalstyp (fast, rörligt etc.) samt per elområde.

För en villa utan elvärme i elområde 3 så skiljer priset åt avsevärt mellan det rörliga priset (rosa linje) och de övriga avtalsformerna, särskilt under sommarmånaderna.

Bild 1. Prisutveckling per avtalstyp för perioden januari till december 2025, villa utan elvärme, elområde 3.

Om vi jämför samma kundtyp, villa utan elvärme, så ser vi att priserna skiljer sig rejält mellan områdena ett och två som ligger i norra Sverige och områdena tre och fyra i södra Sverige.

Bild 2. Prisjämförelse mellan rörligt pris i elområden perioden januari till december 2025 för villa utan elvärme.

Elnätområden är omtvistade eftersom det medför stora prisskillnader mellan norr och söder.

Bild 3. Elområde 1-4.

Hur ser det ut med ditt avtal i ditt elområde? Klicka här.

Total koll på befolkningsfrågan

januari 21, 2026

Här kan vi i två rapporter, författade med Power BI så klart, följa befolkningiutveckling i närtid ( per månad) och över längre tidsperioder.

Här och nu

Ökar eller minskar befolkningen i din kommun i år? Hur många flyttar in och ut från andra delar av landet och hur många in- och utvandrar – per månad.

Klicka på bilden för att komma till rapporten.

Går vi ner på lägsta detaljnivå, i detta fall för Stockholms kommun, kan vi se hur befolkningsförändringen, från januari till november 2025, är uppbyggd.

Huvudstadskommunen har ett födelseöverskott (dryga 5 000), underskott mot resten av länet, överskott från resten av landet samt ett invandringsöverskott.

Totalt har befolkningen ökat med 3 976 personer sedan januari 2025.

På lång sikt – historia, nuläget och framtid

Hur ser de långa tidsserierna ut? Hur ser det ut idag, ner på kommunernas områden (RegSo).

Klicka på bilder för att komma till rapporten.

Sverige hade vid slutet av 2025 drygt 10,5 miljoner invånare, en ökning på 2,5 miljoner sedan 1970. Befolkningsträdet tunnar ut ju längre ner vi kommer vilket visar att vi är en åldrande befolkning.

Exemplet Pajala kommun

Laddar vi på med all upptänklig information för Pajala kommun (nedan) kan vi konstatera följande.

Befolkningen minskar, och i slutet av år 2024 var 2 721 kvinnor och 3 136 män folkbokförda i kommunen. 975 personer har utländsk bakgrund och befolkningsträdet visar att man har en alltmer åldrande befolkning.

Exemplet Herrgården Norr i Malmö

Vi kan även gå in i olika områden i kommuner som detta fall är Herrgården Norr i Malmö (det finns en Herrgården Syd också).

Området har knappt 4 500 invånare, ungefär lika många män som kvinnor och 4 245 personer (92%) har utländsk bakgrund (födda utomlands eller född i Sverige av två utlandsfödda föräldrar).

Befolkningsträdet ser ut som en julgran vilket betyder man har en mycket ung befolkning.

Framtiden

SCB gör en s.k. befolkningsframskrivning (en prognos där allt fortsätter som vanligt) för varje år fram till 2070.

Enligt SCB går Sverige från knappt 8 miljoner invånare 1968 via dagens 10.5 miljoner till knappa 12 miljoner år 2070.

Återvänder vi till Pajala för en befolkningskurva ser vi att man minskat från ca 11 800 personer 1968 via dagens ca 5 800 till en uppskattad befolkning på ca 5 100 personer år 2070.

Hur ser det ut i din kommun? Klicka här.

Vilka är det som utför jobben?

januari 16, 2026

Vi antar att det finns typiska ”svensk”- respektive ”invandraryrken”.

SCB publicerar data för anställda inom olika yrken efter födelseregion. För egenföretagare anger man endast om personen är svensk eller utlandsfödd.

Klicka på bilden för att komma till rapporten.

Rapporten innehåller en uppsjö av olika yrken så det är svårt att få överblick. Om man söker på yrken som innehåller ”sjuk, ”vård” och ”omsorg” ser fördelningen ut som nedan.

Vissa yrken är verkligen invandraryrken. Diagrammet nedan visar att 89% av taxichaufförerna har utländsk bakgrund.

Notera att det endast är folkbokförda i Sverige som syns i statistiken så vi missar exempelvis kontraktsanställda IT- och byggnadsarbetare.

Klicka här för att läsa mer.

Hur mycket får tidningarna i offentligt stöd?

januari 16, 2026

Klicka här för att komma direkt till rapporten:

Debatten om mediestödet blossar upp med jämna mellanrum. Vilka belopp handlar det om och vilka får hur mycket?

Med data från Mediemyndigheten och hjälp av Power BI blir bilden klarare. 223 tidningar från 95 förlag delar på drygt 2,5  miljarder åren 2024 – 2026. För år 2026 är stödet ca 984 miljoner.

Nedan är de största mottagarna av mediestöd under perionden 2026-2026 med Göteborgsposten, Svenska Dagbladet och Nerikes Allehanda på topp-tre.

Bild 1. Största mottagarna av presstöd 2024-2026.

Här är minstingarna som får under en miljon 2024 – 2026.

Bild 2. Titlar som får under en miljon kronor 2024 – 2026.

Vilka tidningar får allra mest? Klicka här!

Hur ligger Sverige till i den internationella mordligan?

januari 14, 2026

”Sverige har blivit EUs mordhuvudstad” läste jag nyligen i ett nyhetsbrev som jag respekterar å det högsta och så långt från ”last nigth in Sweden” som man kan komma.

Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten:

Nyheter om gängskjutningar och sprängningar når långt utanför landets gränser och ruckar på bilden av trygga Sverige.

Jag var tvungen att undersöka saken, denna gång med hjälp av data från World Bank och trogna Power BI – denna gång för en internationell publik.

Mordfrekvensen mäts i antalet mord per 100 000 invånare. Sverige och våra grannländer ligger runt 1 mord per 100 000. Sverige ligger lite högre än Danmark och Tyskland och till och med Finland, som länge har haft en högre mordfrekvens än Sverige. Lägger man in Norge i diagrammet får man samma bild, förutom år 2011 då Breiviks-morden drog upp Norges mordfrekevens till över 2.

Data i rapporten sträcker sig fram till 2023. För många länder är tidserierna korta och inkompletta.

Under 2024 begicks 92 mord i Sverige (2023: 121 mord) och preliminära siffror för 2025 tyder på en minskning.

USA ligger nu på samma mordfrekvens som Ryssland med grannen Kanada på ca 35% av USAs nivå.

När vi sorterar på länder med högst mordfrekvens förvånades jag över att tre karibiska öar toppar före förväntade Jamaica, Venezuela, Ecuador och Haiti. I Ecuador har mordfrekvensen ökat nästan åtta gånger på mindre än tio år.

I alla länder med hög mordfrekvens är det mångdubbelt fler män än kvinnor som mördas. I Sydafrika var det 2022 ca 73 män och 12 kvinnor per 100 000 som mördas. Likväl är Sydafrika landet med högst mordfrekvens för kvinnor.

Här är länderna med en mordfrekvens under 1 per 100 000 invånare. Nordiska grannländer, största delen av Europa, Gulfländerna, Australien, Kina, Japan och Sydostasien. Man kan undra om statistiken för Västafrika är trovärdig.

Gå in i rapporten, klicka och jämför här.

Elbilar dominerade under 2025

januari 12, 2026

Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten:

Årsstatistiken för 2025 visar att 69 procent av nyregistrerade personbilar hade någon form av eldrift.

Totalt nyregistrerades drygt 283 000 fordon under året.

Under de tre senaste åren har rena elbilar innehaft tätpositionen med hybrider som uppseglande tvåa.

I kommunligan över flest nyregistrerade hamnade självfallet de största kommunerna i topp. I Stockholm har 83 procent av fordonen någon form av eldrift.

Topplistan sorterad i den andra riktningen, dvs minst antal registrerade, toppas av Arjeplog i en annars Västerbotten-dominerad lista.

För att gräva djupare och kolla upp din kommun, klicka här.