Medborgardata – Fakta först

Kommuner och regioner

  • Kommunernas skattekraft

    Det kommunala skatteunderlaget utgörs av summan av alla fysiska personers beskattningsbara förvärvsinkomster. Skattekraft i kronor per invånare är ett mått på hur mycket beskattningsbar inkomst det finns i genomsnitt per person i en kommun. Det visar alltså storleken på den totala ”potten” av arbetsinkomster och pensioner som kommunen kan ta ut skatt från – inte hur mycket skattepengar som faktiskt kommer in.

    Skattekraften styr det kommunala utjämningssystemet (även kallat Robin Hood-skatten):

    • Över 115 % av riksgenomsnittet: Kommunen blir en betalare i systemet.
    • Under 115 % av riksgenomsnittet: Kommunen får ett ekonomiskt bidrag.

    I rapporten kan du söka efter och jämföra olika kommuner, följa utvecklingen över tid och sortera på olika nyckeltal. Det visar också den enorma skillnaden mellan utveckling i löpande respektive fasta priser. Inflation är ett gissel. Ett antal kommuner har tappat i skattekraft (fasta priser) jämfört med 2015.

    👉 Klicka på bilden för att öppna rapportappen.

  • Kommunernas kostnader i kronor per invånare

    Databasen Kolada, som drivs av RKA och ägs av staten och SKR, publicerar kostnader i kronor per invånare för de olika kommunala verksamheterna. På så sätt kan man jämföra en kommun med grannkommunerna, med andra kommuner i länet eller med kommuner av liknande storlek och struktur.

    De tre storstäderna lägger mellan 33 000 och drygt 35 000 kronor per invånare på förskola och skola (kallas pedagogisk verksamhet). Malmö lägger mest av de tre och samtliga ökar sina kostnader jämfört med 2024.

    Sorterar vi efter vilka som lägger mest, oavsett kommuntyp, kommer Älmhult i topp, följt av Habo i Jönköpings län och Hammarö i Värmlands län.

    Vänder vi på sorteringen ser vi att Solna lägger minst per invånare, drygt 11 000 kronor mindre än andra pendlingskommuner nära storstad, delvis för att Solna har en lägre andel barn och unga än de flesta kommuner.

    Hur ser det ut i din kommun? Klicka på bilden och jämför.

  • Vård-omsorg, skola eller kultur? Hur prioriterar kommunerna

    Klicka på bilden för att komma direkt till rapport-appen:

    Det mesta av välfärden produceras och sköts av regioner och kommuner. Ungefär 90 % av skattebetalarna betalar endast kommunalskatt (varav ca 2/3 går till kommunen, resten till regionen).

    Hur fördelas nettokostnaderna hos kommunerna? Drygt 90 % spenderas på de fyra områdena Pedagogisk verksamhet (skola), Vård och omsorg, Infrastruktur och skydd samt Kultur och fritid.

    Totalt spenderar Sveriges 290 kommuner mest på skolan, men framför allt mindre kommuner med en större andel äldre befolkning har en större nota för vård och omsorg. Nettokostnaden är det belopp som ska finansieras av skatteintäkter och statliga bidrag.

    Bild 1. Fördeling av Sveriges kommuners nettokostnader 2025. Miljoner kr.

    Dorotea i Västerbotten som har en stor andel äldre befolkning spenderar klart högre andel på området Vård och omsorg av jämfört med både läns- och rikssnitt. Följaktligen spenderar man under snitten på Pedagogisk verksamhet, dvs. skolan.

    Bild 2. Andel av nettokostnader för Vård-omsorg respektive Pedagogisk verksamhet. Dorotea kommun.

    Kultur och idrott ska samlas inom samma verksamhetsområde och blir ofta en trätofråga. Se denna rapport här.

  • Hur går ekonomin för landets kommuner?

    Sveriges kommuner levererar löpande in sina ekonomiska siffror till SCB. Det ger oss möjlighet att analysera och jämföra varje kommun. Vi kan se de totala beloppen och beloppen i kronor per invånare vilket gör siffrorna jämförbara mellan kommuner.

    Klicka på bilden för att komma direkt till rapport-appen.

    När jag sammanställer siffrorna förvånas jag över att så pass många kommuner visar ett positivt resultat. Vi läser i media om att både kommuner och regioner går på knäna.

     Under 2025 var det enbart 35 av 290 kommuner som gick med förlust.

    Enligt SCB ska detta vara de slutgiltiga siffrorna.

    Vi ser att Täby kommun i Stockholms län hade ett positivt resultat på 938 miljoner kronor, motsvarande 11 950 kr per invånare.

    Perstorps kommun i Skåne har tre förlustår bakom sig och 2025 blir förlusten dryga 15 miljoner kronor eller 2 170 kr per invånare.

    Vill vi fördjupa oss i detaljer kan vi se alla kommuners verksamhetsresultat, skatteintäkter, utvecklingen av kommunalskatt och skattekraft, befolkningsutveckling och generella statsbidrag – och mer därtill.

    Klicka här för att komma till rapporten och kolla upp din kommun.

  • Har vi för små och många kommuner?

    Sverige har 290 kommuner spridda på 21 regioner (län). Kommunerna svarar för en stor del av välfärd och samhällsservice och finansieras främst via den ”platta” kommunalskatten som varierar från 28,93 % i Österåker till 35,65 % i Dorotea. I dagligt tal säger man att kommunalskatten är ”32 kronor” (per hundralapp) men i detta belopp ingår även skatten till regionen. Grovt sett går en tredjedel av skatten till regionen och två tredjedelar till kommunerna.

    Kommuner och regioner är alltså mycket känsliga för vikande och åldrande befolkning vilket drar ner skatteunderlaget och ökar kostnaderna per person.

    Hur små kommuner har vi och var är de belägna? Medborgardata och Power BI finns till hjälp.

    Klicka på kartan för att komma till rapport-appen.

    Jag hade förväntat mig de stora kommunerna i norr, men förvånades över att det finns så små kommuner i mellersta Sverige.

    Vi har alltså 17 kommuner med färre än 5 000 invånare. När jag gjorde motsvarande rapport utifrån förra årets siffror var det 16 kommuner.

    Inne i rapport-appen har jag klickat på raden Under 5000 och kartan visar då var kommunerna ligger.

    Klickar man på en kommun, i detta fall Övertorneå, kan man se befolkningsutveckling totalt och per kön.

    Klickar vi oss djupare in i rapporten, ser vi fler detaljer. Börjar vi med landsdelarna, så ser antalet kommuner och befolkning ut som nedan. Götaland har flest invånare och kommuner.

    SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) delar in kommuner efter bl.a. tätortsstorlek, närhet till större tätort och pendlingsmöjligheter.

    Störst andel av befolkningen, 4,2 miljoner eller 40 %, bor i ”Större städer och kommuner nära storstad”. Inne i rapporten kan du klicka dig fram och se vilka kommuner som tillhör vilken grupp.

    Gå in i rapport-appen och sök upp ditt län och kommun, jämför och fundera. Hur liten kan en kommun vara och ändå klara av sina åtaganden och medborgarnas förväntningar?

  • Din kommunal- OCH regionalskatt

    Det vi kallar kommunalskatt är egentligen två olika skattesatser; till kommunen respektive regionen. Grovt sett går 2/3 av skatten till kommunen och 1/3 till regionen.

    Klicka på bilden för att komma till rapporten.

    Vad hände 2026? På regionsidan hittar vi en skattehöjare (Västerbotten) och en skattesänkare (Stockholm).

    Hela 45 kommuner får sänkt skatt och 16 högre, och var medveten om att en förändring i regionskatten slår igenom i alla dess kommuner.

    Det skiljer 6 kronor och 72 öre i skatt mellan den dyraste (Dorotea) och den billigaste (Österåker).

    Genomsnittet av de 290 kommunernas ”kommunalskatt är 33,30 medan snittet för den svenske skattebetalaren är 32,28. (Det är få personer som betalar över 35 kr)

    I tabellen nedan ser vi kommunerna grupperade efter skattenivå (min gruppering) och det inte bara Norrlandskommuner som ligger i topp.

    Klicka här för att hitta din region och din kommun.

  • Hur mycket får kulturen ute i kommunerna? Får idrotten mer?

    Klicka här för att komma direkt till rapport-appen (på dator)

    Fördelningen av kommunernas nettokostnader (de kostnader som ska täckas av skatter och statsbidrag) för olika verksamhetsområden skiljer sig mellan kommuner med olika storlek, demografi och geografi.

    När det gäller området Kultur och fritid borde man rimligtvis vara mindre beroende av dessa faktorer och mer av politiska prioriteringar. Därför har jag gjort en rapport-app som visar hur stor andel som varje kommun spenderar på området.

    Följande kommuner avsatte mer än 7 % av nettokostnaderna till verksamhetsområdet Kultur och fritid. Rikssnittet för Sveriges 290 kommuner är 5,2 %.

    Tabellen nedan visar de kommuner som under 2025 satsade under 3 % av nettokostnaderna på Kultur och fritid. Detta är också ett exempel på att man ska vara försiktig med tolkning av siffror. Götenes extremt låga 0,3 % är en bokföringsfälla – man har fått en donation där 28 miljoner kopplades till ett bygge av badhus. Donationen bokförs som en intäkt (= negativ kostnad) vilket medför att satsningen ser låg ut. Inne i appen ser man att Götene sköter sig betydligt bättre.

    Inom området Kultur och fritid ska medel fördelas mellan kultur, idrotts- och fritidsanläggningar samt fritidsverksamhet och studieorganisationer.

    Nedan ser vi fördelningen i Täby kommun. Samtliga områden har fått mer pengar (löpande priser) men allra mest har gått till idrotts- och fritidsanläggningar.

    Hur ser det ut i din kommun? Klicka här!

  • Hur spenderar regionerna sina pengar?

    Klicka här för att komma direkt till rapporten (på dator).

    Regionerna som svarar för huvuddelen av sjukvården får ca 1/3 av ”kommunalskatten”. Hur spenderas dessa pengar?

    Låt oss titta på exemplet Region Stockholm. Enligt SCB såg år 2025 ut som nedan för Region Stockholm (mina egna grupperingar i den vänstra tabellen):

    Bild 1. Region Stockholms verksamheter 2025 samt sjukvårdens verksamhetsområden.

    Totalt spenderade landets 21 regioner 89,5% av sina medel på sjukvården. Hur dessa sjukvårdsmedel spenderades ser vi i den högra tabellen. Exempel: Primärvården i Stockholm spenderade 20,4% av sjukvårdens samlade medel på regionnivå.

    Ett annat exempel är Region Västernorrland. Regionen har en hög andel av befolkningen (19,5%) i åldersgruppen 70+ jämfört med ett rikssnitt på 15,9%. Region Västernorrland den region som spenderar störst andel på sjukvården (95,4%) jämfört med rikssnittet på 89,5%.

    Bild 2. Region Västernorrland verksamhetsområden 2025.

    Hur ser det ut i din region? Klicka på bilden.

  • Regionernas ekonomi

    Nu finns det preliminära siffror för regioneras resultat för år 2025. Med Power BI kan vi både titta på detaljer och skapa en tidsserie på fem år.

    Diagrammen visar resultatet för Region Stockholm (regionen, inte regionkoncernen, vi återkommer till det). Ett plusresultat på dryga 5 miljarder eller 2 130 kr per person förvånar mig och kanske många andra som läser om problemtyngda regioner. Men detta är vad som står i SCBs siffror.

    Tyvärr har SCB från och med i år slutat att publicera ”kronor per invånare” vilket jag tycker är ett utmärkt mått – begripligt och jämförbart. Därför har jag tagit mig friheten att själv räkna ut beloppet genom att dela med antalet invånare i slutet på varje år.

    Klicka på diagrammen för att komma till rapport-appen, kolla upp din region och jämför med andra.

    Vi visar även resultaten för regionkoncerner. I vissa regioner är det mininala skillnader mellan beloppen, medan andra regioner, exempelvis Västra Götaland och Stockholm har omfattande koncernverksamhet.

    Det är upp till varje region (och kommun) hur verksamheten ska organiseras. Verksamheter som allmännyttiga bostäder, energi och kollektiv drivs ofta i bolagsform.

    Klicka här!

  • Hur går ekonomin i din kommun?

    SCB har nu kommunernas preliminära siffror för 2025, och med Power BI kan vi skapa ordning och överblick.

    Klicka på bilden för att komma till rapportappen.

    SCS slutar tyvärr att publicera posterna i kronor per invånare vilket är ett utmärkt sätt att få mer förståelse för siffrorna och att kunna jämföra kommuner.

    Därför presenterar Medborgardata dessa siffror – helt enkelt beloppen för alla poster delat med antalet invånare i slutet av varje år.

    I tabellen nedan ser vi posterna för Sundsvalls kommun i kronor per invånare, jämfört med snittet för länet (Västernorrland) och riket.

    I diagrammen visas årsresultaten för Sundsvalls kommun både i nominella belopp och kronor per invånare. Vi ser att kommunen gjorde ett underskott på 157 miljoner kr för 2024, eller 1 588 kr per invånare.

    Nu kan du som medborgare gå in i rapporten, få en bättre koll, jämföra över åren och med andra kommuner.

    Är du kommunpolitiker så ger nog denna rapport bättre överblick än de system ni har internt.

    Klicka här för att komma till rapportappen.

  • Fick du hög vattenräkning? – jämför här

    Kostnaderna VA (Vatten och avlopp) ökar vilket många kommuninvånare får känna på.

    Klicka på bilden för att kolla upp din kommun och jämför:

    Vaxholmsborna får också känna på prisökningar.

  • Hur spenderar kommunerna våra pengar?

    Sveriges 290 kommuner ansvarar förskola, skola, äldreomsorg och socialtjänst. De ansvarar även för en stor del av den lokala miljön genom renhållning, gator och trafik, samt för plan- och byggfrågor.

    Hur fördelar kommunerna kostnaderna inom dessa områden?

    Med data från data från SCB och med hjälp av Power BI kan vi skapa viss förståelse.

    Klicka på bilden för att komma till rapporten.

    Slår man ihop alla kommuner i Sverige fördelar sig kostnaderna per område enligt nedan.

    Bild 1. Fördelning av nettokostnader för samtliga 290 kommuner.

    Pedagogisk verksamhet (bl. a förskola, skola) är största utgiftsområdet generellt. Som ni kommer att se inne i rapporten har kommuner med en större andel äldre befolkning (från ca 19 % och uppåt för 70-plussare) Vård och Omsorg som största område.

    Kultur och Fritid (Idrott, idrottsanläggningar) slåss om pengar från samma budget. Får kulturen stå tillbaka för idrotten? Kolla din kommun.

    Klicka på den första bilden för att kolla upp din kommun.

  • Har du koll på din kommun?

    Om man vill skapa en övergripande bild av en kommun i siffror – vad ska man välja, hur ska man räkna och hur ska det presenteras?

    Inom näringslivet talar om ofta om ”scorecards” eller ”dashboards” som en sorts kontrollpanel där man försöker klämma in så mycket relevant information som möjligt.

    Jag har, med data från SCB, Brå och Svenskt Näringsliv, ställt samman en ”totalbild” av en kommun – demografi, ekonomi, skatter, brottslighet samt mandat i kommunfullmäktige. Samt en karta, eftersom  de flesta inte vet var de flesta kommuner ligger.

    Gå in på din rapport, välj kommuner och jämför. För du muspekaren över rutorna med grön eller blå kant får du ännu mer information via ett s.k tooltip. Power BI kan minsann!

    För att studera din och landets andra 289 kommuner, klicka på bilden.

  • Fatta Robin Hood-skatten!

    Klicka här för att komma direkt till rapporten:

    Det kommunala utjämningssystemet, känt som Robin Hood-skatten, leder ofta till diskussioner och heta känslor. Denna rapport i Power BI kommer knappast att stilla känslorna men kanske bidra med lite fakta och därmed sans.

    Systemet består av ett antal delar och huvudsyftet är att jämna ut olika kommuners förutsättningar beträffande skattekraft och demografi. Den största posten är Inkomstutjämningen som bygger på kommunerna skattekraft.

    SKR förklarar så här:

    Skattekraften i en kommun/region är det samlade underlaget för beskattningsbar inkomst, dividerat med hela befolkningen. Skattekraften i en kommun/region är det samlade underlaget för beskattningsbar inkomst, dividerat med hela befolkningen.

    Om skattekraften överstiger 115 procent av riksgenomsnittet betalas en avgift. Om skattekraften understiger detta erhålls ett bidrag.

    Vi hör ofta kommunföreträdare från rikare Stockholmskommuner säga att systemet gynnar ineffektiva kommuner och eventuella skattehöjningar eller förbättringar försvinner med ”marginaleffekter”. Det generella svaret tycks vara ”nej, så är det inte” men det finns säkert situationer när sådana fenomen kan uppstå.

    Så här ser det ut när siffror för 2024 är inne.

    Bild 1. Kommunal utjämning 2024.

    De kommuner som får störst belopp per invånare är som bekant små kommuner i främst i Norrland. Vi ser att Dorotea får högst bidrag per invånare (36 212 kr) tätt följda av Sorsele och Pajala. Högsby i Kalmar län är första icke-norrländska kommun på plats 10. Samtliga kommuner ligger i högsta skiktet när det gäller kommunalskatter.

    Bild 2. Kommuner med störst ersättning i kronor per invånare 2024.

    Om man rankar kommuner efter totalt belopp år 2024 hamnar Malmö (dryga 6,8 miljarder) och Göteborg (dryga 3,7 miljarder) i topp. I kolumnen längst till höger ser vi totalt emottaget stöd sedan 2005 – 89,5 miljarder för Malmö (löpande priser).

    Bild 3. Kommuner med störst total erstättning 2024.

    Få bättre koll på Robin Hood och din kommun! Klicka på bilden:

  • Har du koll på din kommuns ekonomi? Har NÅGON koll på kommunernas ekonomi?

    Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten:


    Vi läser ofta att kommuner har dålig ekonomi och har svårt att klara sina åtaganden. Jag sammanställt ekonomisiffror från SCB över Sveriges samtliga kommuner och det är sannerligen en blandad kompott.

    Hur väl beskriver den kommunala redovisningen det verkliga läget?

    Ekonomen och författaren Ulf Sundberg kallar lagen för kommunal redovisning som ”en av världens sämsta uppfinningar. Uppställningen över den kommunala ekonomin enligt lagen är klart förvirrande och sprider mer otydlighet än klarhet”.

    En kommunpolitiker tittar på rapporten och förklarar:

    – Som vanligt gömmer det sig massor bakom siffrorna: Underskattade kostnader, uppskjutna investeringar, avbrutna upphandlingar, oklara pensionsåtaganden, uppskjutna anställningar, felbedömda skatteintäkter, utelämnade underhållsskulder och indexeringar – och mycket annat.

    ”Vi behöver en ny kommunallag”, skriver Inga-Britt Ahlenius, tidigare chef för Riksrevisionsverket i en artikel i Dagens Nyheter.

    Föga upplyftande men vi låter oss inte nedslås utan tar oss an den redovisning vi har.

    För att kunna jämföra kommuner av olika storlekar räknar man diverse nyckeltal per invånare.

    Med exemplet Stockhom kommun kan vi se olika poster per invånare samt en jämförelse med riksgenomsnittet. Den kommunala verksamhetens intäkter är 32 374 kr per person, eller 91% av riksgenomsnittet. Kommunens skatteintäkter per person, 63 468 kr, är 114% av rikssnittet. Generalla statsbidrag och utjämning är ett minusbelopp vilket innebär att man är en betalare i det kommunala utjämningssystemet, även kallat Robin Hood-skatten.

    Vi läser om att Bodens kommun har dragit på sig stora kostnader i samband med Stegra, vilket man kan tro om man ser detta.

    Hur ser det ut i din kommun? Klicka på bilden nedan:

  • Allt om alla kommuner

    Den utmärkta tidskriften Fokus gör tillsammans med Infostat en årlig rankning av landets alla 290 kommuner baserade på att ett antal faktorer såsom tillgång till service, skolor, risk för krimininaltet och mycket annat.

    Vill man gå på djupet i demografi, ekonomi, skatter, sociala frågor och skolor har jag sammanställt ett antal rapporter som jag har gjort med kommmer och regionala områden som bas.

    Det är en lång lista som räcker hela sommaren:

    Klicka här på Allt om alla kommuner.

  • Sjukvården och regionerna – fler eller färre läkare och sjuksköterskor? – se själva

    Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten.

    Det mesta och sjukvården i landet levereras av regionerna och ca 90% av deras budget går just till detta. Avlägsen tvåa är kollektivtrafiken.

    Vi läser om att många regioner kämpar med en svag ekonomi och nu senast att sjukhuset i Sollefteå lägg ner, till stora protester från befolkningen.

    Med data från Kolada (ett verktyg som du hittar hos SKR har jag försökt på grepp på om det blir fler eller färre anställda i sjukvården (och regionernas övriga områden).

    Tittar på riksnivå (samtliga regioner hopslagna) ser vi att det gjordes 60 570 årsarbeten som sjuksköterska vilket var 2 687 fler än under 2023.

    Bild 1. Årsarbeten i sjukvården samtliga regioner.

    I Region Västernorrland, där Sollefteå ligger, ser att antalet årsarbeten för sjuksköterskor och läkare ökat jämfört med tidigare år.

    Bild 2. Årsarbeten sjukvård i Region Västernorrland, årsjämförelse.

    En fråga som ofta diskuteras är antal administratörer och om stabsfunktioner ökar medan produktionsresurser minskar. För Västernorrland ser vi att antalet administratörer minskat (i alla fall årsarbeten) under 2024 jämför med tidigare år.

    Bild 3. Årsarbeten inom administration i Region Västernorrland, årsjämförelse.

    Det kan finnas många förklaringar till att siffror går upp och ner mellan åren så låt denna rapport bli en början på fler efterforskningar, inte en slutgiltig sanning.

    Notera att dessa siffror bara gäller årsarbeten i regionerna. Personal i privata bolag räknas inte in.

    Klicka här för att komma till rapporten och kolla upp din region

  • Vad kostar förskolan i din kommun?

    Skolverkets omfattande statistik täcker även varje kommuns kostnader för förskolor – totalt, personal, lokaler samt en restpost. Notera att det är endast kommunala förskolor som syns i statistiken

    Kostnader för några utvalda kommuner i Stockholms län

    Vår vana trogen presenterar vi även topplistor för högst och lägst kostnader.

    Kommuner med högst och lägst kostnad per inskrivet barn

    För att jämföra med din kommun, klicka här: https://bit.ly/4fgi42n

  • Vad tycker du om din kommun? – Medborgarundersökningen

    SCB:s medborgarundersökning är en frivillig attitydundersökning som SCB utför de kommuner som så önskar. Antalet deltagande kommuner varierar över åren. I årets undersökning deltog 128 av Sveriges 290 kommuner vilket är lägre än det ca 160-tal som deltog i tidigare undersökningar.

    Medborgarna får svara på frågor om hur man upplever kommunal service, skolor och trygghet.

    Medborgarundersökningen efter behandling i Power BI

    I tabellen nedan ser vi hur Vaxholmsborna upplever förskola och skola samt hur många som svarat på enkäten varje år.

    Svar från Vaxholm på frågan ”hur tycket du att förskola/skola fungerar i din kommun”

    När det gäller frågan om risken för att bli utsatt för våldsbrott eller hot svarar invånarna i Eskilstuna som nedan.

    Eskilstuna svarar på frågan om hot och våld

    När det gäller invånarnas syn på hur den övergripande verksamheten sköts hamnar nedanstående kommuner på botten. Enligt diagrammet har Ragunda förbättrat sig marginellt från ifjol men trenden ser oroväckande ut.

    Bottenlistan för synen på den övergripande kommunala verksameten

    För att kolla upp din egen kommun, klicka här: https://bit.ly/3OPVXW2

  • Hur mycket kostar din skola per elev Hur många behöriga lärare har man?

    Skolverket redovisar tämligen detaljerad statistik för samtliga kommuner och kostnader ner på detaljnivå för kommunala skolor (för år 2022).

    Vi kan även se antal och andel behöriga lärare per skola, även inkluderat friskolor, för läsåret 23/24.

    Statistik är bara siffror, men när man jämför kostnad per elev för olika kostnadsslag och kommuner blir man nyfiken:

    • Varför skiljer sig det dryga 48 000 kr per elev för kostnadsposten ”Undervisning mellan ”billigaste” och ”dyraste” kommun?
    • Hur förklarar man skillnaden på dryga 13 000 kr per elev för skolmåltider mellan två olika kommuner. Svälter barnen i den ena och frossar i den andra?
    • Är det rimligt att det skiljer dryga 60 000 kr per elev för lokalkostnader mellan två kommuner?

    Dessa siffror räcker inte för att göra tvärsäkra uttalanden om man spenderar för mycket eller för lite på våra barns utbildning. Det är snarare en utgångspunkt för att ställa fler frågor.

    Så här ser det ut i min gamla skola där som barn jag lekt:

    Så här ser bottenlistan över andelen behöriga lärare ut i Region Stockholm:

    Här är kommunerna med de högsta lokalkostnaderna per elev. Sveriges minsta kommun Bjurholm samt tre kommuner i Region Örebro toppar listan.

     

    Här är en länk till rapporten: https://bit.ly/4cQcTph

Ämnen