Posted tagged ‘Låg ekonomiska standard’

Hur segregerade är vi?

december 3, 2025

I riket som helhet lever mer än 1,3 miljoner personer i områden där mer än 50% av invånarna har utländsk bakgrund.

Klicka på bilden för att komma till rapporten.

Sverige är indelar 3 363 s.k. regionala statistikområden (RegSO) vilka har en befolkning på mellan ca 600 och 22 000 invånare. Från SCB kan vi få fram statistik på antal invånare, svensk/utländsk bakgrund samt ekonomisk standard. Som person med utländsk bakgrund räknas man som utlandsfödd eller född i Sverige med två utlandsfödda föräldrar.

Nedan kan vi se samtliga områden som en befolkning med utländsk bakgrund på mer än 90 % och några i intervallet 70-89%. Totalt lever alltså dryg 586 000 personer i områden med mer än 70% utländsk bakgrund. Som vi ser i tabellen har en stor andel av invånarna en låg ekonomisk standard och ytterst få en hög sådan.

SCB definierar ekonomisk standard så här:

  • Låg ekonomisk standard: Låg ekonomisk standard avser andelen personer som lever i hushåll vars ekonomiska standard är mindre än 60 procent av medianvärdet för riket.
  • Hög ekonomisk standard: Hög ekonomisk standard avser andelen personer som lever i hushåll vars ekonomiska standard är dubbelt så hög som medianvärdet för riket.

Läs mer om ekonomisk standard hos SCB.

I riket som helhet lever mer än 1,3 miljoner personer i områden där mer än 50% av invånarna har utländsk bakgrund.

Lite mer utförligt resonemang hittar du om du klickar här.

Hur ser det ut i ditt område? Klicka här: https://bit.ly/4gPUCuC

Hur många är självförsörjande?

oktober 14, 2025

Hur ser det ut i ditt område och i din kommun? – Klicka på bilden.

Debatten går het om eventuella avskaffanden och neddragningar av olika bidrag.

Vad krävs det för att man ska räknas som självförsörjande? Enligt SCB ska man ha en inkomst på 3 gånger inkomstbasbeloppet motsvarande 222 900 kr per år för 2023 (241 800 för 2025).

Ca 75% av alla personer mellan 20 – 65 räknas som självförsörjande under 2023. Knappt 20% är inte självförsörjande medan ca 5% är studerande eller värnpliktiga.

I de mest ekonomiskt utsatta områdena är ca 60% inte självförsörjande. De flesta av dessa områden visar dock en positiv trend där andelen självförsörjande ökar. Detta beror främst på att andelen självförsörjande med utländsk bakgrund ökar från 2020.

Så här ser det ut i mina gamla hemtrakter Matfors i Sundsvalls kommun.

Bild 1. Självförsörjningsgrad i Matfors – svensk/utländsk bakgrund.

Barn och ungdomar – ekonomiska förhållanden

februari 10, 2025

Klicka här för att komma direkt till rapporten: https://bit.ly/3QwCDhr

Ett sätt att mäta ekonomisk standard är förhållandet till medianinkomsten. SCB mäter detta i förhållande i ett antal olika variabler som exempelvis föräldrarnas utbildningsnivå och utländsk eller svensk bakgrund. Man justerar efter familjens storlek så att man kan jämföra en fyrabarnsfamilj med en ensamstående.

Gränsen för låg ekonomisk standard eller fattigdom går vid 60 % av medianinkomsten. Vi kan se hur antalet personer i de olika ekonomiska klasserna har utvecklats över tiden beroende på härkomst och föräldrarnas utbildningsnivå.

Jag har tagit ut data för hemmaboende barn och ungdomar i åldern 0 – 21 år för åren 2014 – 2022. Där kan jag se hur många hemmaboende barn och ungdomar som hamnar i respektive inkomstklasser och hur detta har utvecklats mellan åren 2014 och 2022.

För barn och ungdomar med svensk bakgrund som hamnar i den lägsta inkomstklassen, det vill säga upp till 60 % av medianen, är det 9 825 personer färre 2022 än i motsvarande klass 2014. I den högsta inkomstklassen är det 12 496 personer i fler år 2022 jämfört med 2014. Med andra ord, färre växer upp i fattiga familjer och fler i rika.

Bild 1. Hemmaboende barn och ungdomar med svensk bakgrund per inkomstklass 2022 och 2014.

För barn och ungdomar i med utländsk bakgrund har det fyllts på med 54 190 personer i den lägsta inkomstklassen sedan 2014. I den högsta inkomstklassen har det fyllts på med 3 666 personer.

Bild 2. Hemmaboende barn och ungdomar med utländsk bakgrund per inkomstklass 2022 och 2014.

Totalt har antalet barn och ungdomar med svensk bakgrund ökat med 13 347 personer (0.7%) medan antalet med utländsk bakgrund har ökat med totalt 186 750 personer (38.1%)

Klicka här för att komma till rapporten: https://bit.ly/3QwCDhr

Är ditt område segregerat?

januari 25, 2025

Klicka här för att gå direkt till rapporten: https://bit.ly/4gPUCuC

Sverige är segregerat i boende och skolgång kan vi läsa och höra i debatten. Hur ser siffrorna ut? SCB har mycket detaljerade uppgifter ner på områdesnivå vilket jag har försökt att illustrera med favoritverktyget Power BI.

Några exempel följer, men du kan själv gå in i rapporten och undersöka dina områden. Förklaringar till de olika begreppen hittar du i rapporten.

På Resarö östra i Vaxholms kommun ligger nästan ¾ av befolkningen i den högsta inkomstkvartilen och den har fyllts på med 10 procentenheter sedan 2015.

Bild 1. Resarö östra, Vaxholms kommun: Inkomstkvartiler och förändring sedan 2015.
Avrundningsfel kan göra att summan av förändringarna inte blir noll.

I Rinkeby, Stockholm ligger 62% av befolkningen i den lägsta inkomstkvartilen och endast 3% i den högsta. Notera dock att den andelen som befinner sig i den lägsta kvartilen har minskat med 4 procentenheter sedan 2015 och att andelen i kvartil 3 ökat lika mycket.

Bild 2. Rinkeby, Stockholms kommun.

Ett annat sätt är att sortera områden på andelen befolkning med låg ekonomisk standard. I nedanstående områden i Södertälje kommun kan vi se områden med runt 90% utländsk bakgrund och i princip inga personer med hög ekonomiska standard.

Bild 3. Områden i Södertälje med lägst andel invånare med låg ekonomisk standard.

Klicka vi på området Ronna centrum ser vi följande: Andelen av befolkningen med utländsk bakgrund har ökat sedan 2010, medan befolkningstillväxten har planat ut och minskat sedan toppåret 2013. Den överväldigande delen bor i hyresrätt.

Bild 4. Ronna centrum, Södertälje kommun

Tittar vi på inkomstkvartiler ser vi att 53% befinner sig i den lägsta inkomstkvartilen men att den gruppen minskat med 10 procentenheter sedan 2015. Andelen med som ligger inom den landets lägsta inkomster har alltså minskat.

Bild 5. Inkomstkvartiler, Ronna centrum, Södertälje kommun.

Vi kan även se hur områdets elever klarar sig med behörighet till gymnasium respektive högskola. Gymnasiebehörigheten har, med variationer över åren, gått från dryga 50% år 2010 till dryga 80% för år 2023.

Bild 6. Gymnasie- och högskolebehörighet, Ronna centrum, Södertälje.

Tittar vi på det tidigare omnämnda Resarö östra ser vi att gymnasiebehörigheten pendlat mellan 90 och 100 % under hela perioden.

Bild 7. Gymnasie- och högskolebehörighet, Resarö östra, Vaxholm.

Vår vana trogen presenterar vi topplistor där välkända områden toppar i andel utländsk bakgrund medan Aspås i Krokom hamnar i strålkastarljuset av omvänd anledning.

Hur ser det ut i ditt område, kommer eller i länet? Klicka här: https://bit.ly/4gPUCuC