This is an English language subset of the BIG Power BI reports about demographics, income, and taxation in Sweden.

The report is published with the Publish to the Web function in Microsoft Power BI. No login or license is needed.

Link to the report
https://bit.ly/3QD4FIu

The main report (in Swedish) : https://bit.ly/45IDjXg

Hur har utfallen i riksdagsvalen sedan 1973 skiftat? Välj ditt län eller kommun, tryck på Play-knappen och se hur det politiska landskapet förändras. Notera den gula faran som dyker upp i slutet på förra seklet.

Den första fliken grupperar på län. Välj eller län eller enskild kommun.

Den efterföljande fliken visar kommuner grupperade enligt SKRs klassificering.

Länk till rapporten:
https://bit.ly/3qrW7Kh

”Litar du på myten om vårt rika västerland?” sjunger Peps Persson. Det må vara osagt, men SCB har statistik som visar ekonomisk standard per kommun.

Låg respektive hög ekonomisk standard redovisas som disponibel inkomst (med eller utan kapitalinkomst) i förhållande till medianen för hela riket. Man har också beräkningar för att ta hänsyn till typ och storlek på hushållen. I ett exempel visar man att en tvåbarnsfamilj med 490 000 kr i disponibel inkomst anses ha samma köpkraft som en ensamstående med 200 000 i disponibel inkomst. Siffrorna gäller för inkomståret 2021.

I Stockholms län med sin dryga 2.4 miljoner invånare har nästan 600 000 personer hög ekonomiska standard medan nästan lika många ha en låg ekonomisk standard. Det skiljer så klart mycket mellan länets 26 kommuner.

Munkfors i Värmlands län har lägst andel personer med hög ekonomisk standard (1,5%) medan Dorotea har det mista antalet personer med hög ekonomisk standard (73 personer). Skånska Lomma och Vellinge har den lägsta andelen invånare med låg ekonomisk standard medan Högsby, Kalmar län, har den högsta andelen med låg standard (26,9%). De två förstnämnda kunde jag ha gissat, men inte den sistnämnda.

Figur 1- kommuner där 20 – 30% av invånarna har låg ekonomisk standard

PÅ flik 16,17 och 18 i visas de ekonomiska måtten på en karta, tio-i-topp-och-botten tabeller samt en mega-tabell där du kan sortera på störst, minst och förändringar.

Länk till rapporten: https://bit.ly/3IVCq3Y

Jag har sammanställt SCB:s siffror för bostadsbyggande mellan åren 2015 – 2022.

SCB påpekar att det finns eftersläpningar i statistiken beroende på om det gäller påbörjade eller färdigställa byggen. Jag förvånas över att kommuner som Vaxholm och Danderyd inte har några färdigställda ”lägenheter” (kan vara både lägenheter och småhus) under 2022. Är det månne eftersläpningen i rapporterandet som spökar eller har det verkligen inte färdigställts några bostäder under fjolåret??

De rödmarkerade kommunerna på kartan hade inga påbörjade bostadsprojekt under 2022 (fast det kan som sagt vara viss eftersläpning).

Klicka här för att komma till rapporten i Microsoft Power BI:
https://bit.ly/42g8JBX

Dessa rapporter sammanställer mängder av kommunbaserad statistik från SCB – demografi, ekonomi, skatter – för alla Sveriges kommuner och över olika tidsperioder. Det mesta interaktivt – klicka på ett län, en kommun eller en grupp så uppdateras övriga siffror och diagram. Flera av rapporterna visar samma sak fast på olika sätt.

För storleksgradering av kommuner (befolkning) använder jag dels en egen klassificering, dels SKRs. Klassificeringen av ekonomisk standard kommer från SCB. Jag använder senast tillgängliga data från SCB vilket kan vara ekonomiska data från år 2021, befolkningssiffror från 2022 och kommunala skattesatser för 2023. I rapporten Valresultat 1973 – 2022 – Kommuner får du en animation över hur partisympatier i riksdagsvalet utvecklats per kommun.

 Klicka på bilden nedan:

Rapporterna är gjorda i Microsoft Power BI och du behöver inte ha ett login eller en licens. Det är bara att klicka runt.

Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) har en synnerligen vital evenemangsverksamhet där även enkla civilekonomer får deltaga. Denna sena aprildag var temat de svenska satsningarna på fossilfritt stål under rubriken ”Biter det svenska stålet?”. Jag har dristat mig att sammanfatta och i mindre utsträckning kommentera de två mycket innehållsrika timmarna.

Moderatorn Karl Bergman inledde till publikens förtjusning med Esaias Tegnér kärnfulla dikt om det svenska stålet som biter och ”ur vägen moskoviter”. Därefter lugnade vi ner oss.

Intressenter från Jernkontoret, H2 Green Steel, SSAB, Svenska Kraftnät och Vattenfall gav presentationer som andades framsteg och optimism.

Jernkontorets VD Annika Roos gav en översikt av svensk stålindustri. Vi har två malmbaserade stålverk i Luleå respektive Oxölesund (söder om Nyköping). Ytterligare 15 anläggningar sysslar med någon form av ståltillverkning. Idag står återvunnet skrot för 45% av insatsvaran medan nybruten malm står för 55%. Metallskrot återvinns till 80%. Stål- och metallindustrins direkta utsläpp är idag ca 6 miljoner ton motsvarande 10–12% av Sveriges koldioxidutsläpp. Drygt 75% av dessa utsläpp kommer från det kol som används i masugnarna. Byta ut kol mot vätgas är förutsättningen för det fossilfria stålet. Produktion av vätgas kräver stora mängder elektricitet.

IVAs Karin Byman visade en prognos som säger att vi behöver ca 270 TWh elektricitet år 2045 vilket nästan är en fördubbling av dagens elproduktion. Vätgasproduktion står för 70% av denna ökning. Den vätgas som används idag kommer från naturgas och är därmed inte fossilfri vilket bara är ett av naturgasens problem.

HYBRIT står för Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology och är ett forskningsbolag som ägs av SSAB, LKAB och Vattenfall. Hittills har det investerats 2 miljarder kronor varav staten bidragit med 25% och ägarna 75%. Eftersom två av de tre ägarna är statliga är jag oklar på om det betyder att staten har stått för mer än 25% av investeringarna. Enligt en artikel i Dagens Industri uppgår det totala investeringsbehovet till 16 miljarder. Pilotanläggningen i Luleå har producerat 2 000 ton fossilfritt stål som bl. a. levererats till Volvo Cars.

Representanterna från SSAB och H2Green Steel påpekade att kunder kräver fossilfritt stål och att intresset är enormt. H2 Green Steel är något av ståltillverkningens Tesla där man har fördelen av att starta med ett blankt papper utan att behöva ta hänsyn till tidigare investeringar och inarbetade metoder. En nackdel kan vara att man inte har några tidigare investeringar och inarbetade metoder.

”Tiden för prognoser är över”, sade Svenska Kraftnäts (SvK)Daniel Gustafsson. Utbyggnadstakten av elproduktion måste nå historiska nivåer. Förutom utbyggnaden måste hälften av den elproduktion som vi har idag förnyas. Det motsvarar etablerandet av (ungefär) en ny kärnkraftsreaktor per år från och med idag. Enligt SvK är det landbaserad vindkraft som gäller fram till 2035. På längre sikt ser SvK att havsbaserad vindkraft och kärnkraft har störst potential. Tillståndsprocesser måste effektiviseras, regelverk ändras och aktörerna behöver klara och långsiktiga regler för marknaden.

Landbaserad vindkraft river upp många känslor. På samtliga IVA-seminarier där jag deltagit har alla varit överens om att alla energislag behövs samt att regelverk, tillståndsprocesser och spelregler måste förbättras och fungera långsiktigt.

Så långt var alla någorlunda glada. Sedan kom professor Magnus Henreksson. (Från 1:17 i YouTube-sändningen.)

Henreksson tillhör en växande skara av kritiker både av projektets ekonomiska bärighet, politiska beslut eller snarare avsaknaden av sådana, samt de samhälls- och miljöeffekter som man befarar. IVA-ledamoten, fil dr i miljö och energisystemanalys, Per Kågeson stämde in i kritiken. Så gjorde också min bänkgranne och f.d. Scania-chefen Leif Östling som återigen undrade vad fan vi får för alla dessa skattepengar.

Henreksons analys är kärnfull och gör sig bäst kommandes direkt ur professorns mun så titta på videon. Budskapet i korthet är: Det är brist på arbetskraft och bostäder, det mesta av samhällsvinsterna kommer att hamna i Stockholm, kommunerna kommer att dräneras på både personal och medel som ska betala utbyggnaden av samhällstjänster – och det pågår 62 liknande projekt runt om i världen. Om norrlänningarna känt sig lurade förut kommer detta att ses som ett svek av nya dimensioner.

För att sätta ord på alla våra tankar och funderingar avslutade moderator Bergman med Tage Danielssons något mindre nationalistiska variant av Tegnérs dikt:

Kung Karl, den unge hjälte,

han stod i rök och damm,

han drog sitt svärd ur bälte.

Men han kom aldrig fram.

Se sändningen från IVA här:

https://www.iva.se/event/biter-det-svenska-fossilfria-stalet/

Det är ingen större upptäckt att konstatera att större städer har fler brott per 100 000 invånare. Det beror gissningsvis på det finns fler busar, dels att utombys boende busar passar på när man är i stan. Man skulle kunna tro att slemma turister drar upp snittet för landsbygdskommuner med besöksnäring, men så är det inte. De verkar snarare ha en lugnande effekt på allmogen, i alla fall om man ser till snittet.

Gå in på rapporten, klicka på kommungrupper och kommuner för att hitta just din kommun. All data från Brå och SCB. Alla visualiseringar och felaktigheter är mina.

Länk till rapporten:
https://bit.ly/3UJLGMX

SCB har befolkningsdata från 2015 på dryga 2 500 distrikt som i de flesta fall är det samma som socknar, exempelvis Selånger, Tuna och Stöde i Medelpad. Definitionerna har ändrat under åren varför det är svårt att göra längre tidsserier. Nu kan du få koll på befolkningsutvecklingen i ditt landskap eller socken. Eller varför inte fördjupa sig i Nilivaara, Lunds Sankt Peters kloster och Fässberg.

Här kommer på allmän begäran befolkningsutvecklingen i Attmar, Medelpad.

Länk till rapporten: https://bit.ly/3V7u4uZ

Modellen har uppdaterats med bl. a RUT/ROT-avdrag per inkomsttagare vilket visar att det skiljer 9 500 kronor mellan kommunen med högsta och lägsta ”ROT/RUT-kommun”. Ju högre kommunalskatt, desto lägre RUT/ROT-avdrag per inkomsttagare.

Tabellen visar även antalet kommuner per skattenivå (min gruppering) samt demografi och medelinkomst. Jag har valt att visa de senaste tillgängliga siffrorna vilken innebär att årtalen skiftar. Kommunalskatten är för 2023, folkmängden för 2022 och medelinkomst och RUT/ROT för 2021.

Länk till rapporten: https://bit.ly/3WOpUZw

Nästa område att dyka ner i är migrationen, där det finns data både hos Migrationsverket och SCB.

Migrationsverket publicerar data månadsvis, medan SCB verkar göra årsvisa uppdateringar. Området är komplext och skapar känslor i alla läger. Förhoppningsvis kan alla dessa siffror generera mer ljus än hetta i debatten.

Ett exempel

Länk till rapporten:
https://bit.ly/3m6GBla

Detta är en snabb sammanställning av rapporten Anmälda brott i kommunerna från Brå (Brottsförebyggande rådet). Rapporten visa antalet anmälda brott samt omräknat till anmälda brott per 100 000 invånare år 2021. Se detta som en offentlig beta-version.

Viss försiktighet med slutsatser anbefalles, och läs Brås kommentarer inne i rapporten. SCBs och Brås statistik är inte kompatibla på den nivå som jag har tittat, men när andan faller på ska jag slå ihop denna rapport med de övriga kommunrapporterna.

Länk: (jag vet att den är lång, men det är något skumt med Bit.ly)

https://app.powerbi.com/view?r=eyJrIjoiZGFkZjAxODktYTAyNi00OGI5LTg2OWYtZmY0ZGE5MzJjYTE1IiwidCI6ImM4OTFhNjI5LTVjYmItNDQyYi1iODUxLWQxNDUzMTFjMTcwMyIsImMiOjh9

Bor du i landsbygdskommun eller rent i en landsbygdskommun med besöksnäring? Fast störst är chansen att du bor i en större stad.

Allt enligt SKRs klassificering.

Klicka här för att komma till rapporten: https://bit.ly/42nCK1Y

SCB meddelade nyligen att födelsenivåera i Sverige är på rekordlåga nivåer fast befolkningen ökar totalt sett.

Hur ser det ut i din kommun? Medborgarnas Gröngölingsbok ger svar.

Kartan längst till vänster visar total befolkningsförändring i varje kommun. De övriga visar netton för födelse, inflyttning respektive invandring.

Klicka här för att komma till rapporten:
https://bit.ly/3CKhfOJ

Det s.k. Pareto-diagrammet används ofta för att illustrera fördelningen mellan olika grupper och hur dessa bidrar till totalen.

Nedan visar vi Västerbottens fördelning av åldersgrupper. Staplarna nedan visar de olika åldersgruppernas storlek med den största längst till vänster och den minsta längst till höger. Linjen visar den ackumulerade procenten ju längre till höger vi går. Vi kan alltså se att gruppen 25 – 34 år är den till antalet största som med sina drygt 39 000 innevånare utgör dryga 14 % av totalen. Adderar vi gruppen 15 – 24 år täcker vi in dryga 26 procent av alla innevånare. De drygt 500 innevånarna i gruppen 95+ ger totalt 100%.

Notera vad som händer om vi plockar bort Umeå från diagrammet. Nu är de största åldersgrupperna 65 – 74 och 55 – 64 år och utgör tillsammans dryga 25 % av totala antalet innevånare. Gruppen 25 – 34 år hamnar först på en tredjeplats. Förklaringen är som alla förstår att universitetsstaden Umeå har en mycket ung befolkningen jämför med övriga kommuner i Västerbotten.

Hur ser det ut i ditt län och din kommun?

Gå till rapporten och klicka runt mellan olika län och kommuner: https://bit.ly/3NGSqt5

Här ser vi en av de tydligaste trenderna i svenska kommuners befolkningsutveckling: De små minskar, de stora ökar. Sundsvall, som 1974 slukade kommunerna Njurunda, Matfors, Indals-Liden och Stöde har växt med, förvisso blygsamma, dryga 10 procent sedan 1968. Ånge och Timrå förblev egna kommuner.

Länk till rapporten: https://bit.ly/3OF6Gmn

Ånge, som ligger ca 10 mil väster om Sundsvall, har under samma tidsperiod tappat dryga 40 procent av sin befolkning.

Gör vi en ”Dashboard” på Ånge ser vi att kommunalskatt är högre och medelinkomst är lägre än riksgenomsnittet. Som de flesta glesbygdskommuner har man en låg andel av befolkningen med utländsk bakgrund.

När du klickar på sidorna hamnar du på rätt rapport men med annan kommun vald. Något tekniskt är det!

Länken igen: https://bit.ly/3OF6Gmn

Diagrammet visar befolkningsutveckling, män och kvinnor, från 1996–2021. De två minsta storlekskategorierna, kommuner med under 5 000 respektive 5 – 10 000 innevånare har haft en nedåtgående befolkningskurva i över 50 år. De tre största kategorierna har haft en tydlig uppgång. Vi ser tydliga pucklar som borde vara flyktingströmmarna från det forma Jugoslavien i mitten på 90-talet samt ”flyktingkrisen” 2015.

Vi kan också konstatera att de mindre kommunerna har ett konstant kvinnounderskott. Enskilda kommuner kan visa större eller mindre variationer.

Figur 2 Befolkningsutveckling per kommunstorlek. Källa SCB, egna beräkningar och visualiseringar.

Klicka här för att komma till rapporten:
https://bit.ly/42jLJRT

Kartan visar de 111 kommuner som ökat sin befolkning med mer än 10 % sedan år 2000. 78 kommuner ökar sin befolkning med mindre än 10 % och 101 kommuner minskar vilket redovisas i det föregående inlägget. Hela riket växte under samma period med 17,7% eller dryga 1,5 miljoner innevånare.

De 111 kommunerna har en sammanlagd befolkning på dryga 7,5 miljoner och har växt 25,8% motsvarande 1,5 miljoner innevånare.

I stort sett är det Skåne, Västkusten, kommuner belägna mellan Stockholm och Göteborg, östra Svealand, städer med universitet samt Åre som växer.

Källa: SCB Statistikdatabasen. Egna summeringar och visualiseringar.

Som västernorrlänning är det ett plågsamt faktum att detta ädla län är det enda som saknar en kommun som växer med mer än 10%.

Kartan visar befolkningsutvecklingen i Sveriges 290 kommuner mellan åren 2000 och 2021.

I totalt 101 kommuner, markerat med röda färger minskar befolkningen i varierande grad. Från Dalsland ända upp till Kiruna minskar befolkningen, med undantag för några gränskommuner till Norge samt Åre, Östersund och Krokom, alla i Jämtlands län. Området runt Vänern och Vättern, Bergslagen samt Östergötland och Småland är också röda.

De 101 kommunerna har tillsammans en befolkning på dryga miljonen och har tappat 5,5% sedan år 2000. Enbart Stockholms läns samtliga 26 kommuner kan ståta med en befolkningsökning. Ok, och Gotland som är både län och kommun.

Källa: SCB Statistikdatabasen. Egna summeringar och visualiseringar

.