Rekordlåga födelsetal och minskad befolkning är ett faktum. De låga födelsetalen gör att diskussioner om nedlagda förskolor och skolor kommer på tal. På längre sikt oroas vi för att allt färre ska försörja allt fler under en allt längre tidsperiod.

Många kommuner i Sverige har upplevt en minskande befolkning sedan decennier tillbaka. Nu ser vi även en vikande befolkning, i alla fall bland de yngre grupperna, bland tidigare tillväxtkommuner.

Vaxholm utanför Stockholm har haft en kraftig befolkningstillväxt sedan 80-talet. Under de senaste åren kan vi se att kurvan planar ut och till och med viker nedåt.

Tittar vi på ett traditionellt befolkningsträd (ovan) ser vi att det år 2010 fanns 845 flickor och 860 pojkar i åldersgruppen 0-9 år.

Jämför vi samma träd för år 2023 ser vi att det finns 569 flickor och 583 pojkar i samma åldersgrupp 0-9 år, dvs 1 152 barn vilket är 553 färre än år 2010. Antalet vuxna har blivit fler så trädet liknar mer en svamp än en julgran.

Tittar vi på samma data fast på ett annat sätt (nedan) ser vi att antalet i åldersgruppen 0-9 år har sin peak år 2009 för att sedan minska.

De flesta Stockholmskommuner visar samma trend. Befolkningsträdet förvandlas sakta till en befolkningssvamp. Om det kan vara till tröst är det än värre i Asien och Sydeuropa. För att inte tala om Ryssland.

Den giftaslystne Vaxholmsbon verkar självfallet på en större marknad än bara hemkommunen, men bör ändå ha nedanstående diagram i åtanke.

Ovanstående diagram är exempel på hur man kan analysera samma data på olika sätt – olika synvinklar, diagramtyper och filter. Riksnivå, län eller kommun.

Hur ser det ut i din kommun?

Klicka här: https://bit.ly/3UsKpue

Kanske inte på allmän begäran, men nu kan du studera antalet och typ av bostäder samt nybyggnation ner på områdesnivå.

Här ser vi området Resarö västra – Engarn-Storäng i Vaxholms kommun.

Det har tillkommit 39 nya lägenheter sedan 2015, medan befolkningen minskat med 34 personer. Vaxholms kommun har fått 636 nya lägenheter under samma period och befolkningen har ökat med 196 personer.

På statistikspråk betyder lägenhet en bostad, oavsett vilken hustyp det gäller.

Hur ser det ut i ditt område (det finns över 3 000 att välja på, från nord till syd)

Klicka här för att hitta dina områden: https://bit.ly/49RghiI

Ett hett ämne där vi redan vet en del om en del partier. Kammarkollegiet har en utmärkt redovisning där man kan hämta ut data för att borra ner sig än mer. Jag har satt samman en snabb och ganska ”dirty” översikt om partiernas intäkter och intäktskällor åren 2018 – 2023.

Så här ser intäkterna ut

Många okända partier och fler blir det om du går in på rapporten.

Så här grupperas de olika intäktskällorna

Riktigt intressant blir det när man kan klicka för att kombinera dessa tabeller och se intäkterna per parti.

Prova själv: https://bit.ly/47z6Wf5

Det finns drygt 4,9 miljoner lägenheter i Sverige där ”lägenhet” på statistikspråk betyder bostad, oavsett om det är villa, bostadsrätt eller hyresrätt. Hur många bostäder finns det i våra kommuner och när är de byggda?

Tittar vi på riksnivå så infaller den stora byggperioden åren 1961 – 1980 då de flesta miljonprogrammen färdigställdes, men även ett stort antal småhus. För mig var den stora överraskningen att nästan 25% av bostadsbeståndet färdigställdes före det andra världskriget.

Studerar vi enskilda kommuner kan man se fler mönster.

Solna

Solna kommun (nedan) har sin beskärda del av miljonprogrammet, men även en kraftig ökning av lägenheter byggda på 2000-talet. Solna har ökar sin befolkning med nästan 40 000 personer sedan början på 80-talet och byggandet förefaller att ha hängt med.

Botkyrka

Om vi går till Stockholms-grannen Botkyrka nedan ser vi en annan bild. Sedan den stora byggboomen under miljonprogrammet har nybyggnationen minskat kraftigt. Botkyrka har också kraftig befolkningsutveckling, 40 000 personer sedan slutet av 70-talet men ca 5 000 färre nya lägenheter än Solna. Trångboddhet borde vara resultatet.

Bjurholm

Går vi norrut till Sveriges minsta kommun Bjurholm ser vi en annan bild. En dryg tredjedel av bostadsbeståndet är från förkrigstiden, miljonprogrammet gick kommunen förbi och tillflödet av nya bostäder under 2000-talet är mindre än en ny lägenhet per år. Bjurholm har minskat sin befolkning med drygt 40% under de senaste 50-åren.

Hur ser det ut i din kommun?

Klicka här för att komma till rapporten: https://bit.ly/4dGh5Jp

Skolverket redovisar tämligen detaljerad statistik för samtliga kommuner och kostnader ner på detaljnivå för kommunala skolor (för år 2022)

Vi kan även se antal och andel behöriga lärare per skola, även inkluderat friskolor, för läsåret 23/24.

Jag har sammanfattat ett antal rapporter vilket förhoppningsvis gör det lättare att förstå och jämföra.

Så här ser antalet och andelen behöriga lärare för föregående läsår för skolorna i Vaxholms kommun. Det finns kommuner med sämre siffror kan jag lova.

Kostnader mäts för ett antal faktorer och nedan är ett utdrag för Region Stockholm. Notera att kostnader bara redovisas för kommunala skolor.

Så här såg elevunderlaget ut per årskurs för föregående läsår.

Gå gärna in på rapporterna (i Microsoft Power BI) och jämför med andra kommuner landet runt. Du behöver inget konto eller inloggning. Det finns ett stort antal rapporter främst om kommuners ekonomi och demografi.

Klicka här för att komma till rapporten: https://bit.ly/4cQcTph

Hur många anställda finns det inom statlig verksamhet? Hur många myndigheter? Blir de fler eller färre? Per departement, ledningsform eller CFOG, och vad betyder dessa?

Antal och andel anställda inom olika områden:

Vilka myndigheter har växt mest sedan 2019?

Notera att personal inom vård, omsorg och skola jobbar inom regioner och kommuner.

Klicka här för att läsa mer: https://bit.ly/3TaIWI9

Det debatteras huruvida invandringen till Sverige ökar eller minskar. Invandring innefattar ett antal olika begrepp som inte alltid är lätt att hålla isär. Diskussionerna genererar ofta mer hetta än ljus över ämnet.

SCB och Migrationsverket publicerar mängder med statistik och detta är ett försök att skapa en överblick på utlandsfödda, asyl, ensamkommande barn och uppehållstillstånd över en längre tidsperiod. Vill man se ”det allra senaste” ska man besöka Migrationsverkets webbsajt.

I exemplet nedan kan vi se att drygt 774 000 personer (varav ca 506 000 män) från 99 länder har sökt asyl (mellan år 2002 och halvårsskiftet 2024).

Drygt 20% av alla folkbokförda i Sverige är utrikesfödda. Notera att andelen med s.k. utrikes bakgrund (inräknat svenskfödda med två utrikesfödda föräldrar) uppgår till ca 26%.

Hur många får uppehållstillstånd och av vilka skäl? Hur många utlandsfödda finns det och kommer det fortfarande ensamkommande barn?

Klicka här så får du veta: https://bit.ly/3m6GBla

Regeringen föreslår att gränsen för att betala statlig inkomstskatt höjs till motsvarande en månadslön på 53 590 kronor (51 273 kronor under 2024). Detta välkomnas och förkastas så klart beroende på var man befinner sig på den politiska skalan.

Vilka yrken är det som ligger i nivå runt och över brytpunkten för den statliga inkomstskatten?

Här hittar du rapporten: https://bit.ly/49f7LIR

SCB kommer med uppdaterade befolkningssiffror och UserNo1 står redo med Power BI.

Hur ser det ut i din kommun med födslar, flyttar och invandring?

Så här ser det ut i Vaxholm

Rapporten hittar du här: https://bit.ly/3WW2TV2

Skolverket redovisar tämligen detaljerad statistik för samtliga kommuner och kostnader ner på detaljnivå för kommunala skolor (för år 2022).

Vi kan även se antal och andel behöriga lärare per skola, även inkluderat friskolor, för läsåret 23/24.

Statistik är bara siffror, men när man jämför kostnad per elev för olika kostnadsslag och kommuner blir man nyfiken:

• Varför skiljer sig det dryga 48 000 kr per elev för kostnadsposten ”Undervisning mellan ”billigaste” och ”dyraste” kommun?
• Hur förklarar man skillnaden på dryga 13 000 kr per elev för skolmåltider mellan två olika kommuner. Svälter barnen i den ena och frossar i den andra?
• Är det rimligt att det skiljer dryga 60 000 kr per elev för lokalkostnader mellan två kommuner?

Dessa siffror räcker inte för att göra tvärsäkra uttalanden om man spenderar för mycket eller för lite på våra barns utbildning. Det är snarare en utgångspunkt för att ställa fler frågor.

Så här ser det ut i min gamla skola där som barn jag lekt:

Så här ser bottenlistan över andelen behöriga lärare ut i Region Stockholm:

Här är kommunerna med de högsta lokalkostnaderna per elev. Sveriges minsta kommun Bjurholm samt tre kommuner i Region Örebro toppar listan.

Här är en länk till rapporten: https://bit.ly/4cQcTph

Nedan är förklaringar och länkar till rapporter som belyser en kommun från en antal olika vinklar: demografi, ekonomi, skatter, valresultat.

Bilderna nedan visar exempel från Sigtuna men du kan enkelt byta till din kommun.

Befolkning, inkomster, boende, bakgrund – detalj

Rapporten visa ekonomiska och demografiska data för regioner, kommuner och områden. Områden visar i två nivåer, Regionala statistikområden (RegSO) med angivna ortsnamn samt Demografiska statistikområden (DeSO) som bara visar en sifferkod.

Visar per region-kommun-område:

• Befolkning och befolkningsutveckling. könsfördelning
• Utländsk/svensk bakgrund – antal och i procent av befolkning och skillnad mellan områden
• Ekonomisk standard
• Utbildningsnivå

Länk till rapporten: https://bit.ly/3tlFCk4

Exempel: Sigtuna kommun

Befolkningsframskrivning

SCBs befolkningsframskrivning per kommun fram till 2070. (jag har tagit ut 2024 samt vart tionde år)

Visar per region och kommun:

• Befolkningsframskrivning från 2024 till 2070
• Utländsk/svensk bakgrund
• Per åldersgrupp

Länk till rapporten: https://bit.ly/45GaTxs

Exempel: Sigtuna kommun

Bostäder

Befintliga och nybyggda bostäder (kallas lägenheter, oavsett hustyp) per region, kommun och område.

Visar:

• Befintliga lägenheter – hyresrätt, bostadsrätt, äganderätt (ofta hus).
• Nybyggda lägenheter per hustyp.

Länk till rapporten: https://bit.ly/49RghiI

Exempel: Stockholms län, Sigtuna kommun

Anmälda brott

BRÅs statistik över anmälda brott per kommun. Totalt anmäldes ca 1,4 miljoner brott i Sverige under 2023. Dryga 200 000 brott kan inte hänföras till en viss kommun och ligger därför utanför denna statistik.

Visar:

• Anmälda brott 2023 per region och kommun samt jämförelse med 2022.
• Anmälda brott per 100 000 invånare per kommun.
• Anmälda brott per polisregion.

Länk till rapporten: https://bit.ly/3UJLGMX

Exempel: Kommuner med flest anmälda brott per 100 000 invånare.

Kommunalskatter

Kommunal- och regionalskatter för.

Visar:

• Kommunalskatt för samtliga kommuner
• Fördelningen mellan skatt till kommunen och regionen
• Skattehöjare och skattesänkare
• Är det kommunen eller regionen som höjt eller sänkt?

Länk till rapporten: https://bit.ly/4apJotV

Exempel: Översiktsbild för kommunalskatter

Anställda i kommuner

Hur många anställda jobbar i den offentliga sektorn: stat, region och kommun?

Visar:

• Utvecklingen av antalet anställda i offentlig sektor.
• Region- och kommunanställda som andel av befolkningen.
• Anställda inom kommunal administration per kommun.
• Personaltyper inom regioner.
• Vårdanställda inom regioner

Länk till rapporten: https://bit.ly/3vY9y7H

Exempel: Kommunanställda inom gruppen Ledning och stöd i Region Stockholm

Valresultat i kommuner

Animerade resultat i riksdagsval per kommun. Play and enjoy.

Visar:

• Antal röster per parti i riksdagsvalen 1973 till 2022

Länk till rapporten: https://bit.ly/3Qeqyxl

Exempel: Sigtuna kommun, röstfördelning.

Kommunkollen

Ett scorecard för Sveriges 290 kommuner.

Visar:

• Skatter, inkomster, befolkningsutveckling.
• Utländska bakgrund.
• Brottslighet.
• Mandat i kommunfullmäktige.
• Plats på kartan.
  

Länk till rapporten: https://bit.ly/3OF6Gmn

Valmyndigheten presenterar utförligt statistik över alla val, inklusive det just avslutade EU-valet. UserNo1 har sammanställt utfall och valdeltagande per valdistrikt och parti i en förhoppningsvis överskådlig rapport. Till glädje för några, till vämjelse för andra.

Nya valdistrikt och Utjämningsdistrikt krånglar till jämförelser med förra valet i vissa områden, men säg det som aldrig krånglar.

När vi ändå är inne på krångel: Jag har länkat in fler politikbaserade rapporter – bl. a en som visar valda och avhoppade ledamöter från region- och kommunfullmäktige. Jag blev chockad av avhoppsprocenten i flera kommuner.

Länk till rapporten: https://bit.ly/3VKmXdw

Det byggs för lite i Sverige kan vi läsa. Hur många bostäder har vi, vilka hustyper och när blev de byggda?

Hur ser det ut i din kommun?

SCB står för statistiken, Power BI för grafiken

Länk till rapporten: https://bit.ly/4dGh5Jp

Detta är ett experiment med data från OurWordInData.org.

Siffrorna är från 2013 och visar ett ”lågt” scenario för befolkningsutvecklingen i samtliga länder. Jag har tagit vissa friheter när jag har grupperat länder.

Kurvorna stämmer tämligen väl med andra rapporter man läser om befolkningsutvecklingen – nedgång i väst, Japan och Kina och en ökning i Afrika.

Den befarade befolkningsminskningen i Kina är anmärkningsvärd. Vad blir konsekvenserna när ett land minskar sin befolkning med en halv miljard människor – 1.4 miljarder idag, 913 miljoner år 2070.

Länk till rapporten: https://bit.ly/4ahm6oF

Fallande elpriser, leasingkunder som försöker komma ur kontrakt på elbilar och prisfall på begagnat. Allt detta kan vi läsa på nyhetssidorna.

Här kan vi se hur många bilar som nyregistreras per bränsletyp, ända ner på kommunnivå.

Har den uppåtgående trenden för elbilar brutits?

Och i vilka kommuner har det registrerats färre än 5 bilar under 2024? Power BI hjälper till att bena ut.

Länk till rapporten: https://bit.ly/46TLSxy

Vårbudgeten presenteras och det kommenteras och ”rasas” i media. Vilka är vinnare, vilka är förlorare?

Neddragningar och uteblivna höjningar lockar fram intressenter från partier och intresseorganisationer som ondgör sig över att inte få mer, eller i värsta fall, mindre av vår gemensamma kaka.

Ekonomistyrningsverket har en bra översikt:  Budgeten för 2024.

Hur är statsbudgeten uppbyggd? Var kommer pengarna ifrån och vart tar de vägen?

Jag är absolut ingen expert så dessa färgglada rapporter är en del av min inlärningsprocess och skulle säkert inte godkännas  i en A-uppsats vid den mest förlåtande institutionen.

Med data från Ekonomistyrningsverket och som vanligt beväpnad med Power BI försöker jag förstå hur olika intäkts- och utgiftsposter hänger ihop.

Nedan är ett exempel på hur Statens skatteinkomster och Direkta skatter på arbete delas upp i olika poster. Notera hur relativt liten andel den Statliga inkomstskatten står för.

Budgetens utgiftsposter är i många fall svåra att begripa sig på. Gör man en liten söksnurra hittar man ”stöd” (119 anslagsområden) och ”insatser” (48 anslagsområden) i det preliminära utfallet för 2023.

För att göra budgetar jämförbara mellan länder och förhoppningsvis mer begriplig för oss alla finns ett begrepp som heter COFOG: ”Classification of the functions of government”. COFOG benämns ofta som Ändamålsstyrd budget, alltså vad vi egentligen använder pengarna till.

Här är ett diagram som visar utgifter för området Hälso- och sjukvård från 2006 till 2022 (senaste data). Jag har markerat de olika regeringarna och konstaterat att utgifterna ökar oavsett vem som sitter i Rosenbad.

Gå in i rapporten, se hur inkomster kommer in och utgifter rinner ut. Sök fram hur många utgiftsposter vi har för populära uttryck som ”klimat”, och ”miljö”

Länk till rapporten:https://bit.ly/4dFUxaz

EU-parlamentet har i dagarna röstat igenom den nya Asyl- och Migrationspakten.

Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna röstade Ja till ett antal delförslag, Nej till några. Av olika skäl kan man anta.

Pakten sägs minska invandringen till Sverige. Hur ser det ut idag (ok då, fram till och med 2023), jämfört med tidigare år? Vill man ha månadsfärska siffror ska man besöka Migrationsverket.

Ja, invandringen minskar betydligt från rekordåren runt 2015. Som synes i tabellen invandrade dryga 550 000 personer perioden 2015 – 2020 och även om vi har ett år kvar av perioden 2020 – 2025 så ser vi en minskning på ca 50 %.

Från vilka länder kommer invandrarna och hur ser det ut mellan de olika ”Grunderna för bosättning” som det officiellt kallas?

Power BI reder ut som vanligt.

Länk till rapporten: https://bit.ly/3PZwdYd

SCB meddelar att födelsetalen i landet är på rekordlåg nivå, något som verkar vara läget i många rika länder och i jättar som Kina.

Med Power BI som verktyg blir som vanligt allt klarare.

Kvinnor får barn allt senare i livet vilket självklart är en förklaring till de minskade födelsetalen.

Så här det ut i Stockholms stad (startår 1981):

.

Det är som synes en dramatisk nedgång i födandet bland den yngsta gruppen föderskor i åldern 15- 24 år: Från dryga 28 000 år 1991 till dryga 6 000 förra året.

Den plattaste kurvan för unga mammor hittade jag i Malå i Västerbotten.

Notera olikheter i skalorna för antal födslar (y-axeln).

Hur ser det ut i din och i Sveriges alla 290 kommuner?

Länk till rapporten: https://bit.ly/3Ccx2pm

Väl inne i rapporten finns det mängder med annan matnyttig information.

Regeringens höjning av försörjningskravet för arbetstillstånd skapar rubriker och debatt. De som söker arbetstillstånd måste ha en månadslön på minst 27 300 kr, dvs 80 procent av medianlönen i Sverige på 34 200 kr.

Vilka yrken hamnar under gränsen för arbetstillstånd? Jag har tagit SCB-data från 2022 (senaste tillgängliga), gett alla en löneförhöjning på 3,5% och plockat fram de yrken som då ligger under gränsen.

Du hittar samtliga yrkeskategorier, löneutveckling och vilka som tjänar så pass att de även får betala statlig inkomstskatt.

Länk till rapporten: https://bit.ly/49f7LIR