Det heter inte socknar längre, och folkbokföringen sköts av Skatteverket, inte församlingen. Många av oss tänker nog fortfarande i termer av landskap och socknar, som nu kallas distrikt.

Med hjälp av Power BI kan vi sätta färg på SCBs siffror och som vanligt titta på data ur några olika vinklar.

Klicka på bilden för att komma till appen (på dator).

När vi delar in befolkningen efter landskap får vi en del lustiga fenomen. Nedan ser vi distrikten i landskapet Hälsingland, men två av dessa, Ytterhogdal och Ängersjö ligger i Härjedalens kommun. Går man till landskapet Härjedalen ser man att ett av distrikten, Storsjö, ligger i Bergs kommun.

Gå in i rapportappen, kolla upp befolkningsutvecklingen ditt landskap och distrikt och – om du bor i Stockholms län, vet du vilket landskap du bor i – Uppland eller Södermanland?

Kolla!

Barn-ULF är en undersökning om barns (12-18 år) levnadsförhållanden. Barnen svarar bl. a på frågor om ekonomi, fritid, hälsa, trygghet och skolsituation. Undersökningen kommer att genomföras vart tredje år och senaste uppgifter är från 2023.

SCB publicerar siffrorna med en mängd variabler och jag har valt ut bakgrund, föräldrars inkomst och utbildningsnivå samt grund- respektive gymnasieskola.

Det blir många diagram och siffror men ett fenomen står ut: Flickor verkar må sämre – vilket i sig inte är en nyhet.

Klicka på bilden för att komma till rapporten.

”Ont i magen minst en gång i veckan” – per kön, efter bakgrund, föräldrars inkomst och utbildningsnivå samt årskurs.

SCB har statistik på en antal egenskaper hos våra folkvalda. Nedan kan vi se våra kommunvaldas civilstånd, bakgrund, ålder och utbildning.

Inne i rapporten kan du filtrera på parti, kön och mandatperiod. Skiljer sig utbildning, antal barn, bakgrund och civilstånd mellan partier? Ja, faktiskt.

Klicka på bilden för att komma till appen (på dator).

Uppdatering:

Jag har bett min agent (Claude heter han) att gå igenom den datamodell som jag byggt och analysera:

Bakgrund (andel utrikes födda)

Ingen dramatisk förändring men tydliga riktningar:

• Centerpartiet ökar kraftigt proportionellt: 4,1% → 6,0% → 6,7% (+2,6pp) — relativt sett störst förändring
• Vänsterpartiet ökar stadigt: 11,8% → 12,3% → 14,1% (+2,3pp) — nu högst av alla partier 2023
• Miljöpartiet minskar: 14,7% → 13,6% → 11,5% (-3,2pp) — tappade sin tidigare tätposition
• SD, S och M är stabila kring 8%, 12% resp 8%

Utbildning (andel eftergymnasial) — starkaste signalen

Generell akademisering i nästan alla partier, men takten varierar enormt:

S:s rörelse är anmärkningsvärd — har gått från det minst till det näst minst akademiserade riksdagspartiet.

Inkomst (andel i högsta kvintil 81–100)

SD är mest slående — startade med lägst andel höginkomsttagare, men har ökat mest proportionellt. Parallellt minskar deras andel i lägsta kvintilen (17% → 12%). SD-representanter rör sig tydligt uppåt inkomstmässigt.

Miljöpartiet toppar nu på 40% i högsta kvintilen trots att de är ett litet vänsterparti — sannolikt kopplat till den kraftiga akademiseringen.

Ålder — alla partier åldras

Andel unga (18–29) minskar i alla partier, andel 65+ ökar:

Sammantaget

Det tydligaste övergripande mönstret är akademisering kombinerat med inkomstuppgång — förtroendevalda i svenska kommuner representerar successivt ett smalare socioekonomiskt skikt.

SD:s transformation är mest dramatisk: från ett brett inkomstspann mot ett alltmer medelklass- och höginkomstparti med åldrande representanter. Miljöpartiet syns i datan krympa kraftigt i antal, samtidigt som kvarvarande representanter är allt äldre, rikare och mer högutbildade.

Hur många fordon rullar på våra vägar och hur gamla är de? Hur många står avställda i lador och garage?

Klicka på bilden för att komma till rapport-appen.

Undrar vi hur många jänkare som finns – både i raggarbilsmodell och de erbarmliga senare modellerna – ser vi svaret nedan. Man kan bara söka på tillverkare så vi missar godingar som Ford Mustang och Ford Fairline.

Nedanstående siffror förvånande mig. Antalet lastbilar har åttafaldigats sedan 1950 medan antalet bussar endast fördubblats, lite drygt.

Klicka här för att läsa mer.

Hur spenderar sina offentliga medel och vad prioriteras? Går det att jämföra med andra länder?

Lyckligtvis finns det en standard (Classification of the Functions of Government (COFOG) för att klassificera hur en stat spenderar sina invånares pengar vilket också gör det möjligt att jämföra olika länder.

Med siffror från den utmärkta OurWorldInData och trogna Power BI har jag försökt skapa en rapportapp som gör det någorlunda enkelt att jämföra mellan olika länder.

Denna jämförelse gäller andelen som spenderas inom samtliga nivåer av den offentliga sektors – nationellt och regionalt.

Är Sverige unikt i något avseende? Inte alls av siffrorna att döma.

Slår vi ihop två områden som alltid är heta i valtider får vi nedanstående tabell. Det visar att exempelvis Finland spenderar 57,3% av offentliga medel inom områdena utbildning och ”Social protection”, dvs sjukskrivningar, åldringsvård, familjepolitik etc. Sverige hamnar utanför pallen på en femteplats.

Inom området Defense – militärt och civilt försvar hittar vi föga överraskande Israel i topp med USA som tvåa.

Två länder utan militär spenderar minst och vi kan även se att visa NATO-länder ligger lågt. Sverige spenderar en högre andel på försvar än vad Finland gör, något jag finner märkligt och värt att kolla upp.

Jag blir också fundersam när jag ser siffror för Environment. Siffrorna är visserligen andelen av ländernas totala spenderande men jag är likväl förvånad över att Grekland spenderar 3,1% av sina medel på miljön (1,5% av BNP) och Sverige – som inte ens får plats på skärmdumpen – spenderar 1,2% (0,6% av BNP).

Man bör läsa på om hur COFOG fungerar och hur jämförbara siffrorna är, men detta är en början som genererat lika många frågor som svar.

Klicka här för att komma till rapporten.

I Svenska Dagbladet kan man läsa att regeringen presenterar en vårbidget på 7,7 miljarder. DN skriver om några miljarder i sänkta drivmedelsskatter och elstöd, och OK, de 37 miljarder som den sänkta matmomsen beräknas kosta statskassan.

Nu är den svenska statsbudgeten för detta på över 1 300 miljarder, så låt oss ignorera den vanliga diskussionen vem-vinner-vem-förlorar.

Vi kan konstatera att statens inkomster ökar under de kommande åren.

De balanserade budgetar vi vant oss med under ett antal år är ett minne blott. Enligt nationalekonomen Keynes ska staten spendera och ta underskott under lågkonjunkturer (lätt) medan man stramar åt under en högkonjunktur (svårt).

Väljer vi ut områdena Rättsväsende och Försvar ser vi kraftiga ökningar på totalt 70 miljarder under de kommande fyra åren eller från en andel på 18% av utgifterna till 21 procent (toppar på 22% under 2027),

Väljer vi ut fyra områden som omfattar hälsovård och ekonomisk trygghet ser vi en kraftig ökning under 2026 som faller kommande år men slutar likväl på en ökning med 6 miljarder. I andel av utgifterna från 28,5% under 2026 till 26% år 2029.

Klicka här för att komma till rapportappen.

Ett hett ämne där vi redan vet en del om en del partier. Kammarkollegiet har en utmärkt redovisning där man kan hämta ut data för att borra ner sig än mer. Jag har satt samman en snabb och ganska ”dirty” översikt om partiernas intäkter och intäktskällor åren 2018 – 2024. Siffror för 2025 verkar vara på gång men är inte kompletta.

Så här ser intäkterna ut

Många okända partier och fler blir det om du går in på rapporten.

Så här grupperas de olika intäktskällorna

Riktigt intressant blir det när man kan klicka för att kombinera dessa tabeller och se intäkterna per parti.

Klicka på bilden och prova själv:

Nu finns det preliminära siffror för regioneras resultat för år 2025. Med Power BI kan vi både titta på detaljer och skapa en tidsserie på fem år.

Diagrammen visar resultatet för Region Stockholm (regionen, inte regionkoncernen, vi återkommer till det). Ett plusresultat på dryga 5 miljarder eller 2 130 kr per person förvånar mig och kanske många andra som läser om problemtyngda regioner. Men detta är vad som står i SCBs siffror.

Tyvärr har SCB från och med i år slutat att publicera ”kronor per invånare” vilket jag tycker är ett utmärkt mått – begripligt och jämförbart. Därför har jag tagit mig friheten att själv räkna ut beloppet genom att dela med antalet invånare i slutet på varje år.

Klicka på diagrammen för att komma till rapport-appen, kolla upp din region och jämför med andra.

Vi visar även resultaten för regionkoncerner. I vissa regioner är det mininala skillnader mellan beloppen, medan andra regioner, exempelvis Västra Götaland och Stockholm har omfattande koncernverksamhet.

Det är upp till varje region (och kommun) hur verksamheten ska organiseras. Verksamheter som allmännyttiga bostäder, energi och kollektiv drivs ofta i bolagsform.

Klicka här!