statsbudget

  • Var kommer statens pengar ifrån?

    Klicka här för att komma direkt till rapporten.

    Statens inkomster uppgick till ca 1 300 miljarder kronor under 2025.

    Var kommer pengarna ifrån? Det vet vi i och för sig, men vilka typer av skatter och hur mycket ger varje skattetyp? Minskar eller ökar statens inkomster över tiden?

    Den allra största delen av statens inkomster är skatter enligt nedan.

    Går man ner ett steg i inkomsthierarkin förvirras man av att kommunalskatten dyker upp bland statens inkomster, men den försvinner lika fort längre ner i ”Skatter till andra sektorer”.

    Den uppmärksamme har redan förundrats över att den statliga inkomstskatten (dvs. 20% på inkomster överstigande 643 000 kr eller dryga 53 000 kr i månaden) står för en sådan liten andel, knappa 5 % med sina 63,9 miljarder. Många tycker att den skatten kostar mer än den smakar.

    Vi ser att Indirekta skatter på arbete (bl.a. arbetsgivaravgiften) samt Skatter på konsumtion och insatsvaror (mest moms) är viktiga inkomstkällor på över 700 miljarder vardera.

    I rapporten har jag experimenterat med att visa samma data på tre olika sätt. Prova gärna och kommentera.

    Klicka här: 

    Läs hela inlägget →: Var kommer statens pengar ifrån?
  • Hur mycket spenderar staten, på vad och vilka utför?

    Statens utgifter som år 2025 uppgick till dryga 1 400 miljarder, består av hundratals poster fördelade på hundratals myndigheter.

    Hur kan man som medborgare och väljare skapa sig en klarare bild av vad och vem som spenderar?

    Hur mycket går till löner och administration? Minskar anslagen till miljö, hälsovård, kultur? Hur mycket ökar kostnaderna för försvaret? Hur räknas ”Försvaret” – är det bara militären? Man säger att försvaret ska spendera x procent av BNP – men hur stor andel av statens utgifter är detta?

    Med data från Statskontoret och Power BI vid min sida har jag försökt skapa en ”app” (för dator) som visar utgifterna ur tre olika perspektiv.

    Klicka på bilden för att komma till rapporten.

    I Realekonomisk fördelning tittar man på vad pengarna används till (t.ex. bidrag, löner eller inköp av material).

    COFOG: Classification of the Functions of Government (Klassificering av offentliga utgifter efter ändamål) är en internationell standard som används för att gruppera statens och den offentliga sektorns utgifter utifrån vilket syfte eller ändamål de har.

    Klassificering enligt utgiftsområden (UO) är den struktur som den svenska statens budget är indelad i, omfattande totalt 27 olika områden. Dessa områden fungerar som huvudkategorier för hur riksdagen fördelar pengar till olika verksamheter, från rikets styrelse till utbildning, sjukvård och rättsväsende.

    I rapport-appen kan du analysera statens utgifter utifrån dessa tre klassificeringar – med andra ord  – titta på samma siffror utifrån tre olika utgångspunkter. Det är många parametrar och dimensioner – bäst är att klicka sig runt för att få ett grepp om belopp, utgiftsområden och myndigheter.

    Kom ihåg att skola, omsorg och sjukvård i huvudsak sköts av kommuner och regioner i helt andra budgetar, även om bidrag från staten till dessa är den största utgiftsposten.

    Läs hela inlägget →: Hur mycket spenderar staten, på vad och vilka utför?