Posted tagged ‘ekonomisk standard’

Hur har vi det egentligen med ekonomin?

2026-02-20

Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) beskriver levnadsförhållanden för Sveriges befolkning 16 år och äldre inom ett antal områden: hälsa, ekonomi, boende, sysselsättning, välbefinnande och tillit, fritid, sociala relationer, medborgerliga aktiviteter, trygghet och arbetsmiljö.

Klicka på bilden för att komma till rapporten:

I denna rapport har jag valt ut fyra ekonomiska indikatorer: kontantmarginal (förmågan att betala en oförutsedd utgift på minst 14 000 kronor) , svårt eller lätt att få ekonomin att gå ihop samt har kommit efter med betalningar.

Dessa indikatorer beskrivs för fyra redovisningsgrupper: Svensk/utländsk bakgrund, Utbildningsnivå, Inkomstnivå samt Arbetare-Tjänstemän.

Diagrammet nedan visar de fyra indikatorerna i redovisningsgruppen Utbildningsnivå. Jag har valt indikatorn Saknar kontantmarginal och diagrammen visar utfallet för de fyra olika utbildningsnivåerna per kön.

Vi kan se att nästan 40% av kvinnorna med förgymnasial utbildning uppger att de inte kan klara en plötslig utgift på 14 000 kr. För kvinnor med eftergymnasial utbildning på 3 år är motsvarande andel ca 13%.

Inne i rapporten hittar du motsvarande diagram för de övriga redovisningsgrupperna.

Hur många är självförsörjande?

2026-02-06

SCB mäter försörjningsgrad ner på områdesnivå, svensk/utländsk bakgrund och utbildningsnivå.

Individer med en självförsörjningsgrundande inkomst som understiger tre inkomstbasbelopp under ett år klassificeras som ej självförsörjande. Senaste data är från 2023 då inkomstbasbeloppet var 74 300 kronor. För 2026 är inkomstbasbeloppet fastställt till 84 300 kronor.

Medborgardata och Power BI försöker göra siffrorna överskådliga.

Här ser vi områden (s.k. Regionala statistikområden, RegSO), i Stockholm med högst självförsörjningsgrad. Det finns drygt 3 300 områden i rapporten.

När jag klickar runt bland områden som man befarar har låg självförsörjningsgrad ser man att kurvorna pekar åt rätt håll i många områden – dvs andelen självförsörjande (grön linje) pekar uppåt medan andelen ej självförsörjande (röd linje) pekar nedåt. Se exemplet Tensta här nedan.

Klicka på bilden för att komma till rapporten och kolla upp dina områden.

Hur många är självförsörjande?

2025-10-14

Hur ser det ut i ditt område och i din kommun? – Klicka på bilden.

Debatten går het om eventuella avskaffanden och neddragningar av olika bidrag.

Vad krävs det för att man ska räknas som självförsörjande? Enligt SCB ska man ha en inkomst på 3 gånger inkomstbasbeloppet motsvarande 222 900 kr per år för 2023 (241 800 för 2025).

Ca 75% av alla personer mellan 20 – 65 räknas som självförsörjande under 2023. Knappt 20% är inte självförsörjande medan ca 5% är studerande eller värnpliktiga.

I de mest ekonomiskt utsatta områdena är ca 60% inte självförsörjande. De flesta av dessa områden visar dock en positiv trend där andelen självförsörjande ökar. Detta beror främst på att andelen självförsörjande med utländsk bakgrund ökar från 2020.

Så här ser det ut i mina gamla hemtrakter Matfors i Sundsvalls kommun.

Bild 1. Självförsörjningsgrad i Matfors – svensk/utländsk bakgrund.

Barn och ungdomar – ekonomiska förhållanden

2025-02-10

Klicka här för att komma direkt till rapporten: https://bit.ly/3QwCDhr

Ett sätt att mäta ekonomisk standard är förhållandet till medianinkomsten. SCB mäter detta i förhållande i ett antal olika variabler som exempelvis föräldrarnas utbildningsnivå och utländsk eller svensk bakgrund. Man justerar efter familjens storlek så att man kan jämföra en fyrabarnsfamilj med en ensamstående.

Gränsen för låg ekonomisk standard eller fattigdom går vid 60 % av medianinkomsten. Vi kan se hur antalet personer i de olika ekonomiska klasserna har utvecklats över tiden beroende på härkomst och föräldrarnas utbildningsnivå.

Jag har tagit ut data för hemmaboende barn och ungdomar i åldern 0 – 21 år för åren 2014 – 2022. Där kan jag se hur många hemmaboende barn och ungdomar som hamnar i respektive inkomstklasser och hur detta har utvecklats mellan åren 2014 och 2022.

För barn och ungdomar med svensk bakgrund som hamnar i den lägsta inkomstklassen, det vill säga upp till 60 % av medianen, är det 9 825 personer färre 2022 än i motsvarande klass 2014. I den högsta inkomstklassen är det 12 496 personer i fler år 2022 jämfört med 2014. Med andra ord, färre växer upp i fattiga familjer och fler i rika.

Bild 1. Hemmaboende barn och ungdomar med svensk bakgrund per inkomstklass 2022 och 2014.

För barn och ungdomar i med utländsk bakgrund har det fyllts på med 54 190 personer i den lägsta inkomstklassen sedan 2014. I den högsta inkomstklassen har det fyllts på med 3 666 personer.

Bild 2. Hemmaboende barn och ungdomar med utländsk bakgrund per inkomstklass 2022 och 2014.

Totalt har antalet barn och ungdomar med svensk bakgrund ökat med 13 347 personer (0.7%) medan antalet med utländsk bakgrund har ökat med totalt 186 750 personer (38.1%)

Klicka här för att komma till rapporten: https://bit.ly/3QwCDhr

Blir fler eller färre behöriga till gymnasiet i ditt område?

2025-02-05

Klicka här för att komma direkt till rapporten: https://bit.ly/4gPUCuC

SCB mäter behörigheten till gymnasiet i de olika områdena regionala statistikområden RegSO. Det finns ca 3 300 RegSO i Sverige, exmpelvis Gärdet i Stockholm, Arrie-Västra Ingelstad-Östra Grevie i Vellinge kommun och Södra Svartbyn-Gruvberget i Boden.

Jag har valt att jämföra åren 2010 och 2023 ifall data finns (annars används närmast liggande årtal).

Resultaten per område varierar från 100% behöriga i många områden ner till endast en tredjedel i de område med sämst resultat.

Vi ser också att vissa områden gjort mycket stora framsteg under de senaste tio åren. Den första tabellen visar de område som har haft den största förbättringen i behörighet.

Områden som Hovsjö i Södertälje, Kronogårds Torg i Trollhättan och Herrgården i Malmö, samtliga med mycket höga andelar utländsk bakgrund, har förbättrat sin gymnasiebehörighet med nästan 40 procentenheter sedan 2010.

Bild 1. Områden med störst förbättring i behörighet till gymnasium 2010 – 2023.

Nedanstående områden har försämrat sina siffror allra mest mellan åren 2010 och 2023. I Haparanda stad norra och Emmaboda södra når endast en tredjedel av eleverna behörighet till gymnasiet med en försämring på 46–47 procentenheter.

Jag har ställt frågan till Emmaboda kommun om de kan förklara sina siffror.

Bild 2. Områden med störst försämring i behörighet till gymnasium 2010 – 2023.

Vi ska komma ihåg att områden med väldigt få elever kan visa upp slagiga siffror mellan olika år.

I rapporten kan du se befolkning, befolkningsutveckling, bakgrund, boende, ekonomisk standard samt behörighet till gymnasiet.

Hur ser det ut i era områden? För att komma till rapporten, klicka här: https://bit.ly/4gPUCuC

Behörighet på kommunnivå hittar du här: https://bit.ly/4jRfe7R

Är ditt område segregerat?

2025-01-25

Klicka här för att gå direkt till rapporten: https://bit.ly/4gPUCuC

Sverige är segregerat i boende och skolgång kan vi läsa och höra i debatten. Hur ser siffrorna ut? SCB har mycket detaljerade uppgifter ner på områdesnivå vilket jag har försökt att illustrera med favoritverktyget Power BI.

Några exempel följer, men du kan själv gå in i rapporten och undersöka dina områden. Förklaringar till de olika begreppen hittar du i rapporten.

På Resarö östra i Vaxholms kommun ligger nästan ¾ av befolkningen i den högsta inkomstkvartilen och den har fyllts på med 10 procentenheter sedan 2015.

Bild 1. Resarö östra, Vaxholms kommun: Inkomstkvartiler och förändring sedan 2015.
Avrundningsfel kan göra att summan av förändringarna inte blir noll.

I Rinkeby, Stockholm ligger 62% av befolkningen i den lägsta inkomstkvartilen och endast 3% i den högsta. Notera dock att den andelen som befinner sig i den lägsta kvartilen har minskat med 4 procentenheter sedan 2015 och att andelen i kvartil 3 ökat lika mycket.

Bild 2. Rinkeby, Stockholms kommun.

Ett annat sätt är att sortera områden på andelen befolkning med låg ekonomisk standard. I nedanstående områden i Södertälje kommun kan vi se områden med runt 90% utländsk bakgrund och i princip inga personer med hög ekonomiska standard.

Bild 3. Områden i Södertälje med lägst andel invånare med låg ekonomisk standard.

Klicka vi på området Ronna centrum ser vi följande: Andelen av befolkningen med utländsk bakgrund har ökat sedan 2010, medan befolkningstillväxten har planat ut och minskat sedan toppåret 2013. Den överväldigande delen bor i hyresrätt.

Bild 4. Ronna centrum, Södertälje kommun

Tittar vi på inkomstkvartiler ser vi att 53% befinner sig i den lägsta inkomstkvartilen men att den gruppen minskat med 10 procentenheter sedan 2015. Andelen med som ligger inom den landets lägsta inkomster har alltså minskat.

Bild 5. Inkomstkvartiler, Ronna centrum, Södertälje kommun.

Vi kan även se hur områdets elever klarar sig med behörighet till gymnasium respektive högskola. Gymnasiebehörigheten har, med variationer över åren, gått från dryga 50% år 2010 till dryga 80% för år 2023.

Bild 6. Gymnasie- och högskolebehörighet, Ronna centrum, Södertälje.

Tittar vi på det tidigare omnämnda Resarö östra ser vi att gymnasiebehörigheten pendlat mellan 90 och 100 % under hela perioden.

Bild 7. Gymnasie- och högskolebehörighet, Resarö östra, Vaxholm.

Vår vana trogen presenterar vi topplistor där välkända områden toppar i andel utländsk bakgrund medan Aspås i Krokom hamnar i strålkastarljuset av omvänd anledning.

Hur ser det ut i ditt område, kommer eller i länet? Klicka här: https://bit.ly/4gPUCuC