Medborgardata

  • Hur många elbilar finns det totalt?

    Det finns ca 5 miljoner personbilar i trafik i Sverige. Hur många är bensin, diesel, hybrid och el?

    Vi ser att det absoluta antalet bensin- och dieselbilar sjunker till förmån för hybrid (blått) och helektriska (grönt).

    Klicka här för att komma direkt till rapporten.

    Bild 1. Personbilar i trafik mellan 2010 och 2025.

    Fördelningen mellan el/hybrid och förbränningsmotorer varierar kraftigt mellan kommunerna.

    I Stockholms kommun har 45 % av bilarna någon form av eldrift. Går man in i rapporten och klickar på Solna ser man att andelen där är 62 %.

    Bild 2. Personbilar i trafik, Stockholms kommun.

    I Norrbottens län är 85 % av bilarna bensin- och dieseldrivna med Arjeplog i täten på 93 %.

    Bild 3. Personbilar i trafik, Norrbottens län.

    Hur ser det ut i ditt län och i din kommun? Klicka på bilden.

    Läs hela inlägget →: Hur många elbilar finns det totalt?
  • Årskurs 3 – resultat i nationella prov per skola läsår 24/25

    Skolverket kommer nu ut med resultat i de nationella proven under föregående läsår. I denna rapport, förfinad av Medborgardata med hjälp av Power BI, kan vi se resultaten per skola för årskurs 3 i Svenska, Matematik och Svenska som andraspråk.

    Rapporten omfattar över 3 400 skolor men som vanligt visas inte värden om grupperna är för små.

    Klicka på bilden för att kolla upp er skola.

    Som ett exempel kan vi använda en högt aktad skola som fostrat många stora män och kvinnor. Vi kan se hur många som skulle göra provet (inte hur många som faktiskt skrev), andel godkända av de som deltog samt jämförelse per delprov mot riksgenomsnittet.

    Bild 1. Resultat för åk 3 i Lucksta skola.

    I andra skolor förekommer prov både i Svenska och Svenska som andraspråk, och i några få skolor finns det data endast för Svenska som andraspråk.

    Läs hela inlägget →: Årskurs 3 – resultat i nationella prov per skola läsår 24/25
  • Har du koll på din kommun?

    Om man vill skapa en övergripande bild av en kommun i siffror – vad ska man välja, hur ska man räkna och hur ska det presenteras?

    Inom näringslivet talar om ofta om ”scorecards” eller ”dashboards” som en sorts kontrollpanel där man försöker klämma in så mycket relevant information som möjligt.

    Jag har, med data från SCB, Brå och Svenskt Näringsliv, ställt samman en ”totalbild” av en kommun – demografi, ekonomi, skatter, brottslighet samt mandat i kommunfullmäktige. Samt en karta, eftersom  de flesta inte vet var de flesta kommuner ligger.

    Gå in på din rapport, välj kommuner och jämför. För du muspekaren över rutorna med grön eller blå kant får du ännu mer information via ett s.k tooltip. Power BI kan minsann!

    För att studera din och landets andra 289 kommuner, klicka på bilden.

    Läs hela inlägget →: Har du koll på din kommun?
  • Ökar eller minskar befolkningen i din kommun?

    SCBs befolkningsframskrivning beräknar hur många vi kommer att vara i varje kommun för varje år fram till 2070. Vi kan se per kön, åldersgrupp och svensk-utländsk bakgrund.

    Klicka på bilderna nedan för att komma till rapporten.

    Stockholms kommun beräknas år 2030 ha knappt 990 000 invånare med nedanstående fördelning per åldersgrupp och svensk-utländsk bakgrund.

    Bild 1. Befolkningsframskrivning för Stockholms kommun år 2030.

    Bild 2. Kommuner med minskad respektive ökad befolkning 2040 jämfört med 2024. År 2024 räknar SCB med att 159 kommuner minskar sin befolkning medan 131 kommuner ökar. Kurvan vänder sedan och år 2070 har 102 kommuner minskat och 188 ökat.
    Alla jämförelser gjorda med 2024.
    Läs hela inlägget →: Ökar eller minskar befolkningen i din kommun?
  • Sveriges befolkning sedan 1749

    Ett lands befolkningssiffror speglar dess historia. I Sverige har vi haft en utmärkt folkbokföring i hundratals år. Gå in i på rapporten och fundera på:

    • Hur vi gick ifrån över 200 år med kvinnoöverskott till dito underskott?
    • Vad berodde ”dödsåren” 1772, 1808, 1857 och 1918 på? Några vet ni nog.
    • Vi har varit ett invandringsland längre än ni tror.
    • Varför gifte sig folk som galna 1989?

    Klicka på bilden:

    Läs hela inlägget →: Sveriges befolkning sedan 1749
  • Fatta Robin Hood-skatten!

    Klicka här för att komma direkt till rapporten: Det kommunala utjämningssystemet, känt som Robin Hood-skatten, leder ofta till diskussioner och heta känslor. Denna rapport i Power BI kommer knappast att stilla känslorna men kanske bidra med lite fakta och därmed sans. Systemet består av ett antal delar och huvudsyftet är att jämna ut olika kommuners förutsättningar beträffande skattekraft och demografi. Den största posten är Inkomstutjämningen som bygger på kommunerna skattekraft. SKR förklarar så här:

    Skattekraften i en kommun/region är det samlade underlaget för beskattningsbar inkomst, dividerat med hela befolkningen. Skattekraften i en kommun/region är det samlade underlaget för beskattningsbar inkomst, dividerat med hela befolkningen.

    Om skattekraften överstiger 115 procent av riksgenomsnittet betalas en avgift. Om skattekraften understiger detta erhålls ett bidrag.

    Vi hör ofta kommunföreträdare från rikare Stockholmskommuner säga att systemet gynnar ineffektiva kommuner och eventuella skattehöjningar eller förbättringar försvinner med ”marginaleffekter”. Det generella svaret tycks vara ”nej, så är det inte” men det finns säkert situationer när sådana fenomen kan uppstå. Så här ser det ut när siffror för 2024 är inne. Bild 1. Kommunal utjämning 2024. De kommuner som får störst belopp per invånare är som bekant små kommuner i främst i Norrland. Vi ser att Dorotea får högst bidrag per invånare (36 212 kr) tätt följda av Sorsele och Pajala. Högsby i Kalmar län är första icke-norrländska kommun på plats 10. Samtliga kommuner ligger i högsta skiktet när det gäller kommunalskatter. Bild 2. Kommuner med störst ersättning i kronor per invånare 2024. Om man rankar kommuner efter totalt belopp år 2024 hamnar Malmö (dryga 6,8 miljarder) och Göteborg (dryga 3,7 miljarder) i topp. I kolumnen längst till höger ser vi totalt emottaget stöd sedan 2005 – 89,5 miljarder för Malmö (löpande priser). Bild 3. Kommuner med störst total erstättning 2024.

    Få bättre koll på Robin Hood och din kommun! Klicka på bilden:

    Läs hela inlägget →: Fatta Robin Hood-skatten!
  • Hur mycket dyrare har maten blivit – och allt annat – till och med oktober-25

    Klicka här för att komma direkt till rapporten: Öppna rapporten SCB publicerar löpande statistik över prisförändringar per varugrupp. Med över 300 varugrupper, alltifrån ”annat smörgåsfett”, ”banktjänster” och ”bildäck” är det en utmaning att skapa en begriplig rapport men skam den som ger sig. Priser på framför allt livsmedel fluktuerar över säsongen och ett vedertaget sätt att mäta är att jämföra en viss period med föregående år. I rapporten har jag valt att jämföra senaste månad med data för 2025 med samma månad åren 2024, 2023 och 2020. När siffor nya månadssiffror publiceras uppdateras rapporten. Bild 1. Prisutveckling på produkter ”kött” och ”fisk”. I diagrammet ovan kan man se prisutvecklingen för en viss vara över en period som man själv kan välja (12 månader bakåt i exemplet nedan). Det ger en överblick av säsongsvariation och kanske även vart vi är på väg. Man kan fritextsöka på varugrupper eller filtrera på begynnelsebokstav. Bild 2. Prisutveckling på produkter som börjar på ”F”. Förhoppningsvis kan rapporten användas som ett ”uppslagsverk” om man vill få en överblick på prisutveckling eller kolla upp en särskild vara.

    För att komma till rapporten, klicka på bilden ovan.

    Läs hela inlägget →: Hur mycket dyrare har maten blivit – och allt annat – till och med oktober-25