Förslag om att slopa eller modifiera den statliga skatten återkommer med jämna mellanrum, nu senast på Moderaternas ”arbetskongress”.

Politiker och ledarsidor kommer utbrista i kommentarer som ”gynnande av höginkomsttagare” och ”det ska löna sig att arbeta”. Få kommer att förklara hur det ligger till.

Vare sig man är för eller emot ändringar i den statliga skatten borde man först förklara:

1. Hur mycket pengar drar den statliga skatten in?
2. Vem och hur många betalar statlig skatt?

Grovt räknat betalar en miljon svenskar statlig skatt och det varierar så klart under den skattskyldiges liv.

Hur den statliga marginalskatten påverkar individ, samhälle och statsfinanser är en politisk trätofråga fjärran från Medborgardatas domäner.

Hur mycket kommer in via den statliga inkomstskatten?

Den statliga inkomstskatten (”marginalskatten”) är den skatt som utgår med 20% på inkomster som överstiger 643 100 kr på ett år, vilket motsvarar en månadsinkomst på dryga 53 500 kronor (för 2025).

På inkomster som understiger detta belopp betalas endast inkomstskatt, som varierar mellan kommuner.

Enligt tabellen uppgår inkomsterna från den statliga skatten till dryga 62,8 miljarder eller ca 5% av statens inkomster.

Redovisningen i tabellen blir förvillande eftersom den största posten kommunal inkomstskatt inte tillfaller staten utan skickas vidare till kommunerna i en minuspost längre ner i tabellen. Summeringen ser konstig ut med misströsta inte.

Klicka på bilden om du vill veta mer om statens inkomster.

Bild 1. Statens inkomster 2024.

Mervärdesskatten, momsen, är statens största inkomstkälla, så vore jag finansminister skulle momssänkningar hanteras varsamt.

Vilka betalar statligt skatt?

Det är viktigt att skilja mellan lön och inkomst. Inkomsten består dels av lön, dels av extrainkomster, bidrag och avdrag. Notera att grundavdraget sänker skatten för de flesta. Den utmärkta sajten Ekonomifakta förklarar:

Grundavdraget är ett avdrag på den beskattningsbara inkomsten i Sverige, vilket innebär att en del av din inkomst inte beskattas. Det syftar till att minska skatten för privatpersoner, särskilt för de med låga inkomster. Storleken på grundavdraget beror på din totala inkomst och ökar desto lägre inkomst du har, men det finns ett maximalt avdrag. År 2025 ökar grundavdraget för samtliga årsinkomster upp till 160 000 kronor. Vid årsinkomster över 182 000 kronor minskar sedan grundavdraget. Detta gör att personer med låga inkomster betalar mindre i skatt, och personer med riktigt låga inkomster kan helt slippa betala inkomstskatt.

Med detta i minnet tar vi SCBs statistik över medellöner för 2024 och tar fram de yrkens vars medelmånadslön ligger över eller nära brytpunkten för statlig inkomstskatt. Jag har definierat ”nära” som en månadslön på mer än 45 000 kronor. Med årliga löneökningar, extraarbete och befordringar torde många snart nå upp till brytpunkten. Den ska räknas upp med inflationen men det har man fuskat med något år.

Nedan visas lönetabellen för kvinnor (ja, det skiljer mellan kvinnor och män vilket ni kan se inne i rapporten).

Bild 2. Yrkesgrupper med en medelmånadslön över 45 000 kr år 2024.

Notera att detta är medelmånadslöner för samtliga sektorer och att medellönerna varierar mellan sektorer (exempelvis mellan kommunal och privat) och mellan landets olika regioner

Nu är ni förhoppningsvis mer rustade för att diskutera den statliga skattens påverkan på individ, samhälle och statsfinanser. När  ni har ångan uppe kan ni även titta på sidan som listar de yrken som riskerar att hamna under gränsen för arbetskraftsinvandring.

Klicka på bilden nedan för att komma till rapporten.