När man analyserar statsbudgeten över flera år noterar man att det mest är sig likt (även om pandemin gav utslag). Utgifter och inkomster ökar men går ihop och de olika utgiftsområdena står för ungefär samma andel av budgeten, år efter år.
I och med de stora satsningarna på försvaret ser vi hur detta område går från 9,4% av statens utgifter till att toppa på 14,9% år 2027. Försvarsutgifterna brukar ju beskrivas om andel av BNP men det är ett mått som är svårt att förhålla sig till då det är svårt att uppskatta nämnaren i formeln.
Visar vi de olika utgifternas andel av den totala budgeten är det lättare att förstå politikens prioriteringar.
Klicka på diagrammet för att komma direkt till rapporten.
Trots att inkomsterna öka visar de kommande åren på ett budgetunderskott.
Klicka på bildern för att komma direkt till rapporten:
Lyssnar man på debatten runt regeringens budgetförslag kan man tro att den svenska statsbudgeten uppgår till 80 miljarder kronor. Detta är den siffra som det skrivs och debatteras om – det s.k. reformutrymmet. Hur detta utrymme beräknas är för mig något oklart.
De miljarder som omfattas av reformutrymmet dissekeras ner på detaljnivå och det publiceras listor med vinnare och förlorare. Debatten väcker inte alltid beundran för de debatterande.
Det kan vara värt att påminna om att statens utgiftsbudget för 2025 är på dryga 1 350 miljarder kronor och över 1 400 miljarder för nästa år.
Inkomsterna är några tiotals miljarder läge så det borde innebära budgetunderskott.
Hur ska man som vanlig medborgare skapa sig en någorlunda tydlig bild av vad som ingår i budgeten och dess beståndsdelar? Vad är ”bidrag”, kostnader för polis och försvar och hur är det med investeringar i infrastruktur?
Med data från Ekonomistyrningsverket (ESV) och Power BI gör jag ett försök med utgångspunkt för det faktiska utfallet år 2024. Det är inga omvälvande skillnader för 2025.
Det finns flera sätt att ”kolla igenom statens utgifter. I denna rapport tittar vi på det man kallar den realekonomiska fördelningen som består av transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner.
Bild 1. Realekonomisk fördelning av statens utgifter 2024.
Vi ser att Transfereringar står för nästa 70% av statens utgifter. Konsumtion, som främst består av personal, prylar och lokaler för dryga 25%. Vi kan glädja oss åt att räntekostnaderna är låga. I USA är det dryga 12 % och snart på samma nivå som militären.
Hur stor del är personalkostnader i staten. Hur mycket läggs på investeringar eller bidrag till kommuner?
Staten inkomster uppgick till ca 1 300 miljarder kronor under 2024.
Var kommer pengarna ifrån? Det vet vi i och för sig, men vilka typer av skatter och hur mycket av varje? Minskar eller ökar statens inkomster över tiden?
Den överväldigande delen av statens inkomster är skatter enligt nedan.
Går man ner ett steg i inkomsthierarkin förvirras man av att kommunalskatten dyker upp bland statens inkomster, men den försvinner lika fort längre ner i ”Skatter till andra sektorer”.
Den uppmärksamme har redan förundrats över att den statliga inkomstskatten (dvs. marginalskatten på 20% på inkomster överstigande 643 000 kr eller dryga 53 000 kr i månaden) står för en sådan liten andel, knappa 5 % med sina 63,8 miljarder. Många tycker att den skatten kostar mer än den smakar.
Vi ser att Indirekta skatter på arbete (bl. a arbetsgivaravgiften) samt Skatter konsumtion och insatsvaror (mest moms) är viktiga inkomstkällor på över 700 miljarder vardera.
I rapporten har jag experimenterat med att visa samma data på tre olika sätt. Prova gärna och kommentera.
syndicates its weblog posts
and Comments using a technology called
RSS (Real Simple Syndication). You can use a service like Bloglines to get
notified when there are new posts to this weblog.
medborgardata.se 