Det finns olika sätt att mäta och definiera arbetslöshet, och vi har tidigare här på bloggen redovisat arbetsmarknadsstatus via den s.k. AKU-metoden.
Här jag tagit ut data enligt BAS-metoden vilket enligt SCB ger en bättre bild per befolkningsgrupp.
Bilden nedan visar arbetsmarknadsstatusen för samtliga kommuner i Stockholms län – senaste data från februari 2026. Väl inne i rapporten kan du bl. a se antal och andel sysselsatta, arbetslösa, sjuka – per åldersgrupp, svensk-utländsk bakgrund och kön. Du kan filtrera på kommun-, region- och riksnivå.
Klicka på bilden för att komma till rapporten.
SCB tar hänsyn till personlig integritet i sin data vilket kan medföra att totaler inte adderar upp korrekt. Det kan också innebära att procentsatser i denna rapport kan skilja någon tiondel från SCBs officiella siffror.
Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten.
Uppdaterad med siffror för mars 2026
Flera elräkningar, olika former av avtal och elnätsområden kan förvirra den mest klartänkte. Vad ska man välja, på vilka grunder och vilken information finns att tillgå. Detta är inte en konsumentupplysning utan ett försök att bringa ordning och översikt genom att använda data från SCB som polerats i Power BI.
Rapporten innehåller data från 2022 till, i skrivande stund, mars 2026. Du kan se prisutveckling per kundtyp (lägenhet, villa med elvärme etc.), avtalstyp (fast, rörligt etc.) samt per elområde.
Vi kan, som alla redan konstaterat , se att elpriserna fortsatte att rusa unde de akalla månaderna men viker i mars.
Elnätområden är omtvistade eftersom det medför stora prisskillnader mellan norr och söder. Inne i rapporten kan du se hur mycket dyrare elen är i elområde 4 jämfört med norrut.
Bild 3. Elområde 1-4.
Hur ser det ut med ditt avtal i ditt elområde? Klicka här.
Hur spenderar sina offentliga medel och vad prioriteras? Går det att jämföra med andra länder?
Lyckligtvis finns det en standard (Classification of the Functions of Government (COFOG) för att klassificera hur en stat spenderar sina invånares pengar vilket också gör det möjligt att jämföra olika länder.
Med siffror från den utmärkta OurWorldInData och trogna Power BI har jag försökt skapa en rapportapp som gör det någorlunda enkelt att jämföra mellan olika länder.
Denna jämförelse gäller andelen som spenderas inom samtliga nivåer av den offentliga sektors – nationellt och regionalt.
Är Sverige unikt i något avseende? Inte alls av siffrorna att döma.
Slår vi ihop två områden som alltid är heta i valtider får vi nedanstående tabell. Det visar att exempelvis Finland spenderar 57,3% av offentliga medel inom områdena utbildning och ”Social protection”, dvs sjukskrivningar, åldringsvård, familjepolitik etc. Sverige hamnar utanför pallen på en femteplats.
Inom området Defense – militärt och civilt försvar hittar vi föga överraskande Israel i topp med USA som tvåa.
Två länder utan militär spenderar minst och vi kan även se att visa NATO-länder ligger lågt. Sverige spenderar en högre andel på försvar än vad Finland gör, något jag finner märkligt och värt att kolla upp.
Jag blir också fundersam när jag ser siffror för Environment. Siffrorna är visserligen andelen av ländernas totala spenderande men jag är likväl förvånad över att Grekland spenderar 3,1% av sina medel på miljön (1,5% av BNP) och Sverige – som inte ens får plats på skärmdumpen – spenderar 1,2% (0,6% av BNP).
Man bör läsa på om hur COFOG fungerar och hur jämförbara siffrorna är, men detta är en början som genererat lika många frågor som svar.
I Svenska Dagbladet kan man läsa att regeringen presenterar en vårbidget på 7,7 miljarder. DN skriver om några miljarder i sänkta drivmedelsskatter och elstöd, och OK, de 37 miljarder som den sänkta matmomsen beräknas kosta statskassan.
Nu är den svenska statsbudgeten för detta på över 1 300 miljarder, så låt oss ignorera den vanliga diskussionen vem-vinner-vem-förlorar.
Vi kan konstatera att statens inkomster ökar under de kommande åren.
De balanserade budgetar vi vant oss med under ett antal år är ett minne blott. Enligt nationalekonomen Keynes ska staten spendera och ta underskott under lågkonjunkturer (lätt) medan man stramar åt under en högkonjunktur (svårt).
Väljer vi ut områdena Rättsväsende och Försvar ser vi kraftiga ökningar på totalt 70 miljarder under de kommande fyra åren eller från en andel på 18% av utgifterna till 21 procent (toppar på 22% under 2027),
Väljer vi ut fyra områden som omfattar hälsovård och ekonomisk trygghet ser vi en kraftig ökning under 2026 som faller kommande år men slutar likväl på en ökning med 6 miljarder. I andel av utgifterna från 28,5% under 2026 till 26% år 2029.
Ett hett ämne där vi redan vet en del om en del partier. Kammarkollegiet har en utmärkt redovisning där man kan hämta ut data för att borra ner sig än mer. Jag har satt samman en snabb och ganska ”dirty” översikt om partiernas intäkter och intäktskällor åren 2018 – 2024. Siffror för 2025 verkar vara på gång men är inte kompletta.
Så här ser intäkterna ut
Många okända partier och fler blir det om du går in på rapporten.
Så här grupperas de olika intäktskällorna
Riktigt intressant blir det när man kan klicka för att kombinera dessa tabeller och se intäkterna per parti.
Nu finns det preliminära siffror för regioneras resultat för år 2025. Med Power BI kan vi både titta på detaljer och skapa en tidsserie på fem år.
Diagrammen visar resultatet för Region Stockholm (regionen, inte regionkoncernen, vi återkommer till det). Ett plusresultat på dryga 5 miljarder eller 2 130 kr per person förvånar mig och kanske många andra som läser om problemtyngda regioner. Men detta är vad som står i SCBs siffror.
Tyvärr har SCB från och med i år slutat att publicera ”kronor per invånare” vilket jag tycker är ett utmärkt mått – begripligt och jämförbart. Därför har jag tagit mig friheten att själv räkna ut beloppet genom att dela med antalet invånare i slutet på varje år.
Klicka på diagrammen för att komma till rapport-appen, kolla upp din region och jämför med andra.
Vi visar även resultaten för regionkoncerner. I vissa regioner är det mininala skillnader mellan beloppen, medan andra regioner, exempelvis Västra Götaland och Stockholm har omfattande koncernverksamhet.
Det är upp till varje region (och kommun) hur verksamheten ska organiseras. Verksamheter som allmännyttiga bostäder, energi och kollektiv drivs ofta i bolagsform.
Vi läser ofta om att det byggs för lite och att det råder stor bostadsbrist i delar av landet, framför allt på studentorter.
Få av oss har nog koll på hur många bostäder som faktiskt finns i våra områden och kommuner och hur många som tillkommer för varje år. Med data från SCB och en varsam hand med Power Bi kan bringa mer klarhet.
Rapporten visar bostäder (”lägenheter” och ”upplåtelseform” på SCB-språk) per område och år.
Börjar vi på riksnivå så ser bostadsbeståndet vid slutet av 2025 så här. 10,6 miljoner människor ska samsas om dryga 5,2 miljoner lägenheter. Sedan 2015 har befolkningen ökat med dryga 754 000 personer och antalet lägenheter med dryga 544 000. 61% av bostäderna är ägda i form av bostasdsrätt eller äganderätt (småhus).
Går vi ner på kommunivå kan vi kommunens samtliga sk Regionala statistikområden (RegSO). Vaxholm har totalt sju områden (det finns totalt ca 3 300) och vi kan se bostadsbestånd och hur många lägeneter som har tillkommit sedan 2015.
Byter vi till huvudstadskommunen och klickar på områdena Djurgården, Hedvig Eleonora och Oscars ser vi föga överraskande att bostadsrätter dominerar och att antalet hyresrätter faktiskt minskat med 653 lägenheter sedan 2015.
Hur ser det ut in dina områden? Klicka på bilden nedan.
Vi läser om detta fenomen som verkar gälla i alla mer välmående delar av världen. Antalet födslar går ner och åldern på mammorna går upp.
Med SCBs siffror och Power BI kan vi skapa mer klarhet även i detta fall.
Även i Sverige minskar barnafödandet de senaster åren i alla åldergrupper utom de över 35 år.
Klicka på diagrammet för att komma till appen.
Med mer detaljerade siffror för hela riket ser vi att det föddes drygt 15 000 färre barn förra året jämfört med 2022. I åldersgrupperna mellan 20 och 29 år föddes nästan 18 000 färre barn medan det föddes dryga 3 000 fler barn av kvinnor 30+.
Inne i rapporten kan man studera födandet i samtliga 290 kommuner. Stockholm visar på samma trend och vi kan se att det föds drygt 2 400 färre barn under 2025 jämför med 2012 och nu av allt äldre mammor.
Klicka på bilderna för att komma till rapport-appen (funkar bäst på dator, inte mobil).
För att komma direkt till rapporten, klicka på bilden.
Migration är ett område där debatten ofta genererar mer hetta än ljus. Med hjälp av statistik från SCB och Migrationsverket samt handpåläggning i Power BI kan vi skapa en klarare bild över själva siffrorna.
Det finns drygt 2,2 miljoner utrikes födda som är folkbokförda i Sverige. Går du in i rappor-appen kan per land och år.
Uppehåll utfärdas på ett antal olika grunder och totalen ser ni här nedan.
Bild 1. Utfärdade uppehållstillstånd 2018 – 2025.
För att studera Uppehållstillstånd mer i detalj, klicka här.
Bild 2. asylsökande 2002 – 2025.
Totalt är ca 2,2 miljoner personer i Sverige födda utomlands.
Jag har tagit mig friheten att gruppera länder efter eget huvud så skäll inte på SCB eller Migrationsverket om ni inte gillar indelningen.
Bild 3. Utrikes födda 2025 per region.
Ovanstående och mycket annat kan du studera i rapporten:
syndicates its weblog posts
and Comments using a technology called
RSS (Real Simple Syndication). You can use a service like Bloglines to get
notified when there are new posts to this weblog.
