Dags att sammanfatta de fyra första månadernas nyregistreringar av personbilar. Diagrammet nedan visar antalet nyregisterade i första kvartalet för åren 2021-2026. Årets Kv1 är i antalet fordon tämligen likt de tre senaste åren men en tydlig tillbakagång för bensin/diesel. Inne i rapporten ser du siffror till och med april 2026.
Tittar vi på totalt antal registreringar sedan 2021 leder fortfarande bensin/diesel men ca 64% av alla fordon har någon form av eldrift.
För att komma till rapport-appen, klicka på bilden.
Eftersom man är folkvald kan man inte sparkas ut av partiledningen och vildar brukar ofta framhålla att man ”valts av folket” som man förtjänstfullt tjänar genom att sitta kvar på sin plats.
Hur stort folkligt stöd har vildarna? Svårt att säga så klart, men vi kan i alla fall räkna antal personröster som de har skrapat ihop.
Enligt riksdagens sajt finns det nio politiska vildar. Genom att konsultera vår rapport-app om personröster kan vi se detta.
Klicka på bilden för att komma till rapporten.
Går du in i rapporten kan du se i vilka distrikt man får sina röster. Olika partier hanterar röster och distrikt på olika sätt.
Ett längre inlägg i ämnet personröster hittar du här.
Hur många fordon rullar på våra vägar och hur gamla är de? Hur många står avställda i lador och garage?
Klicka på bilden för att komma till rapport-appen.
Undrar vi hur många jänkare som finns – både i raggarbilsmodell och de erbarmliga senare modellerna – ser vi svaret nedan. Man kan bara söka på tillverkare så vi missar godingar som Ford Mustang och Ford Fairline.
Nedanstående siffror förvånande mig. Antalet lastbilar har åttafaldigats sedan 1950 medan antalet bussar endast fördubblats, lite drygt.
Hur spenderar sina offentliga medel och vad prioriteras? Går det att jämföra med andra länder?
Lyckligtvis finns det en standard (Classification of the Functions of Government (COFOG) för att klassificera hur en stat spenderar sina invånares pengar vilket också gör det möjligt att jämföra olika länder.
Med siffror från den utmärkta OurWorldInData och trogna Power BI har jag försökt skapa en rapportapp som gör det någorlunda enkelt att jämföra mellan olika länder.
Denna jämförelse gäller andelen som spenderas inom samtliga nivåer av den offentliga sektors – nationellt och regionalt.
Är Sverige unikt i något avseende? Inte alls av siffrorna att döma.
Slår vi ihop två områden som alltid är heta i valtider får vi nedanstående tabell. Det visar att exempelvis Finland spenderar 57,3% av offentliga medel inom områdena utbildning och ”Social protection”, dvs sjukskrivningar, åldringsvård, familjepolitik etc. Sverige hamnar utanför pallen på en femteplats.
Inom området Defense – militärt och civilt försvar hittar vi föga överraskande Israel i topp med USA som tvåa.
Två länder utan militär spenderar minst och vi kan även se att visa NATO-länder ligger lågt. Sverige spenderar en högre andel på försvar än vad Finland gör, något jag finner märkligt och värt att kolla upp.
Jag blir också fundersam när jag ser siffror för Environment. Siffrorna är visserligen andelen av ländernas totala spenderande men jag är likväl förvånad över att Grekland spenderar 3,1% av sina medel på miljön (1,5% av BNP) och Sverige – som inte ens får plats på skärmdumpen – spenderar 1,2% (0,6% av BNP).
Man bör läsa på om hur COFOG fungerar och hur jämförbara siffrorna är, men detta är en början som genererat lika många frågor som svar.
I Svenska Dagbladet kan man läsa att regeringen presenterar en vårbidget på 7,7 miljarder. DN skriver om några miljarder i sänkta drivmedelsskatter och elstöd, och OK, de 37 miljarder som den sänkta matmomsen beräknas kosta statskassan.
Nu är den svenska statsbudgeten för detta på över 1 300 miljarder, så låt oss ignorera den vanliga diskussionen vem-vinner-vem-förlorar.
Vi kan konstatera att statens inkomster ökar under de kommande åren.
De balanserade budgetar vi vant oss med under ett antal år är ett minne blott. Enligt nationalekonomen Keynes ska staten spendera och ta underskott under lågkonjunkturer (lätt) medan man stramar åt under en högkonjunktur (svårt).
Väljer vi ut områdena Rättsväsende och Försvar ser vi kraftiga ökningar på totalt 70 miljarder under de kommande fyra åren eller från en andel på 18% av utgifterna till 21 procent (toppar på 22% under 2027),
Väljer vi ut fyra områden som omfattar hälsovård och ekonomisk trygghet ser vi en kraftig ökning under 2026 som faller kommande år men slutar likväl på en ökning med 6 miljarder. I andel av utgifterna från 28,5% under 2026 till 26% år 2029.
Ett hett ämne där vi redan vet en del om en del partier. Kammarkollegiet har en utmärkt redovisning där man kan hämta ut data för att borra ner sig än mer. Jag har satt samman en snabb och ganska ”dirty” översikt om partiernas intäkter och intäktskällor åren 2018 – 2024. Siffror för 2025 verkar vara på gång men är inte kompletta.
Så här ser intäkterna ut
Många okända partier och fler blir det om du går in på rapporten.
Så här grupperas de olika intäktskällorna
Riktigt intressant blir det när man kan klicka för att kombinera dessa tabeller och se intäkterna per parti.
Nu finns det preliminära siffror för regioneras resultat för år 2025. Med Power BI kan vi både titta på detaljer och skapa en tidsserie på fem år.
Diagrammen visar resultatet för Region Stockholm (regionen, inte regionkoncernen, vi återkommer till det). Ett plusresultat på dryga 5 miljarder eller 2 130 kr per person förvånar mig och kanske många andra som läser om problemtyngda regioner. Men detta är vad som står i SCBs siffror.
Tyvärr har SCB från och med i år slutat att publicera ”kronor per invånare” vilket jag tycker är ett utmärkt mått – begripligt och jämförbart. Därför har jag tagit mig friheten att själv räkna ut beloppet genom att dela med antalet invånare i slutet på varje år.
Klicka på diagrammen för att komma till rapport-appen, kolla upp din region och jämför med andra.
Vi visar även resultaten för regionkoncerner. I vissa regioner är det mininala skillnader mellan beloppen, medan andra regioner, exempelvis Västra Götaland och Stockholm har omfattande koncernverksamhet.
Det är upp till varje region (och kommun) hur verksamheten ska organiseras. Verksamheter som allmännyttiga bostäder, energi och kollektiv drivs ofta i bolagsform.
Vi läser ofta om att det byggs för lite och att det råder stor bostadsbrist i delar av landet, framför allt på studentorter.
Få av oss har nog koll på hur många bostäder som faktiskt finns i våra områden och kommuner och hur många som tillkommer för varje år. Med data från SCB och en varsam hand med Power Bi kan bringa mer klarhet.
Rapporten visar bostäder (”lägenheter” och ”upplåtelseform” på SCB-språk) per område och år.
Börjar vi på riksnivå så ser bostadsbeståndet vid slutet av 2025 så här. 10,6 miljoner människor ska samsas om dryga 5,2 miljoner lägenheter. Sedan 2015 har befolkningen ökat med dryga 754 000 personer och antalet lägenheter med dryga 544 000. 61% av bostäderna är ägda i form av bostasdsrätt eller äganderätt (småhus).
Går vi ner på kommunivå kan vi kommunens samtliga sk Regionala statistikområden (RegSO). Vaxholm har totalt sju områden (det finns totalt ca 3 300) och vi kan se bostadsbestånd och hur många lägeneter som har tillkommit sedan 2015.
Byter vi till huvudstadskommunen och klickar på områdena Djurgården, Hedvig Eleonora och Oscars ser vi föga överraskande att bostadsrätter dominerar och att antalet hyresrätter faktiskt minskat med 653 lägenheter sedan 2015.
Hur ser det ut in dina områden? Klicka på bilden nedan.
Vi läser om detta fenomen som verkar gälla i alla mer välmående delar av världen. Antalet födslar går ner och åldern på mammorna går upp.
Med SCBs siffror och Power BI kan vi skapa mer klarhet även i detta fall.
Även i Sverige minskar barnafödandet de senaster åren i alla åldergrupper utom de över 35 år.
Klicka på diagrammet för att komma till appen.
Med mer detaljerade siffror för hela riket ser vi att det föddes drygt 15 000 färre barn förra året jämfört med 2022. I åldersgrupperna mellan 20 och 29 år föddes nästan 18 000 färre barn medan det föddes dryga 3 000 fler barn av kvinnor 30+.
Inne i rapporten kan man studera födandet i samtliga 290 kommuner. Stockholm visar på samma trend och vi kan se att det föds drygt 2 400 färre barn under 2025 jämför med 2012 och nu av allt äldre mammor.
Klicka på bilderna för att komma till rapport-appen (funkar bäst på dator, inte mobil).
För att komma direkt till rapporten, klicka på bilden.
Migration är ett område där debatten ofta genererar mer hetta än ljus. Med hjälp av statistik från SCB och Migrationsverket samt handpåläggning i Power BI kan vi skapa en klarare bild över själva siffrorna.
Det finns drygt 2,2 miljoner utrikes födda som är folkbokförda i Sverige. Går du in i rappor-appen kan per land och år.
Uppehåll utfärdas på ett antal olika grunder och totalen ser ni här nedan.
Bild 1. Utfärdade uppehållstillstånd 2018 – 2025.
För att studera Uppehållstillstånd mer i detalj, klicka här.
Bild 2. asylsökande 2002 – 2025.
Totalt är ca 2,2 miljoner personer i Sverige födda utomlands.
Jag har tagit mig friheten att gruppera länder efter eget huvud så skäll inte på SCB eller Migrationsverket om ni inte gillar indelningen.
Bild 3. Utrikes födda 2025 per region.
Ovanstående och mycket annat kan du studera i rapporten:
Sverige har 290 kommuner spridda på 21 regioner (län). Kommunerna svarar för en stor del av välfärd och samhällsservice och finansieras främst via den ”platta” kommunalskatten som varierar från 28,93% i Österåker till 35,65% i Dorotea. I dagligt tal säger man att kommunalskatten är ”32 kronor ” (per hundralapp) men i detta belopp ingår även skatten till regionen. Grovt sett går 1/3 av skatten till regionen och 2/3 till kommunerna.
Kommuner och regioner är alltså mycket känsliga för vikande och åldrande befolkning vilket drar ner skatteunderlaget och ökar kostnaderna per person.
Hur små kommuner har vi och var är de belägna? Medborgardata och Power BI finns till hjälp.
Börjar vi med landsdelarna så ser antalet kommuner och befolkning ut som nedan. Götaland har flest invånare och kommuner.
SKR (Sveriges Kommuner & Regioner) delar in kommuner efter bl. a tätortsstorlek, närhet till större tätort och pendlingsmöjligheter.
Störst andel av befolkningen, 4,2 miljoner eller 40%, bor i ”Större städer och kommuner nära storstad”. Inne i rapporten kan du klicka dig fram och se vilka kommuner som tillhör vilken grupp.
Slutligen har jag, efter eget huvud, grupperat kommunerna efter antalet invånare. Totalt 17 kommuner har färre än 5 000 invånare. När jag gjorde motsvarande rapport på förra årets siffror var det 16 kommuner.
Power BI är som vi alla vet ett finurligt verktyg och klickar på raden med ”Under 5 000” visas dessa kommuner på kartan.
Jag hade förväntat mig de stora kommunerna i norr men förvånades över att det finns så små kommuner i mellersta Sverige.
Klicka på kartan för att komma till rapport-appen.
Gå in i rapport-appen och sök upp ditt län och kommun, jämför och fundera. Hur liten kan en kommun vara och ändå klara av sina åtaganden och medborgarnas förväntningar? Rapporten fungerar bäst på dator och läsplatta.
Våra allmänna domstolar som är tingsrätten, hovrätten och Högsta domstolen. Här avgörs bl a. brottmål och tvistemål, konkurser, adoptoner och bodelningar.
Hur många mål har vi per år och hur många tings- och hovrätter finns det? Hur stor ”backlog” har domstolarna? Hur många mål överklagas, hur många får prövningstillstånd i högre instans och hur går det där? Avgörs målen inom besutade tidsramar?
Domstolsverket har en utmärkt databas och vi har Power BI som skapar överblick och detaljkoll.
Klicka på bilden för att komma till rapporten-appen.
Under 2025 avgjordes nästan en kvarts miljon mål (brottmål, tvistemål) i tingsrätten, dryga 42 000 i hovrätten och dryga 9 700 i Högsta domstolen.
Tittar vi inne i rapporten ser vi att med både mål och ärenden (rättsvårdande uppgifter eller administrativa beslut där det inte nödvändigtvis finns en motpart) uppgår till över 300 000 i tingsrätten.
Drygt 20% av alla mål i tingsrätten från prövningsrätt i hovrätten. Diagrammet nedan visar andelen av mål med ändras utgång i hovrätten efter vem eller vilka som överklagat. Som synes får åklagaren ”rätt” i hovrätten avsevärt mer än den tilltalade.
Inne i rapporten kan du filtrera på tingrätter och hovrätter och målkategorier för perioden 2020-2025.
Nu läser vi att två moderata riksdagsledamöter, Arin Karapet från Stockholm och Marléne Lund Kopparklint från Värmland byter parti till Sverigedemokraterna. Vad jag förstår att är de byter parti inför valet men är oklar på om de byter partigrupp under denna mandatperiod.
Jag förmodar att de inte då definieras som vildar utan endast byter partigrupp.
Hur många personröster fick dessa två ledamöter? Marléne Lund fick 802 röster i Värmland och Arin Karapet 181 i Stockholm kommun.
Klicka på bilden för att få kolla på alla personröster till riksdag, region och kommun.
Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten:
SCB håller koll hur många som flyttar inom län, ut från län och tvärs över landsgränser – samt kön och ålder på de flyttande. Med Power BI får vi överblick.
Stockolms kommun toppar bottenlistan på flyttningsnetto. Under perioden 2021 – 2024 flyttade 5 748 fler personer ut ifrån huvudstaden än som flyttade in. Grannkommunen Huddinge är god tvåa i bottenskiktet.
Bild 1. Kommuner med störst negativt flyttningsnetto 2021 – 2024.
Göteborg må ha svårt i allsvenskan med toppar flyttligan. Notera Skellefteås kraftiga inflyttningsöverskott och håll tummarna för alla Nortvolt-anställda.
Bild 2. Kommuner med störst inflyttningsnetto 2021- 2024
Hur flyttströmmarna går och åldern på de flyttande blir viktigt för samhällsplaneringen.
I Vaxholms kommun kan vi se några tydliga trender. Jag har valt ut åldersgrupperna 0-19 och 20-29 år. Av dessa är det fler som flyttar till andra kommuner i Stockholm län än som kommer från det omvända håller (186 personer flyttade in år 2024, medan 210 flyttade ut). Flyttströmmen till och från övriga län är också negativ (83 in, 130 ut under 2024) medan flyttar till och från utlandet (41 in, 28 ut under 2024) ger ett positiv inflyttningsnetto. Det totala flyttnettot är negativt under samtliga år 2021 – 2024.
Bild 3. Inflyttningsnetto Vaxholms kommun 2021 – 2024.
I Sveriges minsta kommuner med färre än 5 000 invånare är minsann flyttnettot inte bara negativt.
Bild 4. Flyttnetto 2021-2024 i kommuner med färre än 5 000 invånare.
SCB har nu kommunernas preliminära siffror för 2025, och med Power BI kan vi skapa ordning och överblick.
Klicka på bilden för att komma till rapportappen.
SCS slutar tyvärr att publicera posterna i kronor per invånare vilket är ett utmärkt sätt att få mer förståelse för siffrorna och att kunna jämföra kommuner.
Därför presenterar Medborgardata dessa siffror – helt enkelt beloppen för alla poster delat med antalet invånare i slutet av varje år.
I tabellen nedan ser vi posterna för Sundsvalls kommun i kronor per invånare, jämfört med snittet för länet (Västernorrland) och riket.
I diagrammen visas årsresultaten för Sundsvalls kommun både i nominella belopp och kronor per invånare. Vi ser att kommunen gjorde ett underskott på 157 miljoner kr för 2024, eller 1 588 kr per invånare.
Nu kan du som medborgare gå in i rapporten, få en bättre koll, jämföra över åren och med andra kommuner.
Är du kommunpolitiker så ger nog denna rapport bättre överblick än de system ni har internt.
Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten (bäst på dator).
En av de mer eldfängda frågorna i debatten har varit ett eventuellt återkallande av permanenta uppehållstillstånd – en fråga så het att den nu får svalna i en utredning som ska presenteras efter valet.
Migrationsverket har omfattande statistik runt bland annat olika former av uppehållstillstånd. Med hjälp av Power BI ska Medborgardata försöka skapa överblick över antal och tidsperioder.
I nuläget har vi data för åren 2021 till 2025 och jag har kontaktat Migrationsverket för att få ut längre tidsserier.
Jag förmodar att bulken av permanenta uppehållstillstånd (PUT) delades ut i mitten på 2010-talet bland annat i samband med Syrien-krisen.
Mellan åren 2021 och 2025 har det beviljats drygt 369 000 uppehållstillstånd som fördelas enligt diagrammet nedan. Under denna period har såldes 8% av uppehållstillstånden varit permanenta. Den andelen kommer förmodligen att öka när vi kan presentera längre tidsserier.
Väl inne i appen kan man filtrera på grund för uppehåll och underkategorier såsom Massflyktsdirektivet eller Professionell idrottsutövare.
Att den rikare världens födelsetal har nått oroväckande låga nivåer vet vi. Hur ser det ut per land och i olika regioner? Med siffror från OurWorldInData och med Power BI tillstädes kan vi skapa klarhet.
Klicka på kartan för att komma till appen (ja, det är en app tycker jag).
Som väntat visar Afrika (och Jemen på Arabiska halvön) de högsta födelsesifforna tillsammans med för mig överraskande Afghanistan. Jag har satt födelseintervallen och färgerna efter eget huvud. Siffran 2.1 är det sk reproduktionsindex, dvs det antal barn per kvinna som behövs för att hålla befolkningen uppe.
Rotar vi i siffrorna ser vi två rekordtal (mellan 1950 – 2023).
Vi antar att det finns typiska ”svensk”- respektive ”invandraryrken”.
SCB publicerar data för anställda inom olika yrken efter födelseregion. För egenföretagare anger man endast om personen är svensk eller utlandsfödd.
Klicka på bilden för att komma till rapporten.
Rapporten innehåller en uppsjö av olika yrken så det är svårt att få överblick. Om man söker på yrkenna Vårdbiträden och Övrig vård- och omsorgspersonal ser fördelningen ut som nedan.
Vissa yrken är verkligen invandraryrken. Diagrammet nedan visar att 89% av taxichaufförerna har utländsk bakgrund.
Notera att det endast är folkbokförda i Sverige som syns i statistiken så vi missar exempelvis kontraktsanställda IT- och byggnadsarbetare.
syndicates its weblog posts
and Comments using a technology called
RSS (Real Simple Syndication). You can use a service like Bloglines to get
notified when there are new posts to this weblog.
