Med data från Brottsförebyggande rådet (Brå) kan vi se hur många som döms till fängelse per år och hur långa straff som utdöms.
Nästan 15 000 fängelsedomar utdömdes under 2024.
Vi ser att antalet domar, särskilt för längre straff ökar märkbart från ca 2019.
Antalet livstidsdomar – 44 stycken under 2024 – förvånade mig och vi kan se en kraftig ökning under de senaste fem åren.
Klicka här för att komma till rapporten.
Hur många brott anmäldes i din kommun 2025? – klicka här!
Eller snarare, hur många arbetar i staten, de 21 regionerna och de 290 kommunerna? Med data från SCB och med hjälp av Power BI kan vi skapa klarhet.
Hur många arbetar i staten, regionerna och kommunerna. Blir det fler eller färre och hur ser könsfördelningen ut?
Klicka på bilderna för att komma till rapporten. Där kan du även se en jämförelse med andra länder.
När man analyserar statsbudgeten över flera år noterar man att det mest är sig likt (även om pandemin gav utslag). Utgifter och inkomster ökar men går ihop och de olika utgiftsområdena står för ungefär samma andel av budgeten, år efter år.
I och med de stora satsningarna på försvaret ser vi hur detta område går från 9,4% av statens utgifter till att toppa på 14,9% år 2027. Försvarsutgifterna brukar ju beskrivas om andel av BNP men det är ett mått som är svårt att förhålla sig till då det är svårt att uppskatta nämnaren i formeln.
Visar vi de olika utgifternas andel av den totala budgeten är det lättare att förstå politikens prioriteringar.
Klicka på diagrammet för att komma direkt till rapporten.
Trots att inkomsterna öka visar de kommande åren på ett budgetunderskott.
Klicka här för att få koll på både inkomster och utgifter under de kommande åren.
Klicka på bildern för att komma direkt till rapporten:
Lyssnar man på debatten runt regeringens budgetförslag kan man tro att den svenska statsbudgeten uppgår till 80 miljarder kronor. Detta är den siffra som det skrivs och debatteras om – det s.k. reformutrymmet. Hur detta utrymme beräknas är för mig något oklart.
De miljarder som omfattas av reformutrymmet dissekeras ner på detaljnivå och det publiceras listor med vinnare och förlorare. Debatten väcker inte alltid beundran för de debatterande.
Det kan vara värt att påminna om att statens utgiftsbudget för 2025 är på dryga 1 350 miljarder kronor och över 1 400 miljarder för nästa år.
Inkomsterna är några tiotals miljarder läge så det borde innebära budgetunderskott.
Hur ska man som vanlig medborgare skapa sig en någorlunda tydlig bild av vad som ingår i budgeten och dess beståndsdelar? Vad är ”bidrag”, kostnader för polis och försvar och hur är det med investeringar i infrastruktur?
Med data från Ekonomistyrningsverket (ESV) och Power BI gör jag ett försök med utgångspunkt för det faktiska utfallet år 2024. Det är inga omvälvande skillnader för 2025.
Det finns flera sätt att ”kolla igenom statens utgifter. I denna rapport tittar vi på det man kallar den realekonomiska fördelningen som består av transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner.
Bild 1. Realekonomisk fördelning av statens utgifter 2024.
Vi ser att Transfereringar står för nästa 70% av statens utgifter. Konsumtion, som främst består av personal, prylar och lokaler för dryga 25%. Vi kan glädja oss åt att räntekostnaderna är låga. I USA är det dryga 12 % och snart på samma nivå som militären.
Hur stor del är personalkostnader i staten. Hur mycket läggs på investeringar eller bidrag till kommuner?
Vill du får kolla ner på detaljnivå? Det är där en budget avslöjar sig.
Klicka här.
Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten.
Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) anmäldes knappt 1,43 miljoner brott under 2025, vilket är en minskning från föregående år med ca 3%. Siffrorna baseras på preliminär statistik.
Se Brås förklaringar här och mer om mätmetoder och definitioner här.
Hur ser det ut i kommunerna?
Brå redovisar ca 1,25 miljoner anmälda brott i kommunerna. När uppgift om kommun eller stadsdel saknas redovisas brotten endast på regionnivå.
Stockholm är föga förvånande värst både när det gäller det totala antalet brott och antalen anmälda per 100 000 invånare även om de senaste årens kurvor pekar nedåt.
Fyra kommuner har över 15 000 anmälda per 100k invånare. En lite tröst för stockholmare och sigtunabor är att man förra året låg över 20 000.
De omvittnat fridsamma värmlänningarna har tre kommuner på listan ”lägst antal anmälda per 100 000 invånare”.
Brå redovisa även anmälningar per brottstyp över en längre period. Vi kan konstatera att rån minskat ordrentligt liksom inbrott och bilstölder.
Antalet våldtäktsanmälningar har som synes nästan femdubblats sedan början på 80-talet. Vi ser även kraftiga ökningar för misshandel och sexualbrott.
Notera att siffrorna i rapporten är antalet anmälningar. Det metoden skiljer sig från den internationella ”homicide per 100k inhabitants” som vi skriver om i denna rapport.
Klicka här för att kolla upp din kommun.
Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten.
Flera elräkningar, olika former av avtal och elnätsområden kan förvirra den mest klartänkte. Vad ska man välja, på vilka grunder och vilken information finns att tillgå. Detta är inte en konsumentupplysning utan ett försök att bringa ordning och översikt genom att använda data från SCB som polerats i Power BI.
Rapporten innehåller data från 2022 till, i skrivande stund, december 2025. Du kan se prisutveckling per kundtyp (lägenhet, villa med elvärme etc.), avtalstyp (fast, rörligt etc.) samt per elområde.
För en villa utan elvärme i elområde 3 så skiljer priset åt avsevärt mellan det rörliga priset (rosa linje) och de övriga avtalsformerna, särskilt under sommarmånaderna.
Bild 1. Prisutveckling per avtalstyp för perioden januari till december 2025, villa utan elvärme, elområde 3.
Om vi jämför samma kundtyp, villa utan elvärme, så ser vi att priserna skiljer sig rejält mellan områdena ett och två som ligger i norra Sverige och områdena tre och fyra i södra Sverige.
Bild 2. Prisjämförelse mellan rörligt pris i elområden perioden januari till december 2025 för villa utan elvärme.
Elnätområden är omtvistade eftersom det medför stora prisskillnader mellan norr och söder.
Bild 3. Elområde 1-4.
Hur ser det ut med ditt avtal i ditt elområde? Klicka här.
Här kan vi i två rapporter, författade med Power BI så klart, följa befolkningiutveckling i närtid ( per månad) och över längre tidsperioder.
Här och nu
Ökar eller minskar befolkningen i din kommun i år? Hur många flyttar in och ut från andra delar av landet och hur många in- och utvandrar – per månad.
Klicka på bilden för att komma till rapporten.
Går vi ner på lägsta detaljnivå, i detta fall för Stockholms kommun, kan vi se hur befolkningsförändringen, från januari till november 2025, är uppbyggd.
Huvudstadskommunen har ett födelseöverskott (dryga 5 000), underskott mot resten av länet, överskott från resten av landet samt ett invandringsöverskott.
Totalt har befolkningen ökat med 3 976 personer sedan januari 2025.
På lång sikt – historia, nuläget och framtid
Hur ser de långa tidsserierna ut? Hur ser det ut idag, ner på kommunernas områden (RegSo).
Klicka på bilder för att komma till rapporten.
Sverige hade vid slutet av 2025 drygt 10,5 miljoner invånare, en ökning på 2,5 miljoner sedan 1970. Befolkningsträdet tunnar ut ju längre ner vi kommer vilket visar att vi är en åldrande befolkning.
Exemplet Pajala kommun
Laddar vi på med all upptänklig information för Pajala kommun (nedan) kan vi konstatera följande.
Befolkningen minskar, och i slutet av år 2024 var 2 721 kvinnor och 3 136 män folkbokförda i kommunen. 975 personer har utländsk bakgrund och befolkningsträdet visar att man har en alltmer åldrande befolkning.
Exemplet Herrgården Norr i Malmö
Vi kan även gå in i olika områden i kommuner som detta fall är Herrgården Norr i Malmö (det finns en Herrgården Syd också).
Området har knappt 4 500 invånare, ungefär lika många män som kvinnor och 4 245 personer (92%) har utländsk bakgrund (födda utomlands eller född i Sverige av två utlandsfödda föräldrar).
Befolkningsträdet ser ut som en julgran vilket betyder man har en mycket ung befolkning.
Framtiden
SCB gör en s.k. befolkningsframskrivning (en prognos där allt fortsätter som vanligt) för varje år fram till 2070.
Enligt SCB går Sverige från knappt 8 miljoner invånare 1968 via dagens 10.5 miljoner till knappa 12 miljoner år 2070.
Återvänder vi till Pajala för en befolkningskurva ser vi att man minskat från ca 11 800 personer 1968 via dagens ca 5 800 till en uppskattad befolkning på ca 5 100 personer år 2070.
Hur ser det ut i din kommun? Klicka här.
Vi antar att det finns typiska ”svensk”- respektive ”invandraryrken”.
SCB publicerar data för anställda inom olika yrken efter födelseregion. För egenföretagare anger man endast om personen är svensk eller utlandsfödd.
Klicka på bilden för att komma till rapporten.
Rapporten innehåller en uppsjö av olika yrken så det är svårt att få överblick. Om man söker på yrken som innehåller ”sjuk, ”vård” och ”omsorg” ser fördelningen ut som nedan.
Vissa yrken är verkligen invandraryrken. Diagrammet nedan visar att 89% av taxichaufförerna har utländsk bakgrund.
Notera att det endast är folkbokförda i Sverige som syns i statistiken så vi missar exempelvis kontraktsanställda IT- och byggnadsarbetare.
Klicka här för att läsa mer.
Klicka här för att komma direkt till rapporten:
Debatten om mediestödet blossar upp med jämna mellanrum. Vilka belopp handlar det om och vilka får hur mycket?
Med data från Mediemyndigheten och hjälp av Power BI blir bilden klarare. 223 tidningar från 95 förlag delar på drygt 2,5 miljarder åren 2024 – 2026. För år 2026 är stödet ca 984 miljoner.
Nedan är de största mottagarna av mediestöd under perionden 2026-2026 med Göteborgsposten, Svenska Dagbladet och Nerikes Allehanda på topp-tre.
Bild 1. Största mottagarna av presstöd 2024-2026.
Här är minstingarna som får under en miljon 2024 – 2026.
Bild 2. Titlar som får under en miljon kronor 2024 – 2026.
Vilka tidningar får allra mest? Klicka här!
”Sverige har blivit EUs mordhuvudstad” läste jag nyligen i ett nyhetsbrev som jag respekterar å det högsta och så långt från ”last nigth in Sweden” som man kan komma.
Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten:
Nyheter om gängskjutningar och sprängningar når långt utanför landets gränser och ruckar på bilden av trygga Sverige.
Jag var tvungen att undersöka saken, denna gång med hjälp av data från World Bank och trogna Power BI – denna gång för en internationell publik.
Mordfrekvensen mäts i antalet mord per 100 000 invånare. Sverige och våra grannländer ligger runt 1 mord per 100 000. Sverige ligger lite högre än Danmark och Tyskland och till och med Finland, som länge har haft en högre mordfrekvens än Sverige. Lägger man in Norge i diagrammet får man samma bild, förutom år 2011 då Breiviks-morden drog upp Norges mordfrekevens till över 2.
Data i rapporten sträcker sig fram till 2023. För många länder är tidserierna korta och inkompletta.
Under 2024 begicks 92 mord i Sverige (2023: 121 mord) och preliminära siffror för 2025 tyder på en minskning.
USA ligger nu på samma mordfrekvens som Ryssland med grannen Kanada på ca 35% av USAs nivå.
När vi sorterar på länder med högst mordfrekvens förvånades jag över att tre karibiska öar toppar före förväntade Jamaica, Venezuela, Ecuador och Haiti. I Ecuador har mordfrekvensen ökat nästan åtta gånger på mindre än tio år.
I alla länder med hög mordfrekvens är det mångdubbelt fler män än kvinnor som mördas. I Sydafrika var det 2022 ca 73 män och 12 kvinnor per 100 000 som mördas. Likväl är Sydafrika landet med högst mordfrekvens för kvinnor.
Här är länderna med en mordfrekvens under 1 per 100 000 invånare. Nordiska grannländer, största delen av Europa, Gulfländerna, Australien, Kina, Japan och Sydostasien. Man kan undra om statistiken för Västafrika är trovärdig.
Gå in i rapporten, klicka och jämför här.
Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten:
Årsstatistiken för 2025 visar att 69 procent av nyregistrerade personbilar hade någon form av eldrift.
Totalt nyregistrerades drygt 283 000 fordon under året.
Under de tre senaste åren har rena elbilar innehaft tätpositionen med hybrider som uppseglande tvåa.
I kommunligan över flest nyregistrerade hamnade självfallet de största kommunerna i topp. I Stockholm har 83 procent av fordonen någon form av eldrift.
Topplistan sorterad i den andra riktningen, dvs minst antal registrerade, toppas av Arjeplog i en annars Västerbotten-dominerad lista.
För att gräva djupare och kolla upp din kommun, klicka här.
Skolverket har som vi berättat mycket detaljerad statistik ner på skolnivå för både kommunala skolor och enskilda (friskolor).
Klicka på bilden för att komma till rapporten.
Vi kan se meritvärde per skola uppdelat på kön, föräldrars utbildning samt svensk och utländsk bakgrund. Data för små grupper redovisas inte pga. sekretess.
Bilden nedan visa skolor med högst meritvärde vårterminen 2025 för samtliga samt uppdelat på kön.
Inne i rapporten kan du se tabeller för varje kommun och uppgifter för samtliga rapporterande skolor.
När du sorterar och jämför: Tänk på att skolor har olika förutsättningar: antal elever och bakgrund, inriktning och att vissa skolor är resursskolor.
För varje skola visas antal elever uppdelat på svensk och utländsk bakgrund.
Vi kan även se antalet elever uppdelat efter föräldrars utbildning.
Behöriga till yrkesprogram per skola.
Hur mycket skiljer det i meritvärde mellan pojkar och flickor?
Vem är huvudman för de enskilda skolorna?
Hur ser det ur i er kommun eller på er skola? Klicka här.
Naturvårdsverket presenterar data för utsläpp av växthusgaser – Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaser och med hjälp av Power BI kan vi skaffa oss en överblick och ta en paus från den infekterade debatten.
Klicka på bilden för att komma till rapporten.
Som vi har hört i media så ökade Sveriges utsläpp förra året med 7,4% och bröt en lång positiv trend med undantag för återhämtningen efter pandemin. Naturvårdverket förklarar att ökningen i huvudsak beror på den sänkta reduktionsplikten för drivmedel.
Bild 1. Årlig förändring i utsläpp (grönt = bra, rött = dåligt)
Utsläppen år 2024 uppgår till 47,5 miljoner ton, vilket är 67% av vad som släpptes ut 1990. Sveriges befolkning har samtidigt ökat med 2 miljoner personer varför utsläpp per person (4,49 ton/år) uppgår till 54% av 1990s värde.
Bild 2. Totala utsläpp och per capita 1990 och 2024.
Läs om Sveriges klimatmål hos Naturvårdsverket.
De totala utsläppen har minskat sedan 1990 fast den uppmärksammade ökningen mellan 2023-24 dominerar i debatten.
Bild 3. Totala utsläpp sedan 1990.
Naturvårdsverket visar utsläpp per sektor där Inrikes transporter, Industri och jordbruk tillsammans svarar för ca 70% av de totala utsläppen.
Inrikes transporter är den största utsläppskällan 2024 med ca 35% av totalen, följt av industri och jordbruk.
Bild 4. Utsläpp per område 2024.
Personbilar och yrkestrafik för ca 94% av områdets utsläpp. Inrikesflyget, som jag grupperat in tillsammans med järnväg och sjöfart står för ca 0,3% av de totala utsläppen.
Bild 5. Utsläpp från inrikes transporter 2024.
I industrin, som står för ca 30% av utsläppen är järn- och stålindustrin de största utsläpparna.
Bild 6. Utsläpp från indistrin 2024.
En kontroversiell och svårgripbar fråga är det s.k. upptaget av växthusgaser från markanvändning.
Naturvårdsverket skriver så här:
Markanvändningssektorn (Land Use, Land-Use Change and Forestry) bidrar till ett årligt nettoupptag (summan av utsläpp och upptag) av växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas. …Förra året skedde ett omfattande förbättringsarbete för att öka korrektheten och precisionen i uppskattningarna.
Använder vi detta siffror från rapporten ser vi att Sverige redan har negativa utsläpp. Något säger mig att detta är kontroversiellt.
Bild 7. Nettoutsläpp och nettoupptag 2024.
Det är inte lätt att förstå variationerna men så här ser siffrorna ut från 1990.
Bild 8. Nettoutsläpp (rött) och nettoupptag (grönt) från 1990.
Klicka här för att komma till rapporten och kanske kan du bidra med några förklaringar. Väl inne i rapporten ser du en jämförelse mellan regioner och länder från OurWorldInData.
Nu är det nya skattesatserna för kommunalskatten 2026 presenterade. Det vi kallar kommunalskatt är egentligen två olika skattesatser till kommunen respektive regionen. Grovt sett går 2/3 av skatten till kommunen och 1/3 till regionen.
Klicka på bilden för att komma till rapporten.
På regionsidan hittar vi en skattehöjare (Västerbotten) och en skattesänkare (Stockholm).
Hela 45 kommuner får sänkt skatt och 16 högre, och var medveten om att en förändring i regionskatten slår igenom i alla dess kommuner.
Det skiljer 6 kronor och 72 öre i skatt mellan den dyraste (Dorotea) och den billigaste (Österåker).
Genomsnittet av de 290 kommunernas ”kommunalskatt är 33,30 medan snittet för den svenske skattebetalaren är 32,28. (Det är få personer som betalar över 35 kr)
I tabellen nedan ser vi kommunerna grupperade efter skattenivå (min gruppering) och det inte bara Norrlandskommuner som ligger i topp.
Personröster innebär att en väljare kan kryssa för en specifik kandidat på en partivalsedel, och det är personrösterna som avgör vilka kandidater som väljs in för partiet i första hand.
Med data från Valmyndigheten och Power BI kan vi se vilka som fått röster per parti i riksdags-, region- och kommunalval.
Klicka på bilden för att komma till rapporten.
I riksdagsvalet 2022 var 22,5% eller dryga 1.4 miljoner röster personröster, dvs röster på en specifik kandidat
Bild 1. Antal röster och personröster i riksdagsvalet 2022.
Bland de 20 personer som fick flest personröster var det endast två som inte representerade riksdagspartier: Mikail Yüksel för Partier Nyans och Gustav Kasselstrand, Alternativ för Sverige.
SDs Jimmie Åkesson är ohotad etta och stod på listan i de flesta valkretsar-
Bild 2. Topp 20 riksdagskandidater.
I regionvalet toppar Socialdemokraternas Aida Hadzialic (Stockholm) med näst fyra gånger som röster som tvåan My Alnebratt i Västra Götaland.
Bild 3. Kandidater till regionfullmäktige med flest personröster.
I valen till Sveriges 290 kommuner fick Moderaten och stockholmaren Anna König Jerlmyr flest röster följt av Vänsterpartiets Clara Lindblom, även hon från Stockholm. Som synes innehåller topplistan ett antal välkända namn även på riksnivå.
Bild 4. Kandidater till kommunfullmäktige med flest personröster.
Gå vi in på en enskild kommun, i detta fall Vaxholm ser vi att representanter från lokala partier kan hamna högt upp i tabellen.
Bild 5. Flest personröster till kommunfullmäktige i Vaxholm.
Hur ser det ut i din region, kommun eller parti?
Skolverkets statistik är förvånansvärt omfattande och med hjälp av Power BI kan vi skapa oss en totalbild över svensk skola som jag tror få har sett förut.
Som vanligt så redovisas av integritetsskäl inte grupper under ett visst antal så det finns håligheter i sammanställningen.
Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten.
Nästa 17% av grundskolans elever eller drygt 185 000 går i enskilda skolor, populärt kallat friskolor. Andelen varierar kraftigt mellan kommunerna och 104 kommuner saknar enskilda skolor.
Bild 1. Elever i kommunala och enskilda skolor 24/25.
Vi kan sortera skolor efter bakgrund, föräldrars utbildningsnivå samt områdestyp.
Bild 2. Skolor med över 90% utländsk bakgrund i område med stora sociala utmaningar.
För kommunala skolor kan vi se genomsnittskostnad per elev inom ett antal nyckeltal.
Bild 3. Riksnitt nyckeltal för kommunala skolor
Ovanstående data finns per kommun fast endast för kommunala skolor och vi kan sortera kommuner per nyckeltal.
För varje skola kan vi antal lärare, tjänstgörande och heltid, samt antal elever per heltidsanställd lärare-
Bild 4. Lärare tjänstgörande, heltid, elever/heltidstjänst.
För enskilda skolor kan vi se huvudman, antal skolor i olika kommuner samt antal elever-
Bild 5. Huvudmän med flest antal skolor.
Klicka här för att kolla upp er skola och kommun.
Kostnaderna VA (Vatten och avlopp) ökar vilket många kommuninvånare får känna på.
Klicka på bilden för att kolla upp din kommun och jämför:
Vaxholmsborna får också känna på prisökningar.
Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten.
Biståndet under 2023 uppgick till cirka 59 miljarder kronor och beräknas ligga på mellan 44-50 miljarder årligen under de kommande fyra åren. Sida publicerar mängder av data på sin egen databas Openaid som har många snygga funktioner. Trots detta är det tämligen svårt att följa det totala biståndet över tid och borra ner sig i vissa länder och regioner. Data kan exporteras från Openaid, men en vänlig själ på Sida var tvungen att skicka mig en Excel-fil för att få ut belopp per år. Enligt Openaid har dryga 949 miljarder kronor (i löpande priser) betalats i bistånd mellan 1998 och 2023.
Fördelning på länder och regioner. Notera att ”Developing countries, unspecified” är största grupp, vilket naturligtvis inte duger. Mer data behövs.
Jag har gjort en egen gruppering av länder och regioner utöver Sidas indelning
I diagrammet kan man se det totala biståndet per år eller per region och land. I diagrammet nedan har jag klickat på Irak, Libanon och Syrien i tabellen ovan för att få det sammanlagda biståndet till dessa länder. Kanske bord jag även ha klickat för ”Middle Easit, regional”.
I riket som helhet lever mer än 1,3 miljoner personer i områden där mer än 50% av invånarna har utländsk bakgrund.
Klicka på bilden för att komma till rapporten.
Sverige är indelar 3 363 s.k. regionala statistikområden (RegSO) vilka har en befolkning på mellan ca 600 och 22 000 invånare. Från SCB kan vi få fram statistik på antal invånare, svensk/utländsk bakgrund samt ekonomisk standard. Som person med utländsk bakgrund räknas man som utlandsfödd eller född i Sverige med två utlandsfödda föräldrar.
Nedan kan vi se samtliga områden som en befolkning med utländsk bakgrund på mer än 90 % och några i intervallet 70-89%. Totalt lever alltså dryg 586 000 personer i områden med mer än 70% utländsk bakgrund. Som vi ser i tabellen har en stor andel av invånarna en låg ekonomisk standard och ytterst få en hög sådan.
SCB definierar ekonomisk standard så här:
Läs mer om ekonomisk standard hos SCB.
I riket som helhet lever mer än 1,3 miljoner personer i områden där mer än 50% av invånarna har utländsk bakgrund.
Lite mer utförligt resonemang hittar du om du klickar här.
Hur ser det ut i ditt område? Klicka här: https://bit.ly/4gPUCuC
I artikeln nedan jämförde vi partiernas andelar i kommunalvalet med andelen röster i kommunens riksdagsval och vi konstaterade det kan råda stora skillnader.
På kartan visas hur Centerpartiets kommunala kandidater får fler röster än de som står på riksdagslistan (grönt).
Går man in i rapporten och håller muspekaren över Älvdalens kommun i Dalarna ser vi Centern fick nästan 4 gånger så många röster i kommunvalet som i riksdagsvalet (av rösterna i Älvdalen vill säga, inte riksresultatet.)
I illrött kan vi se att Centern hade ännu sämre resultat i kommunalvalet än i riksdagsvalet i några norrlandskommuner. Men en majoritet av kommunerna är de lokala kandidaterna mer populära än riksdagskandidaterna.
Tittar vi på Sverigedemokraternas kartbild blir det tvärtom i de kommunerna.
I Härjedalen valde 25,5% v de röstande SD i riksdagsvalet men endast 12,1% röstade på de lokala SD-kandidaterna.
Hemma är dock bäst och Sölvesborg är en av de få kommuner där SDs lokala kandidater får fler röster än riksdagskandidaterna. I de illröda kommunerna i norr saknar SD representation.
Klicka på kartorna för att komma in i rapporten och kolla upp samtliga partier.
medborgardata.se 