Detta är en sammanfattning av de rapporter jag publicerat nedan.

Samtliga rapporter är skapade i Microsoft Power BI och du behöver ingen licens eller login. Länkarna går till Microsofts ”moln” och Power BI.

Rapporterna avnjutes bäst på en PC eller Mac.

Ända sedan 1985 då jag jobbade med den första versionen av Excel har jag varit fascinerad av att förvandla siffror till information och insikter. Power BI ger helt nya möjligheter att analysera och presentera data.

När det en gång begav sig:

Bland de mest överraskande siffror som kommit fram i alla dessa kommunrapporter är dessa: avhopp från kommun- och regionfullmäktige. Detta avser att man slutar sitt uppdrag hel och hållet. S.k. politiska vildar som lämnar sitt parti men fortsätter i fullmäktige räknas inte med.

Här är kommunerna med högst andel avhoppade ledamöter för mandatperioden 2018 – 2022.

Generellt sett kan man säga att en högre andel kvinnor än män hoppar av, yngre mer än äldre, låginkomsttagare mer än höginkomsttagare och de med längre utbildning håller ut mer. Sverigedemokrater och miljöpartister hoppar av mer än andra partister, men det börjar jämna ut sig.

Hur ser det ut i din region och kommun?

Länk till rapporten: https://bit.ly/3RR1Y7y

Dessa tio områden (s.k. Regionala demografiområden (RegSO) har flest andel hushåll med låg ekonomisk standard. Låg ekonomisk standard definieras som när hushållsinkomsten är lägre är 60 procent av samtliga hushålls medianvärde. Hög ekonomisk standard innebär inkomster på 200 procent av medianvärdet.

Det finns över 3 300 RegSOs i Sverige. Hittar du ditt område?

Länk till rapporten: https://bit.ly/3tlFCk4

SCB har demografiska och ekonomiska data ner på detaljnivå för så kallade regionala och demografiska statistikområden. Här ser ni ett exempel på vad man kan åstadkomma med denna data och Power BI:

Centrala Valsta, Sigtuna kommun:

Hur ser det ut i ditt område: https://bit.ly/3tlFCk4

Kanske inte på allmän begäran, men likväl har jag gjort ett utdrag på de förhoppningsvis mest relevanta siffrorna i en kommun gällande ekonomi, geografi och politik. Dessutom kan man se var i Sverige en kommun ligger. Klicka bland län, välj din favoritkommun och jämför.

Kommunkollen är en del i den mer omfattande rapporten Medborgarnas Gröngölingsbok.

Länk till Kommunkollen:    https://bit.ly/3OF6Gmn

Länk till Medborgarnas Gröngölingsbok: https://bit.ly/45IDjXg

SCB presenterar nya befolkningssiffror för det senaste året och noterar att Bjurholm mister sin plats som Sveriges minsta kommun räknat på antal invånare. Ny på tronen är västerbottenskollegan Dorotea. Dorotea leder även ligan över högst kommunalskatt.

Här är de kommuner som minskat befolkningen mest i procent:

Dessa kommuner har ökat mest i procent:

Hur ser det ut i din kommun, ditt län eller i riket?

Länk till rapporten:
https://bit.ly/44HcktX

SCB publicerade nyligen statistik som visar att barnafödandet når nya rekordlåga nivåer.

Se: Barnafödandet fortsätter nedåt – lägsta på 20 år.

Om man tar SCBs statistik och tröskar den igenom Power BI kan man se en del, förvisso välkända, trender på ett tydligt sätt. Framför allt att mödrarna blir äldre.

Detta är trenderna för hela riket. Notera att skalorna är olika och att det är några hundratal födslar av kvinnor över 45 år jämför med tiotusentals för de övriga ålderskategorierna.

I rapporten kan du se utvecklingen för varje län och kommun sedan 1970.

Du kan gruppera kommunerna efter att antal olika kategorier – länsvis, enligt SKRs två kategoriseringar samt min egen kategorisering efter antalet invånare.

Figur 1 Efter antalet invånare

Klickar du på knappen Län ser det ut så här:

Figur 2 Grupperat efter län

Du kan välja att se trendkurvan för totalt antal födslar eller uppdelat på moderns ålder som i diagrammet längst upp.

Länk till rapporten: https://bit.ly/3Ccx2pm

This is an English language subset of the BIG Power BI reports about demographics, income, and taxation in Sweden.

The report is published with the Publish to the Web function in Microsoft Power BI. No login or license is needed.

Link to the report
https://bit.ly/3QD4FIu

The main report (in Swedish) : https://bit.ly/45IDjXg

Hur har utfallen i riksdagsvalen sedan 1973 skiftat? Välj ditt län eller kommun, tryck på Play-knappen och se hur det politiska landskapet förändras. Notera den gula faran som dyker upp i slutet på förra seklet.

Den första fliken grupperar på län. Välj eller län eller enskild kommun.

Den efterföljande fliken visar kommuner grupperade enligt SKRs klassificering.

Länk till rapporten:
https://bit.ly/3qrW7Kh

”Litar du på myten om vårt rika västerland?” sjunger Peps Persson. Det må vara osagt, men SCB har statistik som visar ekonomisk standard per kommun.

Låg respektive hög ekonomisk standard redovisas som disponibel inkomst (med eller utan kapitalinkomst) i förhållande till medianen för hela riket. Man har också beräkningar för att ta hänsyn till typ och storlek på hushållen. I ett exempel visar man att en tvåbarnsfamilj med 490 000 kr i disponibel inkomst anses ha samma köpkraft som en ensamstående med 200 000 i disponibel inkomst. Siffrorna gäller för inkomståret 2021.

I Stockholms län med sin dryga 2.4 miljoner invånare har nästan 600 000 personer hög ekonomiska standard medan nästan lika många ha en låg ekonomisk standard. Det skiljer så klart mycket mellan länets 26 kommuner.

Munkfors i Värmlands län har lägst andel personer med hög ekonomisk standard (1,5%) medan Dorotea har det mista antalet personer med hög ekonomisk standard (73 personer). Skånska Lomma och Vellinge har den lägsta andelen invånare med låg ekonomisk standard medan Högsby, Kalmar län, har den högsta andelen med låg standard (26,9%). De två förstnämnda kunde jag ha gissat, men inte den sistnämnda.

Figur 1- kommuner där 20 – 30% av invånarna har låg ekonomisk standard

PÅ flik 16,17 och 18 i visas de ekonomiska måtten på en karta, tio-i-topp-och-botten tabeller samt en mega-tabell där du kan sortera på störst, minst och förändringar.

Länk till rapporten: https://bit.ly/3IVCq3Y

Jag har sammanställt SCB:s siffror för bostadsbyggande mellan åren 2015 – 2022.

SCB påpekar att det finns eftersläpningar i statistiken beroende på om det gäller påbörjade eller färdigställa byggen. Jag förvånas över att kommuner som Vaxholm och Danderyd inte har några färdigställda ”lägenheter” (kan vara både lägenheter och småhus) under 2022. Är det månne eftersläpningen i rapporterandet som spökar eller har det verkligen inte färdigställts några bostäder under fjolåret??

De rödmarkerade kommunerna på kartan hade inga påbörjade bostadsprojekt under 2022 (fast det kan som sagt vara viss eftersläpning).

Klicka här för att komma till rapporten i Microsoft Power BI:
https://bit.ly/42g8JBX

Dessa rapporter sammanställer mängder av kommunbaserad statistik från SCB – demografi, ekonomi, skatter – för alla Sveriges kommuner och över olika tidsperioder. Det mesta interaktivt – klicka på ett län, en kommun eller en grupp så uppdateras övriga siffror och diagram. Flera av rapporterna visar samma sak fast på olika sätt.

För storleksgradering av kommuner (befolkning) använder jag dels en egen klassificering, dels SKRs. Klassificeringen av ekonomisk standard kommer från SCB. Jag använder senast tillgängliga data från SCB vilket kan vara ekonomiska data från år 2021, befolkningssiffror från 2022 och kommunala skattesatser för 2023. I rapporten Valresultat 1973 – 2022 – Kommuner får du en animation över hur partisympatier i riksdagsvalet utvecklats per kommun.

 Klicka på bilden nedan:

Rapporterna är gjorda i Microsoft Power BI och du behöver inte ha ett login eller en licens. Det är bara att klicka runt.

Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) har en synnerligen vital evenemangsverksamhet där även enkla civilekonomer får deltaga. Denna sena aprildag var temat de svenska satsningarna på fossilfritt stål under rubriken ”Biter det svenska stålet?”. Jag har dristat mig att sammanfatta och i mindre utsträckning kommentera de två mycket innehållsrika timmarna.

Moderatorn Karl Bergman inledde till publikens förtjusning med Esaias Tegnér kärnfulla dikt om det svenska stålet som biter och ”ur vägen moskoviter”. Därefter lugnade vi ner oss.

Intressenter från Jernkontoret, H2 Green Steel, SSAB, Svenska Kraftnät och Vattenfall gav presentationer som andades framsteg och optimism.

Jernkontorets VD Annika Roos gav en översikt av svensk stålindustri. Vi har två malmbaserade stålverk i Luleå respektive Oxölesund (söder om Nyköping). Ytterligare 15 anläggningar sysslar med någon form av ståltillverkning. Idag står återvunnet skrot för 45% av insatsvaran medan nybruten malm står för 55%. Metallskrot återvinns till 80%. Stål- och metallindustrins direkta utsläpp är idag ca 6 miljoner ton motsvarande 10–12% av Sveriges koldioxidutsläpp. Drygt 75% av dessa utsläpp kommer från det kol som används i masugnarna. Byta ut kol mot vätgas är förutsättningen för det fossilfria stålet. Produktion av vätgas kräver stora mängder elektricitet.

IVAs Karin Byman visade en prognos som säger att vi behöver ca 270 TWh elektricitet år 2045 vilket nästan är en fördubbling av dagens elproduktion. Vätgasproduktion står för 70% av denna ökning. Den vätgas som används idag kommer från naturgas och är därmed inte fossilfri vilket bara är ett av naturgasens problem.

HYBRIT står för Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology och är ett forskningsbolag som ägs av SSAB, LKAB och Vattenfall. Hittills har det investerats 2 miljarder kronor varav staten bidragit med 25% och ägarna 75%. Eftersom två av de tre ägarna är statliga är jag oklar på om det betyder att staten har stått för mer än 25% av investeringarna. Enligt en artikel i Dagens Industri uppgår det totala investeringsbehovet till 16 miljarder. Pilotanläggningen i Luleå har producerat 2 000 ton fossilfritt stål som bl. a. levererats till Volvo Cars.

Representanterna från SSAB och H2Green Steel påpekade att kunder kräver fossilfritt stål och att intresset är enormt. H2 Green Steel är något av ståltillverkningens Tesla där man har fördelen av att starta med ett blankt papper utan att behöva ta hänsyn till tidigare investeringar och inarbetade metoder. En nackdel kan vara att man inte har några tidigare investeringar och inarbetade metoder.

”Tiden för prognoser är över”, sade Svenska Kraftnäts (SvK)Daniel Gustafsson. Utbyggnadstakten av elproduktion måste nå historiska nivåer. Förutom utbyggnaden måste hälften av den elproduktion som vi har idag förnyas. Det motsvarar etablerandet av (ungefär) en ny kärnkraftsreaktor per år från och med idag. Enligt SvK är det landbaserad vindkraft som gäller fram till 2035. På längre sikt ser SvK att havsbaserad vindkraft och kärnkraft har störst potential. Tillståndsprocesser måste effektiviseras, regelverk ändras och aktörerna behöver klara och långsiktiga regler för marknaden.

Landbaserad vindkraft river upp många känslor. På samtliga IVA-seminarier där jag deltagit har alla varit överens om att alla energislag behövs samt att regelverk, tillståndsprocesser och spelregler måste förbättras och fungera långsiktigt.

Så långt var alla någorlunda glada. Sedan kom professor Magnus Henreksson. (Från 1:17 i YouTube-sändningen.)

Henreksson tillhör en växande skara av kritiker både av projektets ekonomiska bärighet, politiska beslut eller snarare avsaknaden av sådana, samt de samhälls- och miljöeffekter som man befarar. IVA-ledamoten, fil dr i miljö och energisystemanalys, Per Kågeson stämde in i kritiken. Så gjorde också min bänkgranne och f.d. Scania-chefen Leif Östling som återigen undrade vad fan vi får för alla dessa skattepengar.

Henreksons analys är kärnfull och gör sig bäst kommandes direkt ur professorns mun så titta på videon. Budskapet i korthet är: Det är brist på arbetskraft och bostäder, det mesta av samhällsvinsterna kommer att hamna i Stockholm, kommunerna kommer att dräneras på både personal och medel som ska betala utbyggnaden av samhällstjänster – och det pågår 62 liknande projekt runt om i världen. Om norrlänningarna känt sig lurade förut kommer detta att ses som ett svek av nya dimensioner.

För att sätta ord på alla våra tankar och funderingar avslutade moderator Bergman med Tage Danielssons något mindre nationalistiska variant av Tegnérs dikt:

Kung Karl, den unge hjälte,

han stod i rök och damm,

han drog sitt svärd ur bälte.

Men han kom aldrig fram.

Se sändningen från IVA här:

https://www.iva.se/event/biter-det-svenska-fossilfria-stalet/

Det är ingen större upptäckt att konstatera att större städer har fler brott per 100 000 invånare. Det beror gissningsvis på det finns fler busar, dels att utombys boende busar passar på när man är i stan. Man skulle kunna tro att slemma turister drar upp snittet för landsbygdskommuner med besöksnäring, men så är det inte. De verkar snarare ha en lugnande effekt på allmogen, i alla fall om man ser till snittet.

Gå in på rapporten, klicka på kommungrupper och kommuner för att hitta just din kommun. All data från Brå och SCB. Alla visualiseringar och felaktigheter är mina.

Länk till rapporten:
https://bit.ly/3UJLGMX

SCB har befolkningsdata från 2015 på dryga 2 500 distrikt som i de flesta fall är det samma som socknar, exempelvis Selånger, Tuna och Stöde i Medelpad. Definitionerna har ändrat under åren varför det är svårt att göra längre tidsserier. Nu kan du få koll på befolkningsutvecklingen i ditt landskap eller socken. Eller varför inte fördjupa sig i Nilivaara, Lunds Sankt Peters kloster och Fässberg.

Här kommer på allmän begäran befolkningsutvecklingen i Attmar, Medelpad.

Länk till rapporten: https://bit.ly/3V7u4uZ

Modellen har uppdaterats med bl. a RUT/ROT-avdrag per inkomsttagare vilket visar att det skiljer 9 500 kronor mellan kommunen med högsta och lägsta ”ROT/RUT-kommun”. Ju högre kommunalskatt, desto lägre RUT/ROT-avdrag per inkomsttagare.

Tabellen visar även antalet kommuner per skattenivå (min gruppering) samt demografi och medelinkomst. Jag har valt att visa de senaste tillgängliga siffrorna vilken innebär att årtalen skiftar. Kommunalskatten är för 2023, folkmängden för 2022 och medelinkomst och RUT/ROT för 2021.

Länk till rapporten: https://bit.ly/3WOpUZw

Nästa område att dyka ner i är migrationen, där det finns data både hos Migrationsverket och SCB.

Migrationsverket publicerar data månadsvis, medan SCB verkar göra årsvisa uppdateringar. Området är komplext och skapar känslor i alla läger. Förhoppningsvis kan alla dessa siffror generera mer ljus än hetta i debatten.

Ett exempel

Länk till rapporten:
https://bit.ly/3m6GBla

Detta är en snabb sammanställning av rapporten Anmälda brott i kommunerna från Brå (Brottsförebyggande rådet). Rapporten visa antalet anmälda brott samt omräknat till anmälda brott per 100 000 invånare år 2021. Se detta som en offentlig beta-version.

Viss försiktighet med slutsatser anbefalles, och läs Brås kommentarer inne i rapporten. SCBs och Brås statistik är inte kompatibla på den nivå som jag har tittat, men när andan faller på ska jag slå ihop denna rapport med de övriga kommunrapporterna.

Länk: (jag vet att den är lång, men det är något skumt med Bit.ly)

https://app.powerbi.com/view?r=eyJrIjoiZGFkZjAxODktYTAyNi00OGI5LTg2OWYtZmY0ZGE5MzJjYTE1IiwidCI6ImM4OTFhNjI5LTVjYmItNDQyYi1iODUxLWQxNDUzMTFjMTcwMyIsImMiOjh9