Posted tagged ‘Medborgardata’

Årskurs 3 – resultat i nationella prov per skola läsår 24/25

november 21, 2025

Skolverket kommer nu ut med resultat i de nationella proven under föregående läsår. I denna rapport, förfinad av Medborgardata med hjälp av Power BI, kan vi se resultaten per skola för årskurs 3 i Svenska, Matematik och Svenska som andraspråk.

Rapporten omfattar över 3 400 skolor men som vanligt visas inte värden om grupperna är för små.

Klicka på bilden för att kolla upp er skola.

Som ett exempel kan vi använda en högt aktad skola som fostrat många stora män och kvinnor. Vi kan se hur många som skulle göra provet (inte hur många som faktiskt skrev), andel godkända av de som deltog samt jämförelse per delprov mot riksgenomsnittet.

Bild 1. Resultat för åk 3 i Lucksta skola.

I andra skolor förekommer prov både i Svenska och Svenska som andraspråk, och i några få skolor finns det data endast för Svenska som andraspråk.

Hur spenderar kommunerna våra pengar?

november 19, 2025

Sveriges 290 kommuner ansvarar förskola, skola, äldreomsorg och socialtjänst. De ansvarar även för en stor del av den lokala miljön genom renhållning, gator och trafik, samt för plan- och byggfrågor.

Hur fördelar kommunerna kostnaderna inom dessa områden?

Med data från data från SCB och med hjälp av Power BI kan vi skapa viss förståelse.

Klicka på bilden för att komma till rapporten.

Slår man ihop alla kommuner i Sverige fördelar sig kostnaderna per område enligt nedan.

Bild 1. Fördelning av nettokostnader för samtliga 290 kommuner.

Pedagogisk verksamhet (bl. a förskola, skola) är största utgiftsområdet generellt. Som ni kommer att se inne i rapporten har kommuner med en större andel äldre befolkning (från ca 19 % och uppåt för 70-plussare) Vård och Omsorg som största område.

Kultur och Fritid (Idrott, idrottsanläggningar) slåss om pengar från samma budget. Får kulturen stå tillbaka för idrotten? Kolla din kommun.

Klicka på den första bilden för att kolla upp din kommun.

Har du koll på din kommun?

november 17, 2025

Om man vill skapa en övergripande bild av en kommun i siffror – vad ska man välja, hur ska man räkna och hur ska det presenteras?

Inom näringslivet talar om ofta om ”scorecards” eller ”dashboards” som en sorts kontrollpanel där man försöker klämma in så mycket relevant information som möjligt.

Jag har, med data från SCB, Brå och Svenskt Näringsliv, ställt samman en ”totalbild” av en kommun – demografi, ekonomi, skatter, brottslighet samt mandat i kommunfullmäktige. Samt en karta, eftersom  de flesta inte vet var de flesta kommuner ligger.

Gå in på din rapport, välj kommuner och jämför. För du muspekaren över rutorna med grön eller blå kant får du ännu mer information via ett s.k tooltip. Power BI kan minsann!

För att studera din och landets andra 289 kommuner, klicka på bilden.

Ökar eller minskar befolkningen i din kommun?

november 17, 2025

SCBs befolkningsframskrivning beräknar hur många vi kommer att vara i varje kommun för varje år fram till 2070. Vi kan se per kön, åldersgrupp och svensk-utländsk bakgrund.

Klicka på bilderna nedan för att komma till rapporten.

Stockholms kommun beräknas år 2030 ha knappt 990 000 invånare med nedanstående fördelning per åldersgrupp och svensk-utländsk bakgrund.

Bild 1. Befolkningsframskrivning för Stockholms kommun år 2030.

Bild 2. Kommuner med minskad respektive ökad befolkning 2040 jämfört med 2024. År 2024 räknar SCB med att 159 kommuner minskar sin befolkning medan 131 kommuner ökar. Kurvan vänder sedan och år 2070 har 102 kommuner minskat och 188 ökat.
Alla jämförelser gjorda med 2024.

Hur många tog examen från universitet och högskolor och i vad? Hur ser könsfördelningen ut?

november 16, 2025

Drygt 87 000 personer tog 77 olika typer av examina från 131 olika lärosäten under år 2025.

Hälften av de utexaminerade var mellan 25 – 34 år, vilket man kan tycka är en väl grov ålderskategorisering. I brist på bättre data får vi hoppas att majoriteten ligger i den nedre delen av åldersspannet.

Det går 1,8  kvinnor på varje man. Rekordet i ojämn könsfördelning har barnmorskeexamen med 321 kvinnor på varje man. Könsgapet åt andra hållet, fler män, ser tråkigt nog ut att öka på KTH och Chalmers.

Vill du veta mer, klicka på bilden.

Sveriges befolkning sedan 1749

november 15, 2025

Ett lands befolkningssiffror speglar dess historia. I Sverige har vi haft en utmärkt folkbokföring i hundratals år. Gå in i på rapporten och fundera på:

  • Hur vi gick ifrån över 200 år med kvinnoöverskott till dito underskott?
  • Vad berodde ”dödsåren” 1772, 1808, 1857 och 1918 på? Några vet ni nog.
  • Vi har varit ett invandringsland längre än ni tror.
  • Varför gifte sig folk som galna 1989?

Klicka på bilden:

Fatta Robin Hood-skatten!

november 14, 2025

Klicka här för att komma direkt till rapporten:

Det kommunala utjämningssystemet, känt som Robin Hood-skatten, leder ofta till diskussioner och heta känslor. Denna rapport i Power BI kommer knappast att stilla känslorna men kanske bidra med lite fakta och därmed sans.

Systemet består av ett antal delar och huvudsyftet är att jämna ut olika kommuners förutsättningar beträffande skattekraft och demografi. Den största posten är Inkomstutjämningen som bygger på kommunerna skattekraft.

SKR förklarar så här:

Skattekraften i en kommun/region är det samlade underlaget för beskattningsbar inkomst, dividerat med hela befolkningen. Skattekraften i en kommun/region är det samlade underlaget för beskattningsbar inkomst, dividerat med hela befolkningen.

Om skattekraften överstiger 115 procent av riksgenomsnittet betalas en avgift. Om skattekraften understiger detta erhålls ett bidrag.

Vi hör ofta kommunföreträdare från rikare Stockholmskommuner säga att systemet gynnar ineffektiva kommuner och eventuella skattehöjningar eller förbättringar försvinner med ”marginaleffekter”. Det generella svaret tycks vara ”nej, så är det inte” men det finns säkert situationer när sådana fenomen kan uppstå.

Så här ser det ut när siffror för 2024 är inne.

Bild 1. Kommunal utjämning 2024.

De kommuner som får störst belopp per invånare är som bekant små kommuner i främst i Norrland. Vi ser att Dorotea får högst bidrag per invånare (36 212 kr) tätt följda av Sorsele och Pajala. Högsby i Kalmar län är första icke-norrländska kommun på plats 10. Samtliga kommuner ligger i högsta skiktet när det gäller kommunalskatter.

Bild 2. Kommuner med störst ersättning i kronor per invånare 2024.

Om man rankar kommuner efter totalt belopp år 2024 hamnar Malmö (dryga 6,8 miljarder) och Göteborg (dryga 3,7 miljarder) i topp. I kolumnen längst till höger ser vi totalt emottaget stöd sedan 2005 – 89,5 miljarder för Malmö (löpande priser).

Bild 3. Kommuner med störst total erstättning 2024.

Få bättre koll på Robin Hood och din kommun! Klicka på bilden:

Hur mycket dyrare har maten blivit – och allt annat – till och med oktober-25

november 14, 2025

Klicka här för att komma direkt till rapporten: https://bit.ly/43eAo9T

SCB publicerar löpande statistik över prisförändringar per varugrupp. Med över 300 varugrupper, alltifrån ”annat smörgåsfett”, ”banktjänster” och ”bildäck” är det en utmaning att skapa en begriplig rapport men skam den som ger sig.

Priser på framför allt livsmedel fluktuerar över säsongen och ett vedertaget sätt att mäta är att jämföra en viss period med föregående år. I rapporten har jag valt att jämföra senaste månad med data för 2025 med samma månad åren 2024, 2023 och 2020. När siffor nya månadssiffror publiceras uppdateras rapporten.

Bild 1. Prisutveckling på produkter ”kött” och ”fisk”.

I diagrammet ovan kan man se prisutvecklingen för en viss vara över en period som man själv kan välja (12 månader bakåt i exemplet nedan). Det ger en överblick av säsongsvariation och kanske även vart vi är på väg.

Man kan fritextsöka på varugrupper eller filtrera på begynnelsebokstav.

Bild 2. Prisutveckling på produkter som börjar på ”F”.

Förhoppningsvis kan rapporten användas som ett ”uppslagsverk” om man vill få en överblick på prisutveckling eller kolla upp en särskild vara.

För att komma till rapporten, klicka på bilden ovan.

Hur många elbilar finns det totalt?

november 7, 2025

Det finns ca 5 miljoner personbilar i trafik i Sverige. Hur många är bensin, hybrid och el?

Vi ser att det absoluta antalet bensin- och dieselbilar sjunker till förmån för hybrid (blå) och helektriska (grönt).

Bild 1. Personbilar i trafik mellan 2010-2024

Diagrammen visar fram till år 2024 men till och med oktober 2025 har det nyregistrerats enligt nedan.

Fördelningen mellan el/hybrid och förbränningsmotorer varier kraftigt mellan kommunerna.

I Stockholms län har 33% av fordonen någon form av eldrift och går man in i rapporten och klickar på Solna ser man att 47% kör el eller hybrid.

Bild 2. Personbilar i trafik, Stockholms län.

I Norrbottens län är 87% av fordonen bensin- och dieseldrivna med Arjeplog i täten på 94%.

Bild 3. Personbilar i trafik i Norrbottens län.

Ur ser det ut i ditt län och i din kommun? Klicka på bilden.