Arkiv för januari 2025

Har ditt område fått fler låg- eller höginkomsttagare?

januari 28, 2025

Klicka här om du vill komma direkt till rapporten: https://bit.ly/4gPUCuC

I inlägget nedan, ”Är ditt område segregerat” kunde vi se andelen personer i de olika inkomstkvartilerna – från kvartil 1, de 25% lägsta inkomsterna i landet till kvartil 4, de 25% högsta inkomsterna.

Försämringar  – topplista

Bild 1 visar de områden där andelen personer i den lägsta kvartilen, (kvartil 1) har ökat mest. I Kronoparken östra i Karlstads kommun ligger 40% av invånarna i den lägsta kvartilen. Det är 20 procentenheter fler än året 2015. Vad beror försämringen på? Det kan man inte utläsa utan varje område måste bedömas för sig. Har det exempelvis byggts studentbostäder under perioden ökar andelen med de lägsta inkomsterna.

Bild 1. Områden i riket med största ökning av andelen inkomsttagare in den lägsta kvartilen.

Tittar vi (i Bild 2) på de områden där andelen i den högsta kvartilen (kvartil 4) minskat mest är det Arninge-Ullna i Täby kommun och Limhamns hamnområde i Malmö. Dessa områden har haft det största utflödet från den högsta inkomstkvartilen sedan 2015.

Bild 2. Områden i riket med det största utflödet ur den högsta inkomstkvartilen.

Förbättringar – topplista

Dessa områden har en mindre andel personer i den lägsta kvartilen jämför med 2015. Bergsjön södra i Göteborg och Hyllievång norr i Malmö har vardera 19% färre i den lägsta kvartilen.

I den högsta inkomstkvartilen har Annehem i Lund fått 15 procentandelar fler invånare och 66% av området invånare ligger i den högsta kvartilen. Vad det beror på måste återigen undersökas per område. Har samma personer fått det bättre, har fler höginkomsttagare flyttat in eller är det en kombination av de två.

För Resarö i Vaxholm tror jag mig veta att en stor inflyttning av höginkomsttagare är förklaringen.

Hur ser det ut i ditt område, kommun eller region? Klicka här: https://bit.ly/4gPUCuC

Är ditt område segregerat?

januari 25, 2025

Klicka här för att gå direkt till rapporten: https://bit.ly/4gPUCuC

Sverige är segregerat i boende och skolgång kan vi läsa och höra i debatten. Hur ser siffrorna ut? SCB har mycket detaljerade uppgifter ner på områdesnivå vilket jag har försökt att illustrera med favoritverktyget Power BI.

Några exempel följer, men du kan själv gå in i rapporten och undersöka dina områden. Förklaringar till de olika begreppen hittar du i rapporten.

På Resarö östra i Vaxholms kommun ligger nästan ¾ av befolkningen i den högsta inkomstkvartilen och den har fyllts på med 10 procentenheter sedan 2015.

Bild 1. Resarö östra, Vaxholms kommun: Inkomstkvartiler och förändring sedan 2015.
Avrundningsfel kan göra att summan av förändringarna inte blir noll.

I Rinkeby, Stockholm ligger 62% av befolkningen i den lägsta inkomstkvartilen och endast 3% i den högsta. Notera dock att den andelen som befinner sig i den lägsta kvartilen har minskat med 4 procentenheter sedan 2015 och att andelen i kvartil 3 ökat lika mycket.

Bild 2. Rinkeby, Stockholms kommun.

Ett annat sätt är att sortera områden på andelen befolkning med låg ekonomisk standard. I nedanstående områden i Södertälje kommun kan vi se områden med runt 90% utländsk bakgrund och i princip inga personer med hög ekonomiska standard.

Bild 3. Områden i Södertälje med lägst andel invånare med låg ekonomisk standard.

Klicka vi på området Ronna centrum ser vi följande: Andelen av befolkningen med utländsk bakgrund har ökat sedan 2010, medan befolkningstillväxten har planat ut och minskat sedan toppåret 2013. Den överväldigande delen bor i hyresrätt.

Bild 4. Ronna centrum, Södertälje kommun

Tittar vi på inkomstkvartiler ser vi att 53% befinner sig i den lägsta inkomstkvartilen men att den gruppen minskat med 10 procentenheter sedan 2015. Andelen med som ligger inom den landets lägsta inkomster har alltså minskat.

Bild 5. Inkomstkvartiler, Ronna centrum, Södertälje kommun.

Vi kan även se hur områdets elever klarar sig med behörighet till gymnasium respektive högskola. Gymnasiebehörigheten har, med variationer över åren, gått från dryga 50% år 2010 till dryga 80% för år 2023.

Bild 6. Gymnasie- och högskolebehörighet, Ronna centrum, Södertälje.

Tittar vi på det tidigare omnämnda Resarö östra ser vi att gymnasiebehörigheten pendlat mellan 90 och 100 % under hela perioden.

Bild 7. Gymnasie- och högskolebehörighet, Resarö östra, Vaxholm.

Vår vana trogen presenterar vi topplistor där välkända områden toppar i andel utländsk bakgrund medan Aspås i Krokom hamnar i strålkastarljuset av omvänd anledning.

Hur ser det ut i ditt område, kommer eller i länet? Klicka här: https://bit.ly/4gPUCuC

Trump-tullar? Vilka länder handlar vi med?

januari 23, 2025

Klicka här för att gå direkt till rapporten: https://bit.ly/40KxwA6

I dessa Trump- och tulltider kan det vara värt att reflektera över vår utrikeshandel med varor och tjänster. Sverige är en av världens mest exportberoende ekonomier vilket vi kan läsa mer om på Ekonomifaktas utmärkta sajt.

SCB publiceras handelsstatistik och vi illustrerar med Power BI som vanligt.

Kartan visar mot vilka länder vi har överskott respektive underskott i handeln med varor.

Bild. 1 Underskott respektive överskott i varuhandel.

Som väntat visar nedanstående diagram att vi säljer maskiner och teknik till Norge och importerar olja och fisk.

Bild. 2 Import och export till Norge per varugrupp.

För att komma till rapporten, klicka här: https://bit.ly/40KxwA6

Vad heter alla nyfödda nu för tiden?

januari 21, 2025

Klicka här för att komma direkt till rapporten: https://bit.ly/3WqVJsx

Skatteverket har släppt data på vad alla nyfödda har fått för namn vilket alltid får stor uppmärksamhet i media.

Så här ser de vanligaste flicknamnen ut i tre Stockholmskommuner.

Det råder faktiskt stor variation på namn. De vanligaste utgör bara någon procent av alla namn.

Bild 1 Vanligaste flicknamn i några Stockholmskommuner.

Samtidigt måste vi göra de som tror att Muhammed är det vanligaste pojknamnet besvikna.

Bild 2 Resultat av sökningen M?h

Klicka här för att komma till rapporten: https://bit.ly/3WqVJsx

Hur mycket livsmedel köper vi?

januari 17, 2025

Klicka här för att komma direkt till rapporten: https://bit.ly/427cNaG

Alkohol är den största varugruppen när vi summerar livsmedelsförsäljningen i Sverige. Allt är räknat i fasta priser.

Går ni in i rapporten ser ni att försäljningen i miljoner kronor minskar något från 2021. Jag har bett SCB om en förklaring.

Bild 1 Försäljning av livsmedel 2023 per varugrupp

I diagrammet ovan har jag slagit ihop vin-, öl- och spritförsäljning till gruppen Alkohol samt gjort en grupp av frukt och grönsaker.

Klicka här för att komma till rapporten: https://bit.ly/427cNaG

Släpvagnsindex – ett nytt sätt att analysera en kommun

januari 15, 2025

Klicka här för att komma direkt till rapporten: https://bit.ly/4j4RzAm

Så här i årets början kan vi tillkännage ett genombrott inom den socioekonomiska forskningen. Med nyckeltalet Släpvagnsindex kan man med tämligen stor säkerhet förutse en kommuns befolkningsstorlek och utveckling, könsfördelning, kommunalskatt, utnyttjande av RUT-avdrag och totalt antal registrerade fordon per invånare.

Släpvagnsindex är antalet registrerade släpvagnar jämfört med antalet registrerade personbilar.

Index för andelen snöskotrar, traktorer och lätta lastbilar kan också användas i forskningen.

Bild 1 Topplista för kommuners Släpvagnsindex

Bild 2 De mest släpvagnslösa kommunerna.

Kom ihåg var ni läste det först.

Hur har ni det med släpvagnar i din kommun? https://bit.ly/4j4RzAm

Hur segregerat bor vi?

januari 12, 2025

Boendesegregationen anges som ett av våra största integrationsproblem. Hur ser då de rena siffrorna ut?

SCB har utförlig statistik ner på områdesnivå för befolkning, boende, utbildningsnivå och härkomst. Denna rapport (förfinad med Power BI så klart) visar folkmängd samt svensk och utländsk bakgrund över tidsperioden 2010 – 2023.

På denna nivå (”RegSO”) finns det totalt 3 363 områden i landet.

Över 300 områden (knappt 10%) har en befolkningsandel med utländsk bakgrund på över 50%. I dessa områden bor det drygt 1,3 miljoner personer.

Bild 1 Områden med högst andel utländsk bakgrund

I Tensta, Stockholms kommun är andelen med utländska bakgrund 90,2% år 2023 och har ökat under hela perioden från 2010.

Bild 2 Andel utländsk bakgrund Tensta, Stockholm

I Östermalmsstadsdelen Oscars kyrka (mitt område) är andelen med utländsk bakgrund 18,1 % med mycket liten förändring sedan 2010.

Bild 3 Andel utländsk bakgrund, Oscars kyrka, Stockholm

På de flesta order i Sverige ser det ut som i mitt gamla område, Matfors i Sundsvalls kommun – en låg andel med utländsk bakgrund och minimal förändring över tiden.

Bild 4 Andel utländsk bakgrund, Matfors, Sundsvalls kommun

Klicka här för att studera rapporten: https://bit.ly/4gPUCuC