Hur mycket betalar man i hyra? Hur mycket ökar hyran per år? Det skiljer sig så klart beroende på läge, storlek och byggår.
Notera också att ”medelhyra per region” är ett mycket trubbigt mått som inte tar hänsyn till läget – tänk innanför respektive utanför tullarna i Stockholm där nya hyresgäster oftast är hänvisad till en andrahandsmarknad.
SCB har statistik som vi putsar upp med Power BI som förhoppningsvis gör det enklare att greppa.
Hur ser hyrorna ut hos dig? Klicka på bilden.
Hur många bostäder finns det i landet och hur mycket byggs det? Med data från SCB och hjälp av Power BI kan vi skapa klarhet ned på områdesnivå.
Klicka på bilden för att komma direkt till rapport-appen.
Några smaktprov: Cirkeldiagrammet visar fördelningen av bostäder i hela Sverige för 2025 efter upplåtelseform (typ av bostad). Stapeldiagrammet visar hur många som tillkommit från 2015.
Zoomar vi in på Stockholms kommun ser vi att det tillkommit dubbelt så många bostadsrätter som hyresrätter mellan 2015 och 2025. Vi kan också de att befolkningen ökat från ca 920 000 personer till ca 1 miljon.
Går vi ytterligare ett steg djupare kan att i området Oscars kyrka har det tillkommit dryga ettusen bostadsrätter och att antalet hyresrätter minskat med 631.
Rapport-appen visar siffor på riks, läns-, kommun- och områdesnivå. Du kan även se topp- och bottenlistor på nytillkomna lägenheter så samma nivåer.
Antal och snittpriser per kommun (hus och fritidshus) samt regioner (bostadsrätter). Data från SCB med en varsam hand från Power BI. Du får även hjälp att hitta på kartan.
Hur ser det ut i din kommun? Klicka på bilden (när du sitter vid en dator).
Nedan är siffror för sålda permanentbostäder i Vaxholms kommun. 102 sålda hus under 2025 och ett lägre snittpris – 350 000 kr – än för 2024.
I dessa kommuner har priserna på permanenthus ökat med mer än 20% mellan 2024 och 2025
I nedanstående kommuner har priserna på permanenthus minskat med mer än 10% mellan 2024 och 2025.
Hur ser det ut i din kommun? Klicka här.
Vi läser ofta om att det byggs för lite och att det råder stor bostadsbrist i delar av landet, framför allt på studentorter.
Få av oss har nog koll på hur många bostäder som faktiskt finns i våra områden och kommuner och hur många som tillkommer för varje år. Med data från SCB och en varsam hand med Power Bi kan bringa mer klarhet.
Rapporten visar bostäder (”lägenheter” och ”upplåtelseform” på SCB-språk) per område och år.
Börjar vi på riksnivå så ser bostadsbeståndet vid slutet av 2025 så här. 10,6 miljoner människor ska samsas om dryga 5,2 miljoner lägenheter. Sedan 2015 har befolkningen ökat med dryga 754 000 personer och antalet lägenheter med dryga 544 000. 61% av bostäderna är ägda i form av bostasdsrätt eller äganderätt (småhus).
Går vi ner på kommunivå kan vi kommunens samtliga sk Regionala statistikområden (RegSO). Vaxholm har totalt sju områden (det finns totalt ca 3 300) och vi kan se bostadsbestånd och hur många lägeneter som har tillkommit sedan 2015.
Byter vi till huvudstadskommunen och klickar på områdena Djurgården, Hedvig Eleonora och Oscars ser vi föga överraskande att bostadsrätter dominerar och att antalet hyresrätter faktiskt minskat med 653 lägenheter sedan 2015.
Hur ser det ut in dina områden? Klicka på bilden nedan.
För att komma direkt till rapporten, klicka här: https://bit.ly/4n17b9e
Bland mycket som du säkert inte funderat över är bostadsbyggnadernas ålder i ditt område. Om detta vet SCB så klart att berätta och med hjälp av Power BI blir det begripligt.
Vissa områden har bebyggelse jämnt fördelade över tidperioder, vissa är rena miljonprogram och i en del områden är nästa all bebyggelse från tiden för andra världskriget.
I några områden i Vaxholm kan vi se en byggboom från början på 2000-talet.
Bild 1. Tre områden i Vaxholms kommun.
I Herrgården i Malmö är i princip samtliga bostäder byggda under miljonprogrammet.
Bild 2. Herrgården i Malmö.
I Visbys innerstad är nästan hälften av bostadshusen byggda före andra världskriget.
Bild 3. Visby innerstad.
Hur ser det ut i ditt område? Klicka här: https://bit.ly/4n17b9e
Klicka här för att komma direkt till rapporten: https://bit.ly/42g8JBX
SCB håller koll antalet påbörjade och färdigställda lägenheter (lägenhet = bostad) per kvartal. Power BI hjälper som vanligt till med att klara ut både övergripande trender och att dyka ner i detaljer i riket, län och kommuner.
Vi läser att det byggs för lite i landet och det verkar stämma när man tittar på statistiken. Antalet lägenheter som har påbörjats åren 2023 – 2024 är en bråkdel av det antalet som påbörjades under 2022.
I Norrbotten har vi kommuner med alltifrån noll till tusentalet lägenheter på gång, bland annat på grund av den gröna omställning som vi håller andan inför.
I Stockholm (och i landet som helhet) ser vi ett uppsving för påbörjade lägenheter under det fjärde kvartalet. Om detta är ett trendbrott eller ett hack i den nedåtgående kurvan kommer att visa sig under kommande kvartal.
I bottenstriden för nybyggnationer dominerar Västerbottenskommuner.
Hur ser bostadsbyggandet ut i din kommun? Klicka här: https://bit.ly/42g8JBX
Att bostadsbyggandet är för lågt verkar vara något som de flesta är överens om. Kostnadsutvecklingen på byggsidan underlättar inte. Diagrammet visar att Byggkostnadsindex (BKI) ökat med ca 40% jämfört med 2015 och det är materialkostnaden som driver (som ökat ca 60%). Kostanden har stigit kraftigt sedan 2018 men en extra skjuts från 2022 och framåt vilket kan ha med Ukraina-kriget att göra.
Bild 1. BKI-utveckling från januari 2015 till januari 2025.
Jämför vi olika byggmaterial ser vi att kostnader för järn- och stålvaror fördubblats sedan 2015 och att samtliga typer av material ökat med minst 50%.
Bild 2. Utveckling av BKI för olika typer av byggnadsmaterial.
Jämför vi med konsumentprisindex (det sk Skugg-KPI) ser vi att kostnaden för byggnadsmaterial vida överstiger KPI:
Bild 3. KPI (skugg-KPI) – utveckling 2015 – 2025.
All data kommer från SCB.
För att komma till rapporten, klicka här: https://bit.ly/41tVv6S