Medborgardata – Fakta först

Energi, klimat och transporter

  • Var kommer elen ifrån?

    Klicka här för att komma direkt till rapporten.

    Här följer en rapport om elproduktion och användning, med data från SCB, nu uppdaterat med siffror för 2025.

    I diagrammet ser man elproduktion per år per kraftslag. Det största kraftslaget visas längst ner i staplarna.

    Kom ihåg att elektricitet måste konsumeras i samma sekund som den produceras (i väntan på storskaliga batterier) så även om vi producerar mycket mer än vi använder så måste vi importera under några smällkalla dagar.

    Hur mycket el produceras och används inom de olika elområdena? Som synes råden en obalans vilket det nya systemet för elöverföring ska lösa. Svenska Kraftnät förklarar här.

    Notera också att elanvändningen minskar inom många användningsområden.

    Klicka här för att komma till rapporten (på dator).

  • Hur många elbilar finns det totalt?

    Det finns ca 5 miljoner personbilar i trafik i Sverige. Hur många är bensin, diesel, hybrid och el?

    Vi ser att det absoluta antalet bensin- och dieselbilar sjunker till förmån för hybrid (blått) och helektriska (grönt).

    Klicka här för att komma direkt till rapporten.

    Bild 1. Personbilar i trafik mellan 2010 och 2025.

    Fördelningen mellan el/hybrid och förbränningsmotorer varierar kraftigt mellan kommunerna.

    I Stockholms kommun har 45 % av bilarna någon form av eldrift. Går man in i rapporten och klickar på Solna ser man att andelen där är 62 %.

    Bild 2. Personbilar i trafik, Stockholms kommun.

    I Norrbottens län är 85 % av bilarna bensin- och dieseldrivna med Arjeplog i täten på 93 %.

    Bild 3. Personbilar i trafik, Norrbottens län.

    Hur ser det ut i ditt län och i din kommun? Klicka på bilden.

  • Elbilar dominerar under 2026 – till och med september

    Varje månad kan vi följa nyregistreringarna av personbilar – el, hybrid och bensin/diesel, ner på kommunnivå.

    Rena elbilar står för 47 % av alla nyregistreade personbilar i september och tillsammans med hybrider blir andelen med eldrift drygt 75%.

    Hur ser det ut i riket och i din kommun? Klicka på bilden för att komma till appen (på dator).

  • Elpriser, elavtal, elområden, och nätavgifter – vad betalar du?

    Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten.

    Uppdaterad med siffror för augusti 2026

    Flera elräkningar, olika former av avtal och elnätsområden kan förvirra den mest klartänkte. Vad ska man välja, på vilka grunder och vilken information finns att tillgå. Detta är inte en konsumentupplysning utan ett försök att bringa ordning och översikt genom att använda data från SCB som polerats i Power BI.

    Rapporten innehåller data från 2022 till, i skrivande stund, juli 2026. Du kan se prisutveckling per kundtyp (lägenhet, villa med elvärme etc.), avtalstyp (fast, rörligt etc.) samt per elområde. Rapporten innehåller färskare data än vad som visas på bilderna.

    Vi kan, som alla redan konstaterat , se att elpriserna fortsatte att rusa unde de akalla månaderna men viker i mars.

    Elnätområden är omtvistade eftersom det medför stora prisskillnader mellan norr och söder. Inne i rapporten kan du se hur mycket dyrare elen är i elområde 4 jämfört med norrut.

    Bild 3. Elområde 1-4.

    Hur ser det ut med ditt avtal i ditt elområde? Klicka här.

  • Ökar eller minskar Sveriges utsläpp av växthusgaser? – förenklad version

    Klicka på bilden för att komma till rapport-appen.

    Läs mer här.

  • Ökar eller minskar Sveriges utsläpp av växthusgaser?

    Naturvårdsverket har publicerat preliminära siffror för 2025 och beskriver både nuläge och trender här.

    ”Enligt preliminär klimat­statistik för 2025 uppgick Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser till 46,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter (exklusive LULUCF). Jämfört med 2024 minskade utsläppen med knappt 3 procent, vilket främst förklaras av utsläppsminskningar inom sektorerna inrikes transporter, industri samt el- och fjärrvärme.”

    Jag rekommenderar att gå in på Naturvårdsverkets sajt som beskriver varje utsläppsområde med siffror från 1990 till preliminära för 2025. Medborgardata tar sig ändå friheten att publicera några egenskapade diagram för att illustrera siffrorna.

     Fördelning av utsläpp 2025.

    Totala utsläpp och utsläpp per källa 1990-2025.

    Årliga förändringar per utsläppskälla

    Klicka på bilden för att komma till rapporten (på dator).

  • Hur många vindkraftverk finns det i din kommun?

    Med data från Energimyndigheten kan vi lista antalet vindkraftverk per kommun över tiden. Nu med siffror för 2025.

    En kommun har över 500 vindkraftverk och leder ligan överlägset.

    Klicka på kartan för att komma till rapport-appen (på dator).

  • Hur gamla är våra bilar?

    Hur många fordon rullar på våra vägar och hur gamla är de? Hur många står avställda i lador och garage?

    Klicka på bilden för att komma till rapport-appen.

    Undrar vi hur många jänkare som finns – både i raggarbilsmodell och de erbarmliga senare modellerna – ser vi svaret nedan. Man kan bara söka på tillverkare så vi missar godingar som Ford Mustang och Ford Fairline.

    Nedanstående siffror förvånande mig. Antalet lastbilar har åttafaldigats sedan 1950 medan antalet bussar endast fördubblats, lite drygt.

    Klicka här för att läsa mer.

  • Släpvagnsindex – ett nytt sätt att analysera en kommun

    För andra året i rad kan vi tillkännage nya omvälande resultat för det nya socioekonomiska nyckeltalet Släpvagnsindex.

    Med nyckeltalet Släpvagnsindex kan man med tämligen stor säkerhet förutse en kommuns befolkningsstorlek och utveckling, könsfördelning, kommunalskatt, utnyttjande av RUT-avdrag och totalt antal registrerade fordon per invånare.

    Släpvagnsindex är antalet registrerade släpvagnar jämfört med antalet registrerade personbilar.

    Index för andelen snöskotrar, traktorer och lätta lastbilar kan också användas i forskningen. Som framgår av tabellen dominerar Norr- och Västerbotten totalt och jämtländska Strömsund kvalar inte ens in på tio-i-topp-listan. Notera också än mer respektingivande siffror för Snöskoterindex.

    Klicka på bilden för att komma till rapporten.

    Så här ser fördelningen av fordonstyper i landet

    Kom ihåg var ni läste det först.

    Hur har ni det med släpvagnar i din kommun? Klicka här

  • Hur produceras elen och vart tar den vägen?

    När temperaturen går ner höjs densamma i debatten om vårt elsystem och våra elpriser.

    Med SCB-data och Power BI kan vi skapa en något klarare bild över hur flödena ser ut mer månad.

    Klicka på bilden för att få lite bättre insikt i produktion, användning och import och export.

    Kom ihåg att el inte kan läggas på lager utan förbrukas varje sekund som den produceras.

    Elsystemet är komplext och vi kan exportera och importera under samma dag. Fast exporten är avsevärt större.

  • Halverade (nästan) utsläpp per capita? Är vi redan Co2 -neutrala? Underlag för heta diskussioner

    Naturvårdsverket presenterar data för utsläpp av växthusgaser –  Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaser och med hjälp av Power BI kan vi skaffa oss en överblick och ta en paus från den infekterade debatten.

    Klicka på bilden för att komma till rapporten.

    Som vi har hört i media så ökade Sveriges utsläpp förra året med 7,4% och bröt en lång positiv trend med undantag för återhämtningen efter pandemin. Naturvårdverket förklarar att ökningen i huvudsak beror på den sänkta reduktionsplikten för drivmedel.

    Bild 1. Årlig förändring i utsläpp (grönt = bra, rött = dåligt)

    Utsläppen år 2024 uppgår till 47,5 miljoner ton, vilket är 67% av vad som släpptes ut 1990. Sveriges befolkning har samtidigt ökat med 2 miljoner personer varför utsläpp per person (4,49 ton/år) uppgår till 54% av 1990s värde.

    Bild 2. Totala utsläpp och per capita 1990 och 2024.

    Läs om Sveriges klimatmål hos Naturvårdsverket.

    De totala utsläppen har minskat sedan 1990 fast den uppmärksammade ökningen mellan 2023-24 dominerar i debatten.

    Bild 3. Totala utsläpp sedan 1990.

    Naturvårdsverket visar utsläpp per sektor där Inrikes transporter, Industri och jordbruk tillsammans svarar för ca 70% av de totala utsläppen.

    Inrikes transporter är den största utsläppskällan 2024 med ca 35% av totalen, följt av industri och jordbruk.

    Bild 4. Utsläpp per område 2024.

    Personbilar och yrkestrafik för ca 94% av områdets utsläpp. Inrikesflyget, som jag grupperat in tillsammans med järnväg och sjöfart står för ca 0,3% av de totala utsläppen.

    Bild 5. Utsläpp från inrikes transporter 2024.

    I industrin, som står för ca 30% av utsläppen är järn- och stålindustrin de största utsläpparna.

    Bild 6. Utsläpp från indistrin 2024.

    En kontroversiell och svårgripbar fråga är det s.k. upptaget av växthusgaser från markanvändning.

    Naturvårdsverket skriver så här:

    Markanvändningssektorn (Land Use, Land-Use Change and Forestry) bidrar till ett årligt nettoupptag (summan av utsläpp och upptag) av växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas. …Förra året skedde ett omfattande förbättringsarbete för att öka korrektheten och precisionen i uppskattningarna.

    Använder vi detta siffror från rapporten ser vi att Sverige redan har negativa utsläpp. Något säger mig att detta är kontroversiellt.

    Bild 7. Nettoutsläpp och nettoupptag 2024.

    Det är inte lätt att förstå variationerna men så här ser siffrorna ut från 1990.

    Bild 8. Nettoutsläpp (rött) och nettoupptag (grönt) från 1990.

    Klicka här för att komma till rapporten och kanske kan du bidra med några förklaringar. Väl inne i rapporten ser du en jämförelse mellan regioner och länder från OurWorldInData.

  • Blir din fjärrvärme dyrare? – var så säker!

    Jag slutför putsandet på en uppdaterad rapport om kostnader för fjärrvärmen när jag får hjälp på traven från två håll. Nyhetsmagasinet Fokus skriver om Fjärrvärmen som riskkapitalisternas nya sedelpress och Sundsvall Energi gör slag i saken genom att meddela en prishöjning på 5,4% inför 2026.

    Nils Holgerssongruppen, en grupp bestående representanter från Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta har nyligen släpp sin rapport för fjärrvärmepriserna 2025 och skriver:

    ”Fjärrvärmepriserna i Sverige har i genomsnitt ökat med 9,2 procent det senaste året. Det är den näst största höjningen på tre decennier, bara slagen av fjolårets rekord på 15,2 procent. Prisökningarna ligger därmed långt över inflationen.”

    Det är en snygg och överskådlig rapport som Medborgardata gör interaktiv med hjälp av PowerBI.

    Det är häpnadsväckande stora skillnader i kostnader per kvadratmeter och år mellan Sveriges alla kommuner.

    Tabellen nedan visar de fem dyraste kommunerna i landet från tre olika län men som råkar ha samma leverantör. (Klicka för att för att förstora bilden)

    Bild 1. Kommuner med de fem högsta priserna per kvm 2025

    Tittar vi på de fem dyraste i Stockholms lägen ser vi att Nynäshamn och Vaxholm tar föga hedrande topplatser.

    Bild 2. Kommuner i Stockholms län de fem högsta priserna per kvm 2025

    Nedanstående kommuner har det tveksamma nöjet över att toppa ligan på högst höjning i kronor mellan 2024-2025. Prisexempel 100 kvm bostadsyta.

    Bild 3. Kommuner med högst prishöjning i kronor från 2024.

    Hur ser det ut hos dig?

    Jämför kostnader per kvm i olika kommuner, se prisutvecklingen i din kommun, ranka dyraste och billigaste och se vem som levererar fjärrvärmen hos dig.

    Klicka på bilden nedan!

  • Vad betalar du för elnätet 2025?

    Klicka här om du vill komma till rapporten direkt.

    Den totala elkostnaden för din fastighet består av tre delar: elhandel, elnät och skatter. Du kan välja vilken leverantör du handlar din el från men leverantörerna av elnät är ett monopol i varje kommun.

    Med data från Nils Holgersson Gruppen* kan vi följa prisutveckling på bl. a elnäten.

    Tabellen nedan visar de kommuner som har de högsta elnätavgifterna i landet samt prisutveckling på ett och fem års sikt.

    Bild 1. Kommuner med de högsta elnätsavgifterna 2025.

    I Stockholm län har olika kommuner olika nätleverantörer. Vi kan se att EON har höjt sin nätavgift med 13,23 öre från år 2024 eller 11 %. På fem år har elnätspriserna från EON ökat med 57,6 %.

    Bild 2. Elnätpriser och leverantörer i Stockholm län 2025.

    Hur ser det ut i din kommun? Klicka här på bilden.

    Den stora rapporten med priser (2024) för VA, avfall, elnät och fjärrvärme hitta du här.

    För att få total koll på dina elpriser, avtal och elområden, klicka här.

    *Nils Holgersson Gruppen består av representanter från Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta.

  • Mystiska siffror för bilinnehav

    Klicka här för att komma direkt till rapporten: Öppna rapporten

    Ibland tar jag ut statistik som inte känns direkt livsavgörande, och antalet fordon i trafik och avställda per område kan, om man vill vara vänlig, sägas ha endast ett akademiskt intresse. Ända tills jag började gräva.

    Hur kan ett område ha fler avställda fordon än fordon i trafik? Områden med fler fordon avställa är geografiskt spridda, och består av ”utsatta” samt ren landsbygd.

    Förklarningar är säkert olika för olika områden och vi kan bara spekulera vilket vi inte gör.

    Bild 1. Områden med fler avställda fordon än fordon i trafik.

    Hur ser det ut i ditt område? Klicka här: Öppna rapporten

Senaste inläggen

Ämnen