Befolkning, åldersfördelning, svensk-utländsk bakgrund, medborgarskap, födda i Sverige eller utomlands, grund för bosättning samt hur länge man vistats i landet.
För varje kommun och län samt riket. Data från SCB, Power BI som verktyg.
Hur ser det ut i din kommun? Klicka på bilden nedan (på dator).
Sverige har 290 kommuner spridda på 21 regioner (län). Kommunerna svarar för en stor del av välfärd och samhällsservice och finansieras främst via den ”platta” kommunalskatten som varierar från 28,93 % i Österåker till 35,65 % i Dorotea. I dagligt tal säger man att kommunalskatten är ”32 kronor” (per hundralapp) men i detta belopp ingår även skatten till regionen. Grovt sett går en tredjedel av skatten till regionen och två tredjedelar till kommunerna.
Kommuner och regioner är alltså mycket känsliga för vikande och åldrande befolkning vilket drar ner skatteunderlaget och ökar kostnaderna per person.
Hur små kommuner har vi och var är de belägna? Medborgardata och Power BI finns till hjälp.
Klicka på kartan för att komma till rapport-appen.
Jag hade förväntat mig de stora kommunerna i norr, men förvånades över att det finns så små kommuner i mellersta Sverige.
Vi har alltså 17 kommuner med färre än 5 000 invånare. När jag gjorde motsvarande rapport utifrån förra årets siffror var det 16 kommuner.
Inne i rapport-appen har jag klickat på raden Under 5000 och kartan visar då var kommunerna ligger.
Klickar man på en kommun, i detta fall Övertorneå, kan man se befolkningsutveckling totalt och per kön.
Klickar vi oss djupare in i rapporten, ser vi fler detaljer. Börjar vi med landsdelarna, så ser antalet kommuner och befolkning ut som nedan. Götaland har flest invånare och kommuner.
SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) delar in kommuner efter bl.a. tätortsstorlek, närhet till större tätort och pendlingsmöjligheter.
Störst andel av befolkningen, 4,2 miljoner eller 40 %, bor i ”Större städer och kommuner nära storstad”. Inne i rapporten kan du klicka dig fram och se vilka kommuner som tillhör vilken grupp.
Gå in i rapport-appen och sök upp ditt län och kommun, jämför och fundera. Hur liten kan en kommun vara och ändå klara av sina åtaganden och medborgarnas förväntningar?
SCB har data om det mesta kring befolkning och levnadsförhållanden. Jag har försökt sätta ihop ett dashboard (som det heter på tech-svenska) över de viktigaste nyckeltalen – demografi, boende och ekonomi. Modellen är så finurlig att man kan hoppa från riksnivå till län, kommun och område, och siffrorna anpassas till rätt nivå.
Klicka på bilden för att komma direkt till rapportappen (på dator).
Exemplet nedan är från det fina Matfors i Sundsvalls kommun, Västernorrlands län. Vi kan se befolkningsutveckling sedan 2015 (vikande), åldersfördelning med hjälp av befolkningspyramid, antal och typer av hushåll, inkomster och självförsörjningsgrad. Inuti rapportappen finns ytterligare drygt 3 300 områden att utforska, liksom 290 kommuner och 21 län (regioner).
Klicka för att förstora.
Vi kan gruppera områden efter andel utländsk bakgrund, vilket är en viktig indikator för inkomster och självförsörjning. I tabellen nedan ser vi att mer än 630 000 personer bor i områden med mer än 70 % utländsk bakgrund (96 988 personer bor i områden med mer än 90 % utländsk bakgrund).
Klicka för att förstora.
Hur ser det ut i ditt område? Klicka här.
Föds det färre barn påverkar så klart både förskola och grundskola, något som kommunpolitiker och medborgare i många avfolkningskommuner fått känna på.
Inne i rapport-appen kan du se siffror för din kommun, per årsgrupp.
Räkna att det går 23 barn i en klass (vanligaste antalet i Stockholm) och ca 15 barn i en förskolegrupp. Jämför antalet 1-åringar idag med för 10 år sedan.
Klicka på bilden för att komma till rapport-appen (på dator).
Hur många barnfamiljer finns i kommunen och hur många barn har de? Hur många är ensamstående och hur ser utvecklingen ut över tiden. Data från SCB och Power BI kan bringa mer klarhet.
Som exempel tar vi Vaxholm i Stockholms län.
Total befolkning vid slutet av 2025 var 11 624 personer uppdelade på 5 033 hushåll. Till vänster ser vi storleksfördelningen för barnfamiljer och utvecklingen sedan 2020. Antalet två- och trebarnsfamiljer minskar medan enbarnsfamiljer ökar.
Vi kan också konstatera en totalt sett negativ befolkningsutveckling för kommunen.
Hur ser det ut i din kommun? Klicka på bilden.
En snabb översikt, per kommun, över befolkning, ålder och bakgrund. Medborgardata tar hjälp av Power BI för att göra siffrorna mer överskådliga.
Senaste data är från 2024 och jag gissar att SCB publicerar 2025 år siffror inom några veckor.
Klicka på bilden för att komma till rapporten.
Klicka här för att komma direkt till rapporten: Öppna rapporten
Sveriges kommuner uppvisar enorma olikheter i geografi, befolkning och ekonomisk status. Likväl har alla samma grunduppdrag.
Vi har 16 kommuner med färre än 5 000 invånare, som ska klara av all kommunal service, – skolor, socialtjänst och infrastruktur. Samtliga dessa har minskat sin befolknings sedan 2014. Dorotea håller tätplatsen som Sveriges minsta kommun sett till befolkning. Ytterligare 60 kommuner har mellan 5-10 000 invånare där drygt hälften, 32 st, minskat.
Sett till antal invånare har Sollefteå minskat mest i antal sedan 2014 (dryg 1 300 personer) medan Dorotea även kniper förstaplatsen bland dem som minskat mest i procent. Stockholm har ökat mest i antal (drygt 83 000) medan Knivsta i Uppsala län ökar mest i procent (31,3).
Bild 1. Kommuner fördelat på antal invånare 2024.
Sedan år 2014 har 212 kommuner ökat sig befolkning och 78 minskat. Kartan nedan illustrerar i vilka kommuner som befolkningen ökar eller minskar.
Bild 2. Kommuner som ökat respektive minskat befolkning sedan 2014.
Hur ser det ut för din kommun? Klicka här: Öppna rapporten
PS: Folkmängden redovisas för kommuner den 1 januari varje år. Notera att rapporten i nästa inlägg, som även anger svensk och utländsk bakgrund, har data fram till år 2023.
Klicka här för att komma direkt till rapporten: Öppna rapporten
SCB mäter behörigheten till gymnasiet i de olika områdena regionala statistikområden RegSO. Det finns ca 3 300 RegSO i Sverige, exmpelvis Gärdet i Stockholm, Arrie-Västra Ingelstad-Östra Grevie i Vellinge kommun och Södra Svartbyn-Gruvberget i Boden.
Jag har valt att jämföra åren 2010 och 2023 ifall data finns (annars används närmast liggande årtal).
Resultaten per område varierar från 100% behöriga i många områden ner till endast en tredjedel i de område med sämst resultat.
Vi ser också att vissa områden gjort mycket stora framsteg under de senaste tio åren. Den första tabellen visar de område som har haft den största förbättringen i behörighet.
Områden som Hovsjö i Södertälje, Kronogårds Torg i Trollhättan och Herrgården i Malmö, samtliga med mycket höga andelar utländsk bakgrund, har förbättrat sin gymnasiebehörighet med nästan 40 procentenheter sedan 2010.
Bild 1. Områden med störst förbättring i behörighet till gymnasium 2010 – 2023.
Nedanstående områden har försämrat sina siffror allra mest mellan åren 2010 och 2023. I Haparanda stad norra och Emmaboda södra når endast en tredjedel av eleverna behörighet till gymnasiet med en försämring på 46–47 procentenheter.
Jag har ställt frågan till Emmaboda kommun om de kan förklara sina siffror.
Bild 2. Områden med störst försämring i behörighet till gymnasium 2010 – 2023.
Vi ska komma ihåg att områden med väldigt få elever kan visa upp slagiga siffror mellan olika år.
I rapporten kan du se befolkning, befolkningsutveckling, bakgrund, boende, ekonomisk standard samt behörighet till gymnasiet.
Hur ser det ut i era områden? För att komma till rapporten, klicka här: Öppna rapporten
Behörighet på kommunnivå hittar du här: Öppna rapporten