Ett lands befolkningssiffror speglar dess historia. I Sverige har vi haft en utmärkt folkbokföring i hundratals år. Gå in i på rapporten och fundera på:
Klicka på bilden:
Vi läser alltmer om att de minskande barnkullarna sätter press på skolor och förskolor. I Stockholm minskar skolpengen med ca 100 000 kronor när ett barn försvinner medan de fasta kostnaderna finns kvar. För framför allt mindre friskolor innebär detta ett akut problem.
Bild 1. Ur SvD 2024-10-24
Med hjälp av SCSs siffror och Power BI kan vi se hur det står till i landets alla 290 kommuner.
I Stockholm kan vi konstatera att antalet ettåringar (som sedermera ska gå på dagis och sedan börja skolan) minskat med över 2 400 på en tioårsperiod vilket motsvarar ca 106 klasser och säkert än fler barngrupper i förskolan.
Bild 2- Antalet ettåringar i Stockholms kommun 2014-2024.
För mindre kommuner med färre antal skolor kan effekten bli dramatisk, som i exemplet Vaxholm.
Hur ser det ut i din kommun? Klicka på bilden.
Bild 3. Klicka för att komma till rapporten.
I den ocean av statistik som SCB tillhandahåller kan vi se hur många personer som bor små och stora hushåll. Antal personer i konungariket som bor i ensamhushåll har ökat med 336 468 sedan 2011 och det är ökning på 1.3 procentenheter. Mellanstora hushåll på 2-5 personer ökar visserligen i antal men minskar i andel. Stora hushåll på 6 personer och fler ökar både in antal och andel.
Vi läser om trångboddhet i visa områden om ni går in i rapporten och tittar på vissa kommuner kan ni se ett samband mellan invandrartäta kommuner och hög andel stora hushåll.
Bild 1. Antal och andel personer i olika hushållstorlekar 2023 jämför med 2011 – Riket.
I Vaxholm ökar endast mindre hushåll medan hushåll med fyra personer och mer minskar i antal
Bild 2. Antal och andel personer i olika hushållstorlekar 2023 jämför med 2011 – Vaxholm
Hur ser det ut i sin kommun? Klicka här: Öppna rapporten
Klicka här för att komma direkt till rapporten: Öppna rapporten
Sveriges kommuner uppvisar enorma olikheter i geografi, befolkning och ekonomisk status. Likväl har alla samma grunduppdrag.
Vi har 16 kommuner med färre än 5 000 invånare, som ska klara av all kommunal service, – skolor, socialtjänst och infrastruktur. Samtliga dessa har minskat sin befolknings sedan 2014. Dorotea håller tätplatsen som Sveriges minsta kommun sett till befolkning. Ytterligare 60 kommuner har mellan 5-10 000 invånare där drygt hälften, 32 st, minskat.
Sett till antal invånare har Sollefteå minskat mest i antal sedan 2014 (dryg 1 300 personer) medan Dorotea även kniper förstaplatsen bland dem som minskat mest i procent. Stockholm har ökat mest i antal (drygt 83 000) medan Knivsta i Uppsala län ökar mest i procent (31,3).
Bild 1. Kommuner fördelat på antal invånare 2024.
Sedan år 2014 har 212 kommuner ökat sig befolkning och 78 minskat. Kartan nedan illustrerar i vilka kommuner som befolkningen ökar eller minskar.
Bild 2. Kommuner som ökat respektive minskat befolkning sedan 2014.
Hur ser det ut för din kommun? Klicka här: Öppna rapporten
PS: Folkmängden redovisas för kommuner den 1 januari varje år. Notera att rapporten i nästa inlägg, som även anger svensk och utländsk bakgrund, har data fram till år 2023.
Klicka här för att komma direkt till rapporten: Öppna rapporten
Vi läser om låga födelsetal, en ökad andel äldre och segregering i många svenska områden.
Det råder inte brist debattörer och fora för diskussioner i frågan, men lättåtkomliga fakta är det sämre ställt med. Ur SCBs omfattande befolkningsstatistik har jag tagit ut befolkningsutveckling per kommun, kön och bakgrund mellan åren 2014 och 2023 (senaste året med data).
Bild 1. Åldersgrupperna 0-19 år och 20-29 år samt total befolkning 2023.
Vid utgången av 2023 hade Sverige dryg 10,5 miljoner invånare varav 27,5% hade utländsk bakgrund, dvs. födda utomlands eller födda i Sverige av två utlandsfödda föräldrar.
I åldersgruppen noll till 19 år (ljusgrön tabell) har vi drygt 206 000 personer fler år 2023 än 2014, en ökning med 9,4 %. Dock ökade gruppen med svensk bakgrund bara med dryga två procent medan gruppen med utländsk bakgrund ökade med 36 %. Idag utgör andelen med utländsk bakgrund i den denna åldersgrupp cirka 27 % vilket också ungefär är snittet i riket.
I gruppen 20 – 29 år (grön tabell) har vi haft en minskning på 7% sedan 2014 där svenska gruppen minskat med dryga 18 procent medan de med utländsk bakgrund ökat med nästa 28 procent.
Bild 2. Sigtuna, Stockholms län.
I Sigtuna kommun, Stockholms län, har både barn och unga och unga vuxna minskat sedan 2014 (20-29 år med nästan 30%) medan de med utländsk bakgrund ökat.
Bild 3. Kommuner med lägst befolkning 2023.
Dorotea knep förstaplatsen som Sveriges minsta kommun år 2023 (vi får återkomma till 2024) i skarp konkurrens med andra kommuner från Västerbotten och Norrbotten.
Bild 4. Åldersgruppen 20-29 år i Dorotea.
Dorotea har minskat med i princip hälften bland unga vuxna både med svensk och utländsk bakgrund. Befolkningsträdet nedan se därför ut som en svamp
Bild 5. Befolkningsträd Dorotea.
Hur ser det ut i din kommun: Klicka här: Öppna rapporten
Klicka här för att kolla direkt till rapporten: Öppna rapporten
Föds det färre barn påverkar så klart både förskola och grundskola, något som kommunpolitiker och medborgare i många avfolkningskommuner fått känna på.
När jag plockar ut befolkningsstorlek per åldersgrupp och jämför åren 2024 och 2014 blev jag förvånad över att hitta Stockholmskommunen Vaxholm i topplistan över de kommuner som tappat mest i procent.
Jämför med 2014 finns det 45 stycken färre ettåringar i november 2024 (man räknar befolkningen i november varje år) vilket innebär en minskning på 39 procent.
Om man räknar att det går 23 barn i en klass (vanligaste antalet i Stockholm) innebär det att det behövs två klasser färre än för tio år sedan, givet att siffrorna håller sig fram till skolstart. Förskolan måste ta hänsyn till detta redan nu.
Bild 1. Antal barn i gruppen ettåringar år 2024 jämför med 2014.
Den gode analytikern vet att man ska titta på tidserier hellre än enskilda årtal. Nedan ser vi att ettåringarna toppade i antal år 2017 och nå en bottennivå 2024 .
Bild 2. Antalet ettåringar i Vaxholms kommun 2014 – 2024.
Hur ser det ut i din kommun: Öppna rapporten
Klicka här för att komma direkt till rapporten: Öppna rapporten
Skatteverket har släppt data på vad alla nyfödda har fått för namn vilket alltid får stor uppmärksamhet i media.
Så här ser de vanligaste flicknamnen ut i tre Stockholmskommuner.
Det råder faktiskt stor variation på namn. De vanligaste utgör bara någon procent av alla namn.
Bild 1 Vanligaste flicknamn i några Stockholmskommuner.
Samtidigt måste vi göra de som tror att Muhammed är det vanligaste pojknamnet besvikna.
Bild 2 Resultat av sökningen M?h
Klicka här för att komma till rapporten: Öppna rapporten
Syrier (personer födda i Syrien oavsett etnicitet) är numer den största utländska folkgruppen i Sverige och uppgick vid slutet av 2023 till nästan 200 000 personer.
Vi får hoppas att de glädjescener som nu utspelas inte förbyts till besvikelse och förtvivlan. Förutsättningarna för en demokratisk utveckling är inte de bästa om man vill uttrycka sig försiktigt. Glädjen kan bli kortvarig men Rysslands och Irans ådagalagda impotens är i alla fall en verklighet.
. 
Folkbokförda 2023 med födelseland Syrien
Klicka här för att komma till rapporten om medborgarskap och födelseland: Öppna rapporten
Norge har sin Statistisk sentralbyrå som påminner mycket om svenska SBC och på Statistikkbanken kan man göra datauttag på det mesta.
Så här ser migrationen från – till Sverige ut
In- och utvandring av svenska medborgare i Norge.
Norges topplista för migration
Topplista för in- och utvandring i Norge 2007 – 2024.
Klicka här för att komma till rapporten: Öppna rapporten
Språket i rapporten är ”svorsk”!
Detta är ett experiment med data från OurWordInData.org.
Siffrorna är från 2013 och visar ett ”lågt” scenario för befolkningsutvecklingen i samtliga länder. Jag har tagit vissa friheter när jag har grupperat länder.
Kurvorna stämmer tämligen väl med andra rapporter man läser om befolkningsutvecklingen – nedgång i väst, Japan och Kina och en ökning i Afrika.
Den befarade befolkningsminskningen i Kina är anmärkningsvärd. Vad blir konsekvenserna när ett land minskar sin befolkning med en halv miljard människor – 1.4 miljarder idag, 913 miljoner år 2070.
Länk till rapporten: Öppna rapporten
Klicka här för att komma direkt till rapporten: Öppna rapporten
Vi blir allt äldre och de unga allt färre vilket verkar gälla i hela den industrialiserade världen.
Power BI, siffror från SCB och lite handpåläggning visar hur det står till i land, region och kommun. Rapportens fyra sidor visar egentligen samma sak fast ut olika synvinklar.
Ser kommunen befolkningspyramid ut som en julgran eller en svamp? Befolkningsträdet visar civilstånd per kön i olika åldersgrupper – finns det underskott på kvinnor? Linje- och stapeldiagrammen visar utvecklingen per åldersgrupp från 1980 och framåt
Länk till rapporten:Öppna rapporten
Hur kommer Sveriges folkmängd att utvecklas? SCB gör en s.k. befolkningsframskrivning, som visar utvecklingen ”om utvecklingen fortsätter som den hittills har varit”. Fast det lär den väl knappast göra, bl. a med tanke på de stora investeringar som sker i norra Sverige. Kartorna visar ”framskriven” förändring för åren 2030, 2050 och 2070.
Vilka kommuner ligger i toppen respektive botten i utvecklingsligan? Hur ser det ut i din kommun?
Uppdatering: Dagens Nyheter skriver att Skellefteå kommun är missnöjd med SCBs framskrivning som förutspår 73 000 invånare år 2040 i stället för målsättning på 100 000.
Klicka här för att komma till rapporten: Öppna rapporten
SCB har publicerat en rapport om hur det har gått för de ensamkommande där de allra flesta anlände under 2015. Rapporten har fått kritik bland annat i Göteborgs-Posten och annorstädes. I Svenska Dagbladets podd diskuterar Mustafa Panshiri och SCBs rapportförfattare Karin Lundström tillsammans med SvDs Andreas Eriksson rapporten och hur den ska tolkas. I jämförelse med det mesta i dagens migrationsdebatt är det någorlunda positiva nyheter fast med en hög prislapp.
Diskussionerna lär fortsätta och mitt lilla strå till stacken är att illustrera SCBs siffror för att förhoppningsvis bidra med mer ljus än hetta i debatten. Jag vet att bara rubriken kan skapa debatt, men jag har använt gängse terminologi.
Länk till rapporten hittar du här: Öppna rapporten
I rapporten hittar du det mesta om migration med siffror från både SCB och Migrationsverket.
Det s.k. Pareto-diagrammet används ofta för att illustrera fördelningen mellan olika grupper och hur dessa bidrar till totalen.
Nedan visar vi Västerbottens fördelning av åldersgrupper. Staplarna nedan visar de olika åldersgruppernas storlek med den största längst till vänster och den minsta längst till höger. Linjen visar den ackumulerade procenten ju längre till höger vi går. Vi kan alltså se att gruppen 25 – 34 år är den till antalet största som med sina drygt 39 000 innevånare utgör dryga 14 % av totalen. Adderar vi gruppen 15 – 24 år täcker vi in dryga 26 procent av alla innevånare. De drygt 500 innevånarna i gruppen 95+ ger totalt 100%.
Notera vad som händer om vi plockar bort Umeå från diagrammet. Nu är de största åldersgrupperna 65 – 74 och 55 – 64 år och utgör tillsammans dryga 25 % av totala antalet innevånare. Gruppen 25 – 34 år hamnar först på en tredjeplats. Förklaringen är som alla förstår att universitetsstaden Umeå har en mycket ung befolkningen jämför med övriga kommuner i Västerbotten.
Hur ser det ut i ditt län och din kommun?
Gå till rapporten och klicka runt mellan olika län och kommuner: Öppna rapporten
Vi läser om och gläds åt de tusentals nya arbetstillfällen som kommer att skapas i norra Sverige. Nysatsningar på stål- och batteriproduktion samt kringtjänster kan göra Norrland till landets tillväxtmotor.
Samtidigt varnas det för arbetskraftsbrist och att vare sig befintlig befolkning eller inflyttning kommer att räcka. Tittar vi på SCBs befolkningsframskrivning ser vi direkt att så är fallet. Befolkningsframskrivning är en beräkning av folkmängden om utvecklingen fortsätter som den hittills har varit. Det finns inga antaganden om bostadsbyggande, industrietableringar eller industrinedläggningar.
I kartan nedan ser vi att de flesta kommuner i norr beräknas förlora befolkning fram till år 2030. Enbart Umeå (grön) med kringkommunerna Bjurholm, Vännäs och Robertsfors (gula) samt Luleå i norr (gul) ökar. Inga kommuner ökar ”ljusgrönt” eller ”mörkgrönt”.
(Uppdatering: ska man skriva om övre Norrland ska man visa en bild på just denna ädla landsdel. Så var det gjort)
Statistiken kommer från SCB, rapporten skapad i Power BI
