Vårbudgeten presenteras och det kommenteras och ”rasas” i media. Vilka är vinnare, vilka är förlorare?

Neddragningar och uteblivna höjningar lockar fram intressenter från partier och intresseorganisationer som ondgör sig över att inte få mer, eller i värsta fall, mindre av vår gemensamma kaka.

Ekonomistyrningsverket har en bra översikt:  Budgeten för 2024.

Hur är statsbudgeten uppbyggd? Var kommer pengarna ifrån och vart tar de vägen?

Jag är absolut ingen expert så dessa färgglada rapporter är en del av min inlärningsprocess och skulle säkert inte godkännas  i en A-uppsats vid den mest förlåtande institutionen.

Med data från Ekonomistyrningsverket och som vanligt beväpnad med Power BI försöker jag förstå hur olika intäkts- och utgiftsposter hänger ihop.

Nedan är ett exempel på hur Statens skatteinkomster och Direkta skatter på arbete delas upp i olika poster. Notera hur relativt liten andel den Statliga inkomstskatten står för.

Budgetens utgiftsposter är i många fall svåra att begripa sig på. Gör man en liten söksnurra hittar man ”stöd” (119 anslagsområden) och ”insatser” (48 anslagsområden) i det preliminära utfallet för 2023.

För att göra budgetar jämförbara mellan länder och förhoppningsvis mer begriplig för oss alla finns ett begrepp som heter COFOG: ”Classification of the functions of government”. COFOG benämns ofta som Ändamålsstyrd budget, alltså vad vi egentligen använder pengarna till.

Här är ett diagram som visar utgifter för området Hälso- och sjukvård från 2006 till 2022 (senaste data). Jag har markerat de olika regeringarna och konstaterat att utgifterna ökar oavsett vem som sitter i Rosenbad.

Gå in i rapporten, se hur inkomster kommer in och utgifter rinner ut. Sök fram hur många utgiftsposter vi har för populära uttryck som ”klimat”, och ”miljö”

Länk till rapporten:https://bit.ly/4dFUxaz

EU-parlamentet har i dagarna röstat igenom den nya Asyl- och Migrationspakten.

Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna röstade Ja till ett antal delförslag, Nej till några. Av olika skäl kan man anta.

Pakten sägs minska invandringen till Sverige. Hur ser det ut idag (ok då, fram till och med 2023), jämfört med tidigare år? Vill man ha månadsfärska siffror ska man besöka Migrationsverket.

Ja, invandringen minskar betydligt från rekordåren runt 2015. Som synes i tabellen invandrade dryga 550 000 personer perioden 2015 – 2020 och även om vi har ett år kvar av perioden 2020 – 2025 så ser vi en minskning på ca 50 %.

Från vilka länder kommer invandrarna och hur ser det ut mellan de olika ”Grunderna för bosättning” som det officiellt kallas?

Power BI reder ut som vanligt.

Länk till rapporten: https://bit.ly/3PZwdYd

SCB meddelar att födelsetalen i landet är på rekordlåg nivå, något som verkar vara läget i många rika länder och i jättar som Kina.

Med Power BI som verktyg blir som vanligt allt klarare.

Kvinnor får barn allt senare i livet vilket självklart är en förklaring till de minskade födelsetalen.

Så här det ut i Stockholms stad (startår 1981):

.

Det är som synes en dramatisk nedgång i födandet bland den yngsta gruppen föderskor i åldern 15- 24 år: Från dryga 28 000 år 1991 till dryga 6 000 förra året.

Den plattaste kurvan för unga mammor hittade jag i Malå i Västerbotten.

Notera olikheter i skalorna för antal födslar (y-axeln).

Hur ser det ut i din och i Sveriges alla 290 kommuner?

Länk till rapporten: https://bit.ly/3Ccx2pm

Väl inne i rapporten finns det mängder med annan matnyttig information.

Regeringens höjning av försörjningskravet för arbetstillstånd skapar rubriker och debatt. De som söker arbetstillstånd måste ha en månadslön på minst 27 300 kr, dvs 80 procent av medianlönen i Sverige på 34 200 kr.

Vilka yrken hamnar under gränsen för arbetstillstånd? Jag har tagit SCB-data från 2022 (senaste tillgängliga), gett alla en löneförhöjning på 3,5% och plockat fram de yrken som då ligger under gränsen.

Du hittar samtliga yrkeskategorier, löneutveckling och vilka som tjänar så pass att de även får betala statlig inkomstskatt.

Länk till rapporten: https://bit.ly/49f7LIR

Det finns över 120 s.k. Regionala statistikområden i Stockholms kommun där man kan studera befolkningsutvecklingen, inkomster, bakgrund, och boende. Allt detta kan studeras i publika rapporter från SCB som jag har satt lite färg och form på.

Om vi tittar på Gärdet kan vi bl. a se att befolkningen ökade med 39 personer mellan 2022–23, andelen utlandsfödda är 16,8 % samt att det finns 1 242 fler kvinnor än män.

40 % av inkomsttagarna (20-64 år) befinner sig i den lägsta inkomstkvartilen medan 28 % ligger i den högsta. Det verkar inte finnas några ”äganderätter” (villor) utan man bor endast i hyres- eller bostadsrätt.

Här har vi Vaxholms och dess 7 olika områden. På området Resarö östra bor så gott som alla i hus (äganderätt) och hela 72% tillhör den högsta inkomstkvartilen. Befolkningen har minskat med 21 personer sedan 2022 och det är 18 färre kvinnor än män. Andelen utlandsfödda är 6,7 % vilket är en av de lägsta i Stockholm.

Hur ser det ut i ditt område, eller i något av landets drygt 3 300 övriga områden?

Klicka här för att komma till rapporten: https://bit.ly/4cDIJWY

SCB publicerar sådan data ner på områdesnivå och jag har satt lite färg på siffrorna.

Här är ett exempel från Vaxholms kommun, området Vaxön-östra-Ramsö-Tynningö.

Nästan 1 600 invånare år 2023 vilket är 17 färre än året innan. Andelen utlandsfödda är 9.6% och det är 82 fler kvinnor än män.

90% har Sverige som födelseregion och 43% ligger i den högsta (gröna) inkomstkvartilen. Jag har slagit ihop kvartil 2 och 3 för att skapa ett ”mellanskikt”, i detta fall på 42%. I den lägsta inkomstkvartilen finns 15% av folkbokförda över 20 som är grunden för beräkning av inkomstkvartiler.

När det gäller boende gör 34 % detta i bostadsrätt, 12 % i hyresrätt och 54% i ”äganderätt” vilket innebär villa.

Hur ser det ut i ditt område eller något av de totalt 3 362 andra?

Länk till rapporten: https://bit.ly/4cDIJWY

Eller den alternativa rubriken: ”Tjejer, håll er borta från bank- och finansbranschen”.

SCB publicerar lönestatistik på längden och tvären och vi ber Power BI om hjälp att bringa klarhet och ge oss insikter.

Man kan se genomsnittliga månadslöner för män och kvinnor på olika detaljnivåer, sektorer (stat, kommun etc.) samt regioner (inte län utan en indelning modell Stockholm, Östra mellansverige och Småland med öarna). Den sistnämnda var ny för mig.

Vi kan även se en sammanställning av kvinnors löner som en procent av männens dito, där man viktat för faktorer som brukar användas för att förklara löneskillnader mellan könen.

Här är de yrkesgrupper med störst skillnad mellan kvinnors och mäns löner. Bland ”Chefer inom bank, finans och försäkring, nivå 1” är kvinnors genomsnittslön 73 procent av männens.

Kvinnliga musiker, sångare och kompositörer bör höja tonläget i förhandlingarna.

I rättvisans namn bör vi varna männen för Informations-, kommunikations- och PR-chefsjobb.

Vill du veta mer?

Länk till rapporten: https://bit.ly/49f7LIR

Det kommunala utjämningssystemet har en lång historia och syftade till att skapa någorlunda likvärdiga förutsättningar, oavsett skattekraft och demografi.

Idag omfördelas miljarder mellan kommuner vilket så klart väcker känslor. Det är 10 kommuner som är nettoinbetalare till systemet och 280 som är mottagare.

Så här ser några av topplistorna ut (perioden 2005  – 20023):

Systemet är komplext, och i ovanstående siffror finns inte den så kallade Utjämningen av LSS-kostnader med. Om detta ber vi att få återkomma. Liksom de regionala utjämningarna.

Vilka kommuner tar emot mest och minst per invånare? Hur ser det ut i din kommun? Hur ser det ut över tiden? Rapporten ger svar.

Klicka här: https://bit.ly/4cgqR46

SCB har demografidata ner på områdesnivå vilket låter den som inte har något bättre att göra studera över 3 600 områden i Sverige. Hur många har hög respektive låg ekonomisk standard, skillnad i antal kvinnor-män, boendeform och härkomst.

Som vanligt skapar i Microsoft Power BI men med en finess som gör att du varken behöver att ett konto eller en inloggning.

Länk till rapporten: https://bit.ly/3tlFCk4

SCB publicerar lönespridning per sektor – stat, region, kommun, privat-arbetare, privat-tjänstemän.

Jag har sammanställt data för 2018 – 2022. Svaret på frågan är ja – kvinnor har de allra flesta fall lägre medellön än män. Notera att detta bara är en sammanställning per sektor det säger ingenting om de olika yrkesgrupperna inom varje sektor.

Det mest intressanta är om man delar upp lönestatistiken på percentiler det vill säga de som tjänar allra lägst, de som tjänar i mitten på skalan och de som tjänar allra mest. En löneskillnad mellan män och kvinnor stod ut väldigt mycket så jag var tvungen att fråga SCB vad det berodde på.

Kan du se vad det är?

Länk till rapporten hittar du här: https://bit.ly/3urWc2U

Statens budget är på över 1 200 miljarder kronor och kan verka övermäktig att sätta sig in i. Tabeller och Excel-filer som publiceras på regeringen.se och hos Ekonomistyrningsverket är ganska tydliga men materialet är minst sagt omfattande.

Jag har dristat mig till att försöka göra alla inkomst och utgiftsområden mer begripliga genom att vrida och vända på siffrorna i Power BI.

Med stor risk för att ha misstolkat eller att ha missuppfattat kategoriseringar, avräkningsposter och mycket annat kan vi dock se:

• Har statens inkomster ökat eller minskat? Har skattesänkningar lett till att stat och kommuner han minde pengar?
• Var kommer statens pengar ifrån? (ok, från oss så klart, men…)
• Vart tar de vägen?

Titta särskilt på dessa tabeller som visar olika de olika nivåerna på statens inkomster och storleken på dessa.

Jag har använt statens egen kategorisering – Inkomsttyp, huvudgrupp etc. – men med tålamod, förståelse för statsapparaten och Excel kan man göra sina egna kategoriseringar. Hör av er om ni besitter sådana egenskaper.

Klicka här för att komma till rapporten:https://bit.ly/4dFUxaz

Om man samlar ett antal rapporter från SCB (och en från Brå) kan man skapa ett ”dashboard” för landets samtliga kommuner. Befolkningsutveckling, brottslighet, inkomster och skatter – allt inträngt på en skärmsida. Välj en kommun och vips så har du ett antal siffror som i alla fall jag tror är relevanta. Med kartan längt till vänster kan du placera ut kommunen i vårt avlånga land. Fast du kanske redan vet var Eda, Vara och Vännäs ligger.

Länk till rapporten: https://bit.ly/3OF6Gmn

När det gäller kommunala skatter år de som vi vet inte bara kommunala utan även regionala. Läs mer om detta i inlägget längre ner på sidan.

SCB har publicerat en rapport om hur det har gått för de ensamkommande där de allra flesta anlände under 2015. Rapporten har fått kritik bland annat i Göteborgs-Posten och annorstädes. I Svenska Dagbladets podd diskuterar Mustafa Panshiri och SCBs rapportförfattare Karin Lundström tillsammans med SvDs Andreas Eriksson rapporten och hur den ska tolkas. I jämförelse med det mesta i dagens migrationsdebatt är det någorlunda positiva nyheter fast med en hög prislapp.

Diskussionerna lär fortsätta och mitt lilla strå till stacken är att illustrera SCBs siffror för att förhoppningsvis bidra med mer ljus än hetta i debatten. Jag vet att bara rubriken kan skapa debatt, men jag har använt gängse terminologi.

Länk till rapporten hittar du här: https://bit.ly/3m6GBla

I rapporten hittar du det mesta om migration med siffror från både SCB och Migrationsverket.

• Asylsökande
• Ensamkommande
• Uppehållstillstånd
• Sysselsättning
• Arbetstillstånd
• Beviljade medborgarskap.

SCB släpper färska befolkningssiffror som går fram till oktober 2023. Stockholm ökar, men det är mest röda siffror, dvs. minskning i större delar av landet. Som vanligt är det de stora kommunerna som ökar mest och i stora delar av Sveriges inland, från norr till söder, är befolkningsutvecklingen negativ. 184 kommuner minskar sin befolkning, 106 ökar.

Jag har grupperat kommuner efter befolkningsstorlek, SKRs klassificering (exempelvis Landsbygdskommuner) samt regioner (län).

Klicka runt, hitta ditt län och din kommun och jämför.

Jag väntar på att Microsoft ska låta oss använda sin mest avancerade karta vid webbpublicering så vi slipper dras med hela Nordens kartbild och glåmiga färger.

Länk till rapporten:
https://bit.ly/3RzfI5d

Socialdemokraterna publicerar en egen rapport där man är mycket kritiskt mot den migrationspolitik man själv fört under en lång tid.

Så här ser siffrorna ut enligt SCB och Migrationsverket.

Personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem efter medborgarskap, ålder och kön

Gå in på rapporten, klicka på olika länder för att se antal, tidskurvor och könsfördelning.

Länk till rapporten: https://bit.ly/3Ght00D