Våra allmänna domstolar är tingsrätten, hovrätten och Högsta domstolen. Här avgörs bl.a. brottmål och tvistemål, konkurser, adoptioner och bodelningar.
Hur många mål har vi per år och hur många tings- och hovrätter finns det? Hur stor ”backlog” har domstolarna? Hur många mål överklagas, hur många får prövningstillstånd i högre instans och hur går det där? Avgörs målen inom beslutade tidsramar?
Domstolsverket har en utmärkt databas och vi har Power BI som skapar överblick och detaljkoll.
Klicka på bilden för att komma till rapport-appen.
Under 2025 avgjordes nästan en kvarts miljon mål (brottmål, tvistemål) i tingsrätten, drygt 42 000 i hovrätten och drygt 9 700 i Högsta domstolen.
Tittar vi inne i rapporten ser vi att både mål och ärenden (rättsvårdande uppgifter eller administrativa beslut där det inte nödvändigtvis finns en motpart) uppgår till över 300 000 i tingsrätten.
Drygt 20 % av alla mål i tingsrätten går vidare till prövning i hovrätten. Diagrammet nedan visar andelen av mål med ändrad utgång i hovrätten efter vem eller vilka som överklagat. Som synes får åklagaren ”rätt” i hovrätten avsevärt oftare än den tilltalade.
Inne i rapporten kan du filtrera på tingsrätter, hovrätter och målkategorier för perioden 2020-2025.
Fördelningen av kommunernas nettokostnader (de kostnader som ska täckas av skatter och statsbidrag) för olika verksamhetsområden skiljer sig mellan kommuner med olika storlek, demografi och geografi.
När det gäller området Kultur och fritid borde man rimligtvis vara mindre beroende av dessa faktorer och mer av politiska prioriteringar. Därför har jag gjort en rapport-app som visar hur stor andel som varje kommun spenderar på området.
Följande kommuner avsatte mer än 7 % av nettokostnaderna till verksamhetsområdet Kultur och fritid. Rikssnittet för Sveriges 290 kommuner är 5,2 %.
Tabellen nedan visar de kommuner som under 2025 satsade under 3 % av nettokostnaderna på Kultur och fritid. Detta är också ett exempel på att man ska vara försiktig med tolkning av siffror. Götenes extremt låga 0,3 % är en bokföringsfälla – man har fått en donation där 28 miljoner kopplades till ett bygge av badhus. Donationen bokförs som en intäkt (= negativ kostnad) vilket medför att satsningen ser låg ut. Inne i appen ser man att Götene sköter sig betydligt bättre.
Inom området Kultur och fritid ska medel fördelas mellan kultur, idrotts- och fritidsanläggningar samt fritidsverksamhet och studieorganisationer.
Nedan ser vi fördelningen i Täby kommun. Samtliga områden har fått mer pengar (löpande priser) men allra mest har gått till idrotts- och fritidsanläggningar.
Statens inkomster uppgick till ca 1 300 miljarder kronor under 2025.
Var kommer pengarna ifrån? Det vet vi i och för sig, men vilka typer av skatter och hur mycket ger varje skattetyp? Minskar eller ökar statens inkomster över tiden?
Den allra största delen av statens inkomster är skatter enligt nedan.
Går man ner ett steg i inkomsthierarkin förvirras man av att kommunalskatten dyker upp bland statens inkomster, men den försvinner lika fort längre ner i ”Skatter till andra sektorer”.
Den uppmärksamme har redan förundrats över att den statliga inkomstskatten (dvs. 20% på inkomster överstigande 643 000 kr eller dryga 53 000 kr i månaden) står för en sådan liten andel, knappa 5 % med sina 63,9 miljarder. Många tycker att den skatten kostar mer än den smakar.
Vi ser att Indirekta skatter på arbete (bl.a. arbetsgivaravgiften) samt Skatter på konsumtion och insatsvaror (mest moms) är viktiga inkomstkällor på över 700 miljarder vardera.
I rapporten har jag experimenterat med att visa samma data på tre olika sätt. Prova gärna och kommentera.
Regionerna som svarar för huvuddelen av sjukvården får ca 1/3 av ”kommunalskatten”. Hur spenderas dessa pengar?
Låt oss titta på exemplet Region Stockholm. Enligt SCB såg år 2025 ut som nedan för Region Stockholm (mina egna grupperingar i den vänstra tabellen):
Bild 1. Region Stockholms verksamheter 2025 samt sjukvårdens verksamhetsområden.
Totalt spenderade landets 21 regioner 89,5% av sina medel på sjukvården. Hur dessa sjukvårdsmedel spenderades ser vi i den högra tabellen. Exempel: Primärvården i Stockholm spenderade 20,4% av sjukvårdens samlade medel på regionnivå.
Ett annat exempel är Region Västernorrland. Regionen har en hög andel av befolkningen (19,5%) i åldersgruppen 70+ jämfört med ett rikssnitt på 15,9%. Region Västernorrland den region som spenderar störst andel på sjukvården (95,4%) jämfört med rikssnittet på 89,5%.
Bild 2. Region Västernorrland verksamhetsområden 2025.
Det finns olika sätt att mäta och definiera arbetslöshet, och vi har tidigare här på bloggen redovisat arbetsmarknadsstatus via den s.k. AKU-metoden.
Här jag tagit ut data enligt BAS-metoden vilket enligt SCB ger en bättre bild per befolkningsgrupp. Enkelt förklarat så är AKU en urvalsbaserad undersökning medan BAS bygger på administrativa register. En djupare förklaring finns inne i rapporten.
Bilden nedan visar arbetsmarknadsstatusen för samtliga kommuner i Stockholms län – (senaste data från maj 2026). Väl inne i rapporten kan du bl. a. se antal och andel sysselsatta, arbetslösa, sjuka – per åldersgrupp, svensk-utländsk bakgrund och kön. Du kan filtrera på kommun-, region- och riksnivå.
I träddiagrammet kan du studera varje grupp detalj.
Klicka på bilden för att komma till rapport-appen (på dator).
SCB tar hänsyn till personlig integritet i sin data vilket kan medföra att totaler inte adderar upp korrekt. Det kan också innebära att procentsatser i denna rapport kan skilja någon tiondel från SCBs officiella siffror.
Många har åsikter om våra myndigheter, deras antal och antal anställa. Med data från Statskontoret och med hjälp av Power BI kan vi skapa en viss överblick.
Det totala antalet statliga myndigheter kan beräknas på olika sätt och jag har uppdaterat siffrorna för att avspegla den metod som Statskontoret använder.
Med detta beräkningssätt har vi 358 myndigheter vid slutet av 2025. Detta inkluderar då 82 domstolar (tingsrätter, förvaltningsrätter etc), 31 universtitet och högskolor, 21 länsstyrelser samt 29 myndigheter med färre än 1 anställd.
Som vanligt handlar det om att titta på några få faktorer från olika synvinklar och tidsperspektiv– hur många jobbar inom staten, hur många myndigheter har vi och vad är deras uppgift? Blir de fler eller färre?
Klicka på bilden för att komma till rapportappten (på dator).
Kom ihåg att i kommuner och regioner jobbar det ca 1 miljon människor, i staten ca 260 000.
Tänk också på att personalkostnader plus lokaler endast står för knappa 17% av statens kostnader. Den stora kostnadsposten är transfereringar som står för ca 70%.
Klicka på bilden för att läsa om statens kostnader.
Valmyndigheten presenterar utförligt statistik över alla val, inklusive det just avslutade EU-valet. UserNo1 har sammanställt utfall och valdeltagande per valdistrikt och parti i en förhoppningsvis överskådlig rapport. Till glädje för några, till vämjelse för andra.
Klicka på bilden för att komma till rapportappen (på dator).
Nedan ser du utdrag ur resultat från några va,distrikt i. Sundsvall.
Nya valdistrikt och Utjämningsdistrikt krånglar till jämförelser med förra valet i vissa områden, men säg det som aldrig krånglar.
När vi ändå är inne på krångel: Jag har länkat in fler politikbaserade rapporter – bl. a en som visar valda och avhoppade ledamöter från region- och kommunfullmäktige. Jag blev chockad av avhoppsprocenten i flera kommuner.
Statens utgifter som år 2025 uppgick till dryga 1 400 miljarder, består av hundratals poster fördelade på hundratals myndigheter.
Hur kan man som medborgare och väljare skapa sig en klarare bild av vad och vem som spenderar?
Hur mycket går till löner och administration? Minskar anslagen till miljö, hälsovård, kultur? Hur mycket ökar kostnaderna för försvaret? Hur räknas ”Försvaret” – är det bara militären? Man säger att försvaret ska spendera x procent av BNP – men hur stor andel av statens utgifter är detta?
Med data från Statskontoret och Power BI vid min sida har jag försökt skapa en ”app” (för dator) som visar utgifterna ur tre olika perspektiv.
Klicka på bilden för att komma till rapport-appen.
I Realekonomisk fördelning tittar man på vad pengarna används till (t.ex. bidrag, löner eller inköp av material).
COFOG: Classification of the Functions of Government (Klassificering av offentliga utgifter efter ändamål) är en internationell standard som används för att gruppera statens och den offentliga sektorns utgifter utifrån vilket syfte eller ändamål de har.
Klassificering enligt utgiftsområden (UO) är den struktur som den svenska statens budget är indelad i, omfattande totalt 27 olika områden. Dessa områden fungerar som huvudkategorier för hur riksdagen fördelar pengar till olika verksamheter, från rikets styrelse till utbildning, sjukvård och rättsväsende.
I rapport-appen kan du analysera statens utgifter utifrån dessa tre klassificeringar – med andra ord – titta på samma siffror utifrån tre olika utgångspunkter. Det är många parametrar och dimensioner – bäst är att klicka sig runt för att få ett grepp om belopp, utgiftsområden och myndigheter.
Kom ihåg att skola, omsorg och sjukvård i huvudsak sköts av kommuner och regioner i helt andra budgetar, även om bidrag från staten till dessa är den största utgiftsposten.
Eller snarare, hur många arbetar i staten, de 21 regionerna och de 290 kommunerna? Med data från SCB och med hjälp av Power BI kan vi skapa klarhet.
Klicka på bilden för att komma till rapport-appen ( på dator).
Hur många arbetar i staten, regionerna och kommunerna. Blir det fler eller färre och hur ser könsfördelningen ut? Hur många jobbar heltid eller deltid? Ökar andelen anställda av befolkningen?
Klicka på bilden ovan för att komma till rapporten. Där får du även en länk för att jämföra med andra länder.
Att befolkningen blir äldre vet vi alla. Vi vet också att det skiljer sig mellan stad och land där befolkningen på landsbygden åldras mer genom att vi dels lever länge och att yngre flyttar ut. Så ser den gängse bilden ut.
Det skiljer dryga 14 år i medelålder för kvinnor mellan den ”äldsta” och ”yngsta” kommunen. Nedan ser du Sverige ”äldsta” kommuner.
Klicka på bilden för att komma till rapporten (på dator).
Att Borgholm på Öland har landets högsta medelålder bland både män och kvinnor hade jag inte kunnat gissa. Sedan 1998 har medelåldern ökat med 9,2 respektive 8,5 år.
Bild 1. Kommuner med landets högsta medelålder för kvinnor 2024.
I nio kommuner av 290 har medelåldern för kvinnor minskat sedan 1998.
Bild 2. Kommuner där kvinnors medelålder minskat sedan 1998.
Malmö har minskat medelålder för både kvinnor och män sedan 1998.
Att antalet fattiga i Sverige ökar framförs ibland i debatten. Hur kan vi kontrollera sanningshalten?
Fattigdom kan mätas på ett antal olika sätt. I detta fall använder vi SCBs definition av självförsörjningsgrad för personer mellan 20 och 65 år. För att räknas som självförsörjande behöver man en årsinkomst motsvarande tre inkomstbasbelopp. För år 2024 är det beloppet 228 600 kr. Studenter och värnpliktiga räknas inte in.
Av bilden nedan kan vi se att andelen självförsörjande år 2024 var 78,6 %, vilket är högre än år 2019 och 2014. Jämfört med 2014 är 477 834 fler personer självförsörjande år 2024, samtidigt som antalet personer i åldersgruppen ökar med 339 101 personer.
Klicka på bilden för att komma till rapporten.
Om vi filtrerar ner på Stockholms län samtliga kommuner så är det faktiskt så att 1 228 personer fler personer är icke-självförsörjande jämfört med 2019. Dock har antalet självförsörjande ökat ännu mer så andelen har gått upp.
Går vi ner på kommunnivå kan vi konstatera att Perstorps kommun har den högsta andelen ej självförsörjande med 34%. Det varierar kraftigt mellan kommunens olika områden, från 22 % till 41 % ej självförsörjande.
Filtrerar vi på födelseregion och Stockholm ser vi att Tensta, Rinkeby, Kista och Husby har de högsta andelarna ej självförsörjande.
Många så kallade utsatta områden visar en ordentlig förbättring över tiden av andelen självförsörjande. Tabellen visar skillnad i andel ej sjävförsörjande 2024 jämfört med 2019 och 2014. (denna text har korrigerats från en tidigare publicering)
Gå in i rapporten på din dator så kan du söka upp din kommun och dina områden och jämföra och se trender över tiden. Så snart siffror från 2025 finns tillgängliga kommer jag att uppdatera tabellerna.
Antal och snittpriser per kommun (hus och fritidshus) samt regioner (bostadsrätter). Data från SCB med en varsam hand från Power BI. Du får även hjälp att hitta på kartan.
Hur ser det ut i din kommun?Klicka på bilden(när du sitter vid en dator).
Nedan är siffror för sålda permanentbostäder i Vaxholms kommun. 102 sålda hus under 2025 och ett lägre snittpris – 350 000 kr – än för 2024.
I dessa kommuner har priserna på permanenthus ökat med mer än 20% mellan 2024 och 2025
I nedanstående kommuner har priserna på permanenthus minskat med mer än 10% mellan 2024 och 2025.
Svenskt Näringsliv undersöker företagsklimatet i Sveriges kommuner på mer än ett dussin parametrar. Resultatet visas i en mycket snygg interaktiv webbrapport på https://www.foretagsklimat.se/
Så vad kan Medborgardata och Power BI tillföra? Jag har valt ut fyra variabler – övergripande ranking, brottlighetens påverkan samt politikers och tjänstemäns attityd till företagen – och lagt ut tidsserier så långt dessa räcker. Kommunerna rankas från 1 (bäst) till 290 (sämst)
I valtider är det nog många som är nyfikna på hur företagarna ser på politikernas attityder. Något som förvånade mig var hur snabbt resultatet kan ändras bara på ett år.
Skånska Höganäs (bilden nedan) kommer allra högst upp på den övergripande rankingen och får även höga betyg för de kommunala tjänstemännens (och politikers, se rapporten) attityder. Som synes har man under de senaste åren förbättrat sig från en redan hög nivå. Vad hände i Höganäs med den enorma förbättringen från 2005?
Klicka på bilderna för att studera din och alla andra kommuner.
Största uppryckningen på bara ett år görs av Munkedals politiker – 113 platser. Gå in i rapporten så ser du vem som tappat mest.
Att brottligheten påverkas affärsklimatet i kommun är tydligt. Hallsberg i Örebro län står för årets försämring och droppar 130 platser.
Inne i rapporten kan ni filtera per län, sortera efter bäst och sämst samt största förbättring/försämring. Klicka här!
Det heter inte socknar längre, och folkbokföringen sköts av Skatteverket, inte församlingen. Många av oss tänker nog fortfarande i termer av landskap och socknar, som nu kallas distrikt.
Med hjälp av Power BI kan vi sätta färg på SCBs siffror och som vanligt titta på data ur några olika vinklar.
Klicka på bilden för att komma till appen (på dator).
När vi delar in befolkningen efter landskap får vi en del lustiga fenomen. Nedan ser vi distrikten i landskapet Hälsingland, men två av dessa, Ytterhogdal och Ängersjö ligger i Härjedalens kommun. Går man till landskapet Härjedalen ser man att ett av distrikten, Storsjö, ligger i Bergs kommun.
Gå in i rapportappen, kolla upp befolkningsutvecklingen ditt landskap och distrikt och – om du bor i Stockholms län, vet du vilket landskap du bor i – Uppland eller Södermanland?
Barn-ULF är en undersökning om barns (12-18 år) levnadsförhållanden. Barnen svarar bl. a på frågor om ekonomi, fritid, hälsa, trygghet och skolsituation. Undersökningen kommer att genomföras vart tredje år och senaste uppgifter är från 2023.
SCB publicerar siffrorna med en mängd variabler och jag har valt ut bakgrund, föräldrars inkomst och utbildningsnivå samt grund- respektive gymnasieskola.
Det blir många diagram och siffror men ett fenomen står ut: Flickor verkar må sämre – vilket i sig inte är en nyhet.
Klicka på bilden för att komma till rapporten.
”Ont i magen minst en gång i veckan” – per kön, efter bakgrund, föräldrars inkomst och utbildningsnivå samt årskurs.
SCB har statistik på en antal egenskaper hos våra folkvalda. Nedan kan vi se våra kommunvaldas civilstånd, bakgrund, ålder och utbildning.
Inne i rapporten kan du filtrera på parti, kön och mandatperiod. Skiljer sig utbildning, antal barn, bakgrund och civilstånd mellan partier? Ja, faktiskt.
Klicka på bilden för att komma till appen (på dator).
Uppdatering:
Jag har bett min agent (Claude heter han) att gå igenom den datamodell som jag byggt och analysera:
Bakgrund (andel utrikes födda)
Ingen dramatisk förändring men tydliga riktningar:
Centerpartiet ökar kraftigt proportionellt: 4,1% → 6,0% → 6,7% (+2,6pp) — relativt sett störst förändring
Vänsterpartiet ökar stadigt: 11,8% → 12,3% → 14,1% (+2,3pp) — nu högst av alla partier 2023
Miljöpartiet minskar: 14,7% → 13,6% → 11,5% (-3,2pp) — tappade sin tidigare tätposition
Generell akademisering i nästan alla partier, men takten varierar enormt:
Parti
2015
2023
Förändring
Centerpartiet
50%
62%
+12pp
Miljöpartiet
77%
87%
+10pp
Socialdemokraterna
41%
50%
+9pp
Vänsterpartiet
63%
71%
+8pp
SD
24%
29%
+5pp — fortfarande lägst
KD
62%
62%
i princip oförändrat
S:s rörelse är anmärkningsvärd — har gått från det minst till det näst minst akademiserade riksdagspartiet.
Inkomst (andel i högsta kvintil 81–100)
Parti
2015
2023
Förändring
Moderaterna
46%
50%
+4pp — stabilt högt
Centerpartiet
32%
42%
+10pp
Miljöpartiet
26%
40%
+14pp
SD
14%
23%
+9pp — störst relativ ökning
SD är mest slående — startade med lägst andel höginkomsttagare, men har ökat mest proportionellt. Parallellt minskar deras andel i lägsta kvintilen (17% → 12%). SD-representanter rör sig tydligt uppåt inkomstmässigt.
Miljöpartiet toppar nu på 40% i högsta kvintilen trots att de är ett litet vänsterparti — sannolikt kopplat till den kraftiga akademiseringen.
Ålder — alla partier åldras
Andel unga (18–29) minskar i alla partier, andel 65+ ökar:
Parti
Unga 2015
Unga 2023
Notering
SD
13%
7%
Störst absolut tapp — hade flest unga 2015
Miljöpartiet
11%
6%
Kraftig förlust av unga representanter
Vänsterpartiet
11%
6%
Liknande tapp som MP
Liberalerna
6%
6%
40% av representanterna är 65+ — äldst av alla partier
Sammantaget
Det tydligaste övergripande mönstret är akademisering kombinerat med inkomstuppgång — förtroendevalda i svenska kommuner representerar successivt ett smalare socioekonomiskt skikt.
SD:s transformation är mest dramatisk: från ett brett inkomstspann mot ett alltmer medelklass- och höginkomstparti med åldrande representanter. Miljöpartiet syns i datan krympa kraftigt i antal, samtidigt som kvarvarande representanter är allt äldre, rikare och mer högutbildade.
Hur många barnfamiljer finns i kommunen och hur många barn har de? Hur många är ensamstående och hur ser utvecklingen ut över tiden. Data från SCB och Power BI kan bringa mer klarhet.
Som exempel tar vi Vaxholm i Stockholms län.
Total befolkning vid slutet av 2025 var 11 624 personer uppdelade på 5 033 hushåll. Till vänster ser vi storleksfördelningen för barnfamiljer och utvecklingen sedan 2020. Antalet två- och trebarnsfamiljer minskar medan enbarnsfamiljer ökar.
Vi kan också konstatera en totalt sett negativ befolkningsutveckling för kommunen.
syndicates its weblog posts
and Comments using a technology called
RSS (Real Simple Syndication). You can use a service like Bloglines to get
notified when there are new posts to this weblog.
