Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten.

Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) anmäldes knappt 1,43 miljoner brott under 2025, vilket är en minskning från föregående år med ca 3%. Siffrorna baseras på preliminär statistik.

Se Brås förklaringar här och mer om mätmetoder och definitioner här.

Hur ser det ut i kommunerna?

Brå redovisar ca 1,25 miljoner anmälda brott i kommunerna. När uppgift om kommun eller stadsdel saknas redovisas brotten endast på regionnivå.

Stockholm är föga förvånande värst både när det gäller det totala antalet brott och antalen anmälda per 100 000 invånare även om de senaste årens kurvor pekar nedåt.

Fyra kommuner har över 15 000 anmälda per 100k invånare. En lite tröst för stockholmare och sigtunabor är att man förra året låg över 20 000.

De omvittnat fridsamma värmlänningarna har tre kommuner på listan ”lägst antal anmälda per 100 000 invånare”.

Brå redovisa även anmälningar per brottstyp över en längre period. Vi kan konstatera att rån minskat ordrentligt liksom inbrott och bilstölder.

Antalet våldtäktsanmälningar har som synes nästan femdubblats sedan början på 80-talet. Vi ser även kraftiga ökningar för misshandel och sexualbrott.

Notera att siffrorna i rapporten är antalet anmälningar. Det metoden skiljer sig från den internationella ”homicide per 100k inhabitants” som vi skriver om i denna rapport.

Klicka här för att kolla upp din kommun.

”Sverige har blivit EUs mordhuvudstad” läste jag nyligen i ett nyhetsbrev som jag respekterar å det högsta och så långt från ”last nigth in Sweden” som man kan komma.

Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten:

Nyheter om gängskjutningar och sprängningar når långt utanför landets gränser och ruckar på bilden av trygga Sverige.

Jag var tvungen att undersöka saken, denna gång med hjälp av data från World Bank och trogna Power BI – denna gång för en internationell publik.

Mordfrekvensen mäts i antalet mord per 100 000 invånare. Sverige och våra grannländer ligger runt 1 mord per 100 000. Sverige ligger lite högre än Danmark och Tyskland och till och med Finland, som länge har haft en högre mordfrekvens än Sverige. Lägger man in Norge i diagrammet får man samma bild, förutom år 2011 då Breiviks-morden drog upp Norges mordfrekevens till över 2.

Data i rapporten sträcker sig fram till 2023. För många länder är tidserierna korta och inkompletta.

Under 2024 begicks 92 mord i Sverige (2023: 121 mord) och preliminära siffror för 2025 tyder på en minskning.

USA ligger nu på samma mordfrekvens som Ryssland med grannen Kanada på ca 35% av USAs nivå.

När vi sorterar på länder med högst mordfrekvens förvånades jag över att tre karibiska öar toppar före förväntade Jamaica, Venezuela, Ecuador och Haiti. I Ecuador har mordfrekvensen ökat nästan åtta gånger på mindre än tio år.

I alla länder med hög mordfrekvens är det mångdubbelt fler män än kvinnor som mördas. I Sydafrika var det 2022 ca 73 män och 12 kvinnor per 100 000 som mördas. Likväl är Sydafrika landet med högst mordfrekvens för kvinnor.

Här är länderna med en mordfrekvens under 1 per 100 000 invånare. Nordiska grannländer, största delen av Europa, Gulfländerna, Australien, Kina, Japan och Sydostasien. Man kan undra om statistiken för Västafrika är trovärdig.

Gå in i rapporten, klicka och jämför här.

Naturvårdsverket presenterar data för utsläpp av växthusgaser –  Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaser och med hjälp av Power BI kan vi skaffa oss en överblick och ta en paus från den infekterade debatten.

Klicka på bilden för att komma till rapporten.

Som vi har hört i media så ökade Sveriges utsläpp förra året med 7,4% och bröt en lång positiv trend med undantag för återhämtningen efter pandemin. Naturvårdverket förklarar att ökningen i huvudsak beror på den sänkta reduktionsplikten för drivmedel.

Bild 1. Årlig förändring i utsläpp (grönt = bra, rött = dåligt)

Utsläppen år 2024 uppgår till 47,5 miljoner ton, vilket är 67% av vad som släpptes ut 1990. Sveriges befolkning har samtidigt ökat med 2 miljoner personer varför utsläpp per person (4,49 ton/år) uppgår till 54% av 1990s värde.

Bild 2. Totala utsläpp och per capita 1990 och 2024.

Läs om Sveriges klimatmål hos Naturvårdsverket.

De totala utsläppen har minskat sedan 1990 fast den uppmärksammade ökningen mellan 2023-24 dominerar i debatten.

Bild 3. Totala utsläpp sedan 1990.

Naturvårdsverket visar utsläpp per sektor där Inrikes transporter, Industri och jordbruk tillsammans svarar för ca 70% av de totala utsläppen.

Inrikes transporter är den största utsläppskällan 2024 med ca 35% av totalen, följt av industri och jordbruk.

Bild 4. Utsläpp per område 2024.

Personbilar och yrkestrafik för ca 94% av områdets utsläpp. Inrikesflyget, som jag grupperat in tillsammans med järnväg och sjöfart står för ca 0,3% av de totala utsläppen.

Bild 5. Utsläpp från inrikes transporter 2024.

I industrin, som står för ca 30% av utsläppen är järn- och stålindustrin de största utsläpparna.

Bild 6. Utsläpp från indistrin 2024.

En kontroversiell och svårgripbar fråga är det s.k. upptaget av växthusgaser från markanvändning.

Naturvårdsverket skriver så här:

Markanvändningssektorn (Land Use, Land-Use Change and Forestry) bidrar till ett årligt nettoupptag (summan av utsläpp och upptag) av växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas. …Förra året skedde ett omfattande förbättringsarbete för att öka korrektheten och precisionen i uppskattningarna.

Använder vi detta siffror från rapporten ser vi att Sverige redan har negativa utsläpp. Något säger mig att detta är kontroversiellt.

Bild 7. Nettoutsläpp och nettoupptag 2024.

Det är inte lätt att förstå variationerna men så här ser siffrorna ut från 1990.

Bild 8. Nettoutsläpp (rött) och nettoupptag (grönt) från 1990.

Klicka här för att komma till rapporten och kanske kan du bidra med några förklaringar. Väl inne i rapporten ser du en jämförelse mellan regioner och länder från OurWorldInData.