Klicka här för att komma direkt till rapporten: https://bit.ly/4j4RzAm

Så här i årets början kan vi tillkännage ett genombrott inom den socioekonomiska forskningen. Med nyckeltalet Släpvagnsindex kan man med tämligen stor säkerhet förutse en kommuns befolkningsstorlek och utveckling, könsfördelning, kommunalskatt, utnyttjande av RUT-avdrag och totalt antal registrerade fordon per invånare.

Släpvagnsindex är antalet registrerade släpvagnar jämfört med antalet registrerade personbilar.

Index för andelen snöskotrar, traktorer och lätta lastbilar kan också användas i forskningen.

Bild 1 Topplista för kommuners Släpvagnsindex

Bild 2 De mest släpvagnslösa kommunerna.

Kom ihåg var ni läste det först.

Hur har ni det med släpvagnar i din kommun? https://bit.ly/4j4RzAm

Boendesegregationen anges som ett av våra största integrationsproblem. Hur ser då de rena siffrorna ut?

SCB har utförlig statistik ner på områdesnivå för befolkning, boende, utbildningsnivå och härkomst. Denna rapport (förfinad med Power BI så klart) visar folkmängd samt svensk och utländsk bakgrund över tidsperioden 2010 – 2023.

På denna nivå (”RegSO”) finns det totalt 3 363 områden i landet.

Över 300 områden (knappt 10%) har en befolkningsandel med utländsk bakgrund på över 50%. I dessa områden bor det drygt 1,3 miljoner personer.

Bild 1 Områden med högst andel utländsk bakgrund

I Tensta, Stockholms kommun är andelen med utländska bakgrund 90,2% år 2023 och har ökat under hela perioden från 2010.

Bild 2 Andel utländsk bakgrund Tensta, Stockholm

I Östermalmsstadsdelen Oscars kyrka (mitt område) är andelen med utländsk bakgrund 18,1 % med mycket liten förändring sedan 2010.

Bild 3 Andel utländsk bakgrund, Oscars kyrka, Stockholm

På de flesta order i Sverige ser det ut som i mitt gamla område, Matfors i Sundsvalls kommun – en låg andel med utländsk bakgrund och minimal förändring över tiden.

Bild 4 Andel utländsk bakgrund, Matfors, Sundsvalls kommun

Klicka här för att studera rapporten: https://bit.ly/4gPUCuC

SCB:s medborgarundersökning är en frivillig attitydundersökning som SCB utför de kommuner som så önskar. Antalet deltagande kommuner varierar över åren. I årets undersökning deltog 128 av Sveriges 290 kommuner vilket är lägre än det ca 160-tal som deltog i tidigare undersökningar.

Medborgarna får svara på frågor om hur man upplever kommunal service, skolor och trygghet.

Medborgarundersökningen efter behandling i Power BI

I tabellen nedan ser vi hur Vaxholmsborna upplever förskola och skola samt hur många som svarat på enkäten varje år.

Svar från Vaxholm på frågan ”hur tycket du att förskola/skola fungerar i din kommun”

När det gäller frågan om risken för att bli utsatt för våldsbrott eller hot svarar invånarna i Eskilstuna som nedan.

Eskilstuna svarar på frågan om hot och våld

När det gäller invånarnas syn på hur den övergripande verksamheten sköts hamnar nedanstående kommuner på botten. Enligt diagrammet har Ragunda förbättrat sig marginellt från ifjol men trenden ser oroväckande ut.

Bottenlistan för synen på den övergripande kommunala verksameten

För att kolla upp din egen kommun, klicka här: https://bit.ly/3OPVXW2

Klicka här för att komma direkt till rapporten: https://bit.ly/4cQcTph

Skolverket redovisar tämligen detaljerad statistik för samtliga kommuner och kostnader ner på detaljnivå för kommunala skolor.

Vi kan även se antal och andel behöriga lärare per skola, även inkluderat friskolor, för läsåret 23/24.

Jag har sammanfattat ett antal rapporter vilket förhoppningsvis gör det lättare att förstå och jämföra.

Så här ser antalet och andelen behöriga lärare för föregående läsår för skolorna i Vaxholms kommun. Det finns kommuner med sämre siffror kan jag lova.

Kostnader mäts för ett antal faktorer och nedan är ett utdrag för Region Stockholm. Notera att kostnader bara redovisas för kommunala skolor.

Så här såg elevunderlaget ut per årskurs för föregående läsår.

Gå gärna in på rapporterna (i Microsoft Power BI) och jämför med andra kommuner landet runt. Du behöver inget konto eller inloggning

Klicka här för att komma till rapporten: https://bit.ly/4cQcTph

Syrier (personer födda i Syrien oavsett etnicitet) är numer den största utländska folkgruppen i Sverige och uppgick vid slutet av 2023 till nästan 200 000 personer.

Vi får hoppas att de glädjescener som nu utspelas inte förbyts till besvikelse och förtvivlan. Förutsättningarna för en demokratisk utveckling är inte de bästa om man vill uttrycka sig försiktigt. Glädjen kan bli kortvarig men Rysslands och Irans ådagalagda impotens är i alla fall en verklighet.

.

Folkbokförda 2023 med födelseland Syrien

Klicka här för att komma till rapporten om medborgarskap och födelseland: https://bit.ly/4fiCGIo

Skolverket publicerar förvånansvärt detaljerad statistik ner på skolnivå. Sifforna är dock begravda i mängder av Excel-filer med mängder av flikar så det är svårt att skaffa sig en överblick. Om man inte har Power BI vill säga.

Vi kan se meritvärde på elever per skola grupperat efter kön, bakgrund och föräldrars utbildningsnivå.

I första utgåvan av denna Power BI-rapport tittar vi på slutbetyg (meritvärde) per skola samt avvikelse mellan slutbetyg och resultat på de nationella proven i matematik, engelska, svenska samt svenska som andraspråk – ner på skolnivå.

Här är skolorna med de högsta slutbetygen i landet

Skolor sorterade efter högsta meritvärde.

Avvikelsen mellan slutbetyg och resultaten på de nationella proven har fått stor uppmärksamhet. Det kan finnas förklaringar till detta fenomen vilket Skolverket förklarar i en länk i rapporten.

Nedan är de skolor som har störst avvikelse mellan slutbetyg och resultaten på de nationella proven.

Skolor sorterade efter de som fått högre slutbetyg än resultaten på NP.

Klicka här för att hitta er skola: https://bit.ly/3ZLLWiZ

Klicka här för att komma direkt till rapporten

Med data från SCB och SKR har jag med Power BI försökt sammanställa antalet anställda och heltidspersoner (det är två olika saker) inom den offentliga sektorn.

Kommunerna står för nästa 2/3 av samtliga anställda och gapet mellan Anställda och Heltidspersoner förklaras rimligen av deltidsarbete.

Att Göteborg har fler kommunanställda än Stockholm verkar märkligt.

Vi kan även studera fördelningen av arbetskraften inom regioner och kommuner.

Region Stockholm, andel inom olika personalområden

Det råder säkerligen olika omständigheter som förklara en del av skillnaderna så denna rapport får vara en utgångspunkt för fördjupning. Andelen privatvård påverkar exempelvis antalet anställda på regioner.

Andelen skol- och IT-personal på kommuner är beroende av andelen privata skolor och eventuellt outsourcad IT.

När det gäller personalkategorin Administration har jag ställt den i relation till det totala antalet anställda i kommunen. Vi kan se att mer burgna kommuner i Stockholm håller sig med en hög andel administration.

Gotland kan inte jämföras i sammanhanget eftersom man har roll både som kommun och region.

För att studera din kommun och region, klicka här: https://bit.ly/3UThb8D

Det har återigen väckts förslag om att avskaffa den statliga inkomstskatten, bl. a i en DN-artikel av ekonomerna Daniel Waldenstöm och Jacob Lundberg. Författarna hävdar att reformen kan vara självfinansierad genom att man bl. a även avskaffar RUT- och ROT-avdrag, ränteavdrag och höjer avkastningsskatten på pensionssparande.

Debatten får tas på andra ställen men jag har försökt förstå hur statsbudgeten är uppbyggd, både på inkomst- och utgiftssidan.

¨

Historiska data kommer från Ekonomistyrningsverket och prognoser från regeringens hemsida

Hur stor del av statens inkomster står det statliga skatten för? Vad är statens största utgifter? Ökar eller minskar statens utgifter.

För inkomståret 2024 betalar som är under 66 år en statlig inkomstskatt på en årslön som överstiger brytpunkten 615 300 kronor (månadslön 51 275 kr). Inkomster över brytpunkten beskattas med 20% förutom kommunalskatten.

Klicka på länken och kom bättre rustad till nästa debatt: https://bit.ly/4dFUxaz

Uppdatering: Nu kan du även se medborgare respektive icke-medborgare från samtliga länder samt könsfördelning. Klicka här för att komma till rapporten: https://bit.ly/4fiCGIo

Vid slutet av 2023 fanns det dryga 9,7 miljoner svenska medborgare folkbokförda i landet. Dryga 840 000 personer är utländska medborgare vilket ger en befolkning på strax över 10,5 miljoner invånare.

Svensk- respektive utlandsfödda svenska medborgare

Här är tio-i-topplistan på födelseländer för svenska medborgare

Det skiljer mycket i könsfördelningen mellan vissa länder.

Könsfördelning svenska medborgare födda i Afghanistan respektive Thailand

Klicka här för att komma till rapporten: https://bit.ly/4fiCGIo

Allt färre kommer att behöva försörja allt fler hör och läser vi överallt. Tittar man i SCBs siffror, putsade i Power BI så klart, så ser man att det är ett problem för många svenska kommuner. Idag 47 stycken närmare bestämt, med många fler som ligger i riskzonen.

Hur mäts detta? Man mäter hur många personer det finns utanför den arbetsföra befolkningen och jämför detta med antal personer inom den arbetsföra. Som icke arbetsför räknas personer 0 – 19 år och personer 65+. Man kan ha synpunkter på den övre gränsen och vi kanske måste arbeta till 75 som en politiker råkade undslippa sig.

Måttet säger heller ingenting om hur strävsamma de förment arbetsföra är. Skattesmitare, levnadskonstnärer och överliggare gröper självfallet ut försörjningsförmågan.

Att våra glesbygdskommuner med utmanande demografi skulle ha höga kvoter var förväntat, men nedanstående filtrering på kommuner i Skåne förvånade mig.

”Topplista” för Skånekommuner med den högsta försörjningskvoten.

Om kvoten är höge än 100 betyder det att det är fler som ska försörjas än som försörjer. Är den högre än 100 är det fler som ska försörjas. De två icke-arbetsföra grupperna slås ihop. Klassificeringen med rött och gult ljus är min egen

För att hitta din kommun och framtida försörjningsnivå, klicka här: https://bit.ly/4fuQAXv

Ja det gör det enligt Migrationsverket. Som vanligt krävs det en del ansträngning och Power BI för att för en överblick över tiden.

Migrationsverket delar upp ansökningarna i förstagångansökan, förlängningsansökan och massflyktsdirektivet.

Vad dessa betyder, vilka länder asylsökande kommer ifrån samt hur många barn, men familj och ensamkommande hittar du här:

Klicka på länken: https://bit.ly/40j5Bra

Skolverket presenterar utförlig statistik per skola som visar skillnad mellan slutbetyg och resultaten på de nationella proven (NP). Denna rapport gör det förhoppningsvis lättare att få en överblick men även studera varje skola i detalj.

I exemplet nedan visar vi utfallet för Östra Real i Stockholm. Vi kan se hur många elever som genomför respektive prov samt hur deras slutbetyg avviker från resultatet i NP. Man kan sortera på andel bättre, lägre respektive lika slutbetyg. Du kan välja skola direkt eller visa samtliga skolor i en kommun och sortera på kommunala och enskilda (privata) skolor.

Östra Reals Gymnasium i Stockholm

Som vanligt redovisar Skolverket inte data för grupper bestående av färre än tio personer. Avvikelserna finns även uppdelade per kön vilket vi får anledning att återkomma till.

Hur ser det ut i Sverige eller på er skola? Klicka här: https://bit.ly/3A6KtcR

Många boende och fastighetsägare har nog noterat ökade kostnader för ett flertal av dessa utgiftsområden. Jag har sammanställt kostnader baserat på siffror från Nils Holgersson-rapporten , en grupp bestående av Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta.

Vi rankar varje kommun i grenarna Vatten-avlopp, Avfallshantering, Fjärrvärme och Elnät. Dessa områden utgör mer eller mindre naturliga monopol och utgör en tredjedel av boendekostnaden för hyreshus och bostadsrätter. Även villaägare och företagare torde känna av prisökningar. Baserat på siffrorna i ovan nämnda rapport rankas landets samtliga kommuner där plats 1 innebär att man är billigast. Jag har använt en annan rankning än rapportförfattarna på Nils Holgersson, ordningsföljden är dock densamma.

Nu är det inte så enkelt som att slemma monopolister hänsynslöst utnyttjar försvarslösa konsumenter varför svaret på den kvällstidningsliknande rubriken är: Det beror på.

Av Vaxholms scorekort kan vi utläsa att man hamnar på 279:e plats i Vatten-avlopp vilket är näst dyrast i landet. 84:e plats i Avfall, 175:a i fjärrvärme och 104:a i elnätsavgifter. Innan du greppar efter pennan för arga insändare, läs i rapporten vad du ska tänka på innan du skäller ut dina politiker.

Vaxholms kommun – scorekort

Hur ser det ut i din hemkommun, födelsekommun eller i alla andra 289 kommuner. Eller vill se vilka kommuner som är dyrast i respektive gren och hur dessa utvecklats jämfört med KPI?

Klicka här: https://bit.ly/3zZWDUT

Regeringen aviserar förändringar i det internationella biståndet, har övergett enprocentsmålet samt gjort sig av med den förre generaldirektören.

Idag kunde vi läsa följande på debattsidan i Sundsvalls Tidning

Annika Strandhäll, ordförande S-kvinnor; Eva Mörk Månsson, ordförande i S-kvinnor Västernorrland, Ewa Back, ordförande Sundsvalls S-kvinnor i Sundsvalls Tidning 13 oktober

Hur ser slakten ut? Vi kombinerar historiska belopp från åren 2006-2023 (siffror från Ekonomistyrningsverket) samt prognos för 2024 och beräkningar för året 2025-27 (Regeringens hemsida)

Som andel av de totala statsutgifterna toppade biståndet på 4,37% är 2019 för att sjunka som lägst till 2,94% år 2026.

Notera att beloppen inte är inflationsjusterade så att 44 miljarder år 2025 är realt sett mindre än motsvarande belopp år 2019.

Undersök detta och alla andra statsutgifter genom att klicka här: https://bit.ly/4dFUxaz

Låt oss fokusera på min gamla hemkommun Sundsvall och dess niondeklassares slutbetyg. Skolverket presenterar detaljerad statistik för varje skola, men vi gör den läsbar. Eleverna grupperas efter 3 variabler – kön, svensk/utländsk bakgrund samt föräldrars utbildningsnivå (jag vet inte hur de fått fram det sistnämnda)

Gå in på Min skola, välj din kommun och studera era skolor. Av integritetsskäl visas inte uppgifter om antalet elever understiger ett visst antal.

Klicka här för att komma till rapporten: https://bit.ly/3ZRmuJ2

Statens budet uppgår till nästan 1 400 miljarder kronor. På Strängs tid fick vi en föreläsning varje år när ”den nådiga luntan” presenterades. Nu hålls det presskonferens för, som det känns, varje utgiftsområde och när alla har sitt har sitt har de flesta ändå inte koll på helheten, trenderna och än mindre på detaljerna.

Med historiska data från Ekonomistyrningsverket (ESV) och prognos från regeringens hemsida försöker vi förhoppningsvis skapa mer överskådlighet.

Vad kommer pengarna ifrån och vart tar de vägen?

Nedan titta vi närmare på utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap – historiska belopp från 2006, regeringens prognos för 2024, beräknade belopp till 2027 samt dess andel av de totala statliga utgifterna. (Notera att procenttalet inte är andel av BNP vilket är det vanliga måttet)

Kom ihåg att den största delen av de offentliga medlen används i regioner och kommuner för sjukvård, skola, social service och mycket annat.

Klicka här för att komma till rapporten: https://bit.ly/4dFUxaz