Stor skillnad mellan partiernas resultat i kommunvalen jämfört med riksdagsvalet

Publicerat november 30, 2025 av UserNo1
Kategorier: Medborgardata

Tags: , ,

Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten.

I ett antal kommuner skiljer sig riksdagspartiernas resultat kraftigt mellan utfallet i riksdagsvalet och kommun- och regionvalen. I vissa kommuner presterar man sämre och i vissa kommuner radikalt bättre vilket framför allt gäller de mindre partierna.

I Fagersta kommun i Västmanland vet vi att vänsterpolitikern Stig Henriksson skaffade sitt parti egen majoritet under tre mandatperioder och även idag får V drygt tre gånger fler röster i kommunalvalet än i riksdagsvalet. Men: Det finns faktiskt två kommuner där Vänsterpartiet presenterar ännu bättre i kommunvalet.

I Landskrona har den legendariske liberale kommunpolitiken Thorkild Strandberg styrt kommunen i drygt 16 år och får ungefär sex gånger så många röster i kommunvalet som partiet får i riksdagsvalet.

Partier kan också prestera sämre i kommunen valen jämfört med riksdagsvalet. I Vaxholm får Socialdemokraterna bara 62 % av de röster man lyckats skrapa ihop i riksdagsvalet. Och tittar ni rapporten ser ni att det finns två kommuner där sossarna presterar ännu sämre.

I rapporten kan det gå även gå ner på valdistriktsriksnivå, i detta exempel några valdistrikt på Östermalm i Stockholm.

I rapporten hittar du även motsvarande jämförelse mellan region- och riksdagsval.

Klicka här för att komma till rapporten.

Hur många är arbetslösa, får ersättning eller ingen ersättning alls?

Publicerat november 29, 2025 av UserNo1
Kategorier: Medborgardata

Tags: , , , , , , ,

Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten.

(Uppdaterad med siffror för oktober 2025)

SCB publicerar statik över människors status på arbetsmarknaden och deras huvudsakliga inkomstkälla. Med hjälp av Power BI kan vi få grepp över både antal och andel inom de olika klassificeringarna.

Nedan ser vi den s.k. arbetsmarknadsstatusen för folk mellan 25 och 64 år, uppdelat på födelseregion. För inrikes födda är 86 % sysselsatta medan motsvarande andel för utrikes födda är 69% vid slutet av januari 2025.

Bild 1. Andel arbetsmarknadsstatus 25-64 år januari 2025.

Väljer vi att titta på absoluta tal för samma urval ser det ut som nedan.

Eftersom gruppen ”Övriga” är så pass hög, framför allt bland utrikesfödda kände jag mig tvungen att fråga SCB som svarade så här:

”Övrigt-gruppen består av personer som inte gjort avtryck in några av de administrativa register vi använder oss av det kan vara tex arbetslösa som inte skrivit in sig hos Arbetsförmedlingen, personer som inte längre bor i Sverige men fortfarande finns med i Registret över totalbefolkningen, värnpliktiga, personer som lever på kapitalinkomster, personer som blir försörjda av någon annan.”

Bild 2. Antal arbetsmarknadsstatus 25–64 år juni 2025

Tittar vi på huvudsaklig inkomstkälla för personer mellan 20–24 år ser vi självklart höga andelar som har studiestöd. Att 12 respektive 27%, beroende på bakgrund, saknar någon form av ersättning bör utredas ytterligare.

Bild 3. Huvudsaklig inkomstkälla personer 20–24 år juni 2025.

Klicka här för att komma till rapporten.

Resultat i samtliga valkretsar och valdistrikt.

Publicerat november 27, 2025 av UserNo1
Kategorier: Medborgardata

Tags: ,

 

Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten.

Sverige är indelat i 29 valkretsar för riksdagsval. Av totalt 349 mandat så fördelas 310 på de olika valkretsarna och det övriga 39 är så kallade utjämningsmandat som fördelas efter valet.

I valet 2022 var Sverige indelat i över 6 500 valdistrikt. Ett valdistrikt omfattar mellan 1 000 och 2 000 röstande.

Mer information finns hos Valmyndigheten.

I en del av rapporten tittar vi på hur partier går i de olika valkretsarna. Jag har självsvåldigt bestämt att det får ihop definitionen av ”exremt bra” är 40 % (grönt) och över medan ”dåligt ”och är spärren på 4 %. Jag är medveten om att många partier definierar ”bra” och ”dåligt” på med andra mått.

Bild 1. Sverigedemokraternas röster och andelar i Skåne läns norra och östra valkrets.

I tabellen ovan ser vi ett av Skånes valdistrikt och vi ser också att Sverigedemokraterna går väldigt bra i många kommuner. Partiet når över 40 % i ett antal valdistrikt samt även om man räknar upp det till kommunnivå.

Vi kan också se vilka valdistrikt som är de sämsta respektive bästa för de olika partierna, på riksnivå och vi kan titta eller per valdistrikt.

Bild 2. De tre bästa och valdistrikten för Socialdemokraterna

Tabellen ovan visar att Socialdemokraterna når över 60 % i tre valdistrikt i Dalarna, Västra Götaland samt Norrbotten.

Bild 3. De tre sämsta valdistrikten för Socialdemokraterna.

Måhända ingen sensation, men i fyra distrikt i Djursholm når Socialdemokraterna inte upp till 7 %.

Jämför vi utfallet i valet och 2022 med valet är 2018 ser vi att utfallet är väldigt olika för olika partier och kommuner.

Bild 4.Jämförelse med valet 2018 för valkretsen Stockholms kommun

I valkretsen Stockholms kommun ser vi att Socialdemokraterna ökat med över fyra procentenheter från föregående val medan Sverigedemokraterna hade en tämligen beskedlig uppgång,

Bild 5. Jämförelse med valet 2018 för valkretsen Bräcke.

I Jämtlandskommunen Bräcke hade Sverigedemokraterna en uppgång på 8,4 % medan Socialdemokraterna backade med 1,4.

Går man ner på enskilda valdistrikt det vill säga ett av de drygt 6 500 kan vi se varje partis resultat i detalj.

Bild 6. Andelen röster i riksdagsvalet i Attmar, Västernorrlands län.

I det förnäma Attmars valdistrikt ser vi att Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna dominerar stort. På min tid var det Socialdemokraterna och Centerpartiet som dominerade med jag tror än högre siffror.

Klicka här för att komma till rapporten studera siffrorna närmare. Du kan se valdeltagandet per distrikt och du kan också se hur småpartierna klarade sig i de olika distrikten.

Årskurs 3 – resultat i nationella prov per skola läsår 24/25

Publicerat november 21, 2025 av UserNo1
Kategorier: Medborgardata

Tags: ,

Skolverket kommer nu ut med resultat i de nationella proven under föregående läsår. I denna rapport, förfinad av Medborgardata med hjälp av Power BI, kan vi se resultaten per skola för årskurs 3 i Svenska, Matematik och Svenska som andraspråk.

Rapporten omfattar över 3 400 skolor men som vanligt visas inte värden om grupperna är för små.

Klicka på bilden för att kolla upp er skola.

Som ett exempel kan vi använda en högt aktad skola som fostrat många stora män och kvinnor. Vi kan se hur många som skulle göra provet (inte hur många som faktiskt skrev), andel godkända av de som deltog samt jämförelse per delprov mot riksgenomsnittet.

Bild 1. Resultat för åk 3 i Lucksta skola.

I andra skolor förekommer prov både i Svenska och Svenska som andraspråk, och i några få skolor finns det data endast för Svenska som andraspråk.

Hur spenderar kommunerna våra pengar?

Publicerat november 19, 2025 av UserNo1
Kategorier: Medborgardata

Tags: , , ,

Sveriges 290 kommuner ansvarar förskola, skola, äldreomsorg och socialtjänst. De ansvarar även för en stor del av den lokala miljön genom renhållning, gator och trafik, samt för plan- och byggfrågor.

Hur fördelar kommunerna kostnaderna inom dessa områden?

Med data från data från SCB och med hjälp av Power BI kan vi skapa viss förståelse.

Klicka på bilden för att komma till rapporten.

Slår man ihop alla kommuner i Sverige fördelar sig kostnaderna per område enligt nedan.

Bild 1. Fördelning av nettokostnader för samtliga 290 kommuner.

Pedagogisk verksamhet (bl. a förskola, skola) är största utgiftsområdet generellt. Som ni kommer att se inne i rapporten har kommuner med en större andel äldre befolkning (från ca 19 % och uppåt för 70-plussare) Vård och Omsorg som största område.

Kultur och Fritid (Idrott, idrottsanläggningar) slåss om pengar från samma budget. Får kulturen stå tillbaka för idrotten? Kolla din kommun.

Klicka på den första bilden för att kolla upp din kommun.

Har du koll på din kommun?

Publicerat november 17, 2025 av UserNo1
Kategorier: Medborgardata

Tags: ,

Om man vill skapa en övergripande bild av en kommun i siffror – vad ska man välja, hur ska man räkna och hur ska det presenteras?

Inom näringslivet talar om ofta om ”scorecards” eller ”dashboards” som en sorts kontrollpanel där man försöker klämma in så mycket relevant information som möjligt.

Jag har, med data från SCB, Brå och Svenskt Näringsliv, ställt samman en ”totalbild” av en kommun – demografi, ekonomi, skatter, brottslighet samt mandat i kommunfullmäktige. Samt en karta, eftersom  de flesta inte vet var de flesta kommuner ligger.

Gå in på din rapport, välj kommuner och jämför. För du muspekaren över rutorna med grön eller blå kant får du ännu mer information via ett s.k tooltip. Power BI kan minsann!

För att studera din och landets andra 289 kommuner, klicka på bilden.

Ökar eller minskar befolkningen i din kommun?

Publicerat november 17, 2025 av UserNo1
Kategorier: Medborgardata

Tags: , ,

SCBs befolkningsframskrivning beräknar hur många vi kommer att vara i varje kommun för varje år fram till 2070. Vi kan se per kön, åldersgrupp och svensk-utländsk bakgrund.

Klicka på bilderna nedan för att komma till rapporten.

Stockholms kommun beräknas år 2030 ha knappt 990 000 invånare med nedanstående fördelning per åldersgrupp och svensk-utländsk bakgrund.

Bild 1. Befolkningsframskrivning för Stockholms kommun år 2030.

Bild 2. Kommuner med minskad respektive ökad befolkning 2040 jämfört med 2024. År 2024 räknar SCB med att 159 kommuner minskar sin befolkning medan 131 kommuner ökar. Kurvan vänder sedan och år 2070 har 102 kommuner minskat och 188 ökat.
Alla jämförelser gjorda med 2024.

Hur många tog examen från universitet och högskolor och i vad? Hur ser könsfördelningen ut?

Publicerat november 16, 2025 av UserNo1
Kategorier: Medborgardata

Tags: ,

Drygt 87 000 personer tog 77 olika typer av examina från 131 olika lärosäten under år 2025.

Hälften av de utexaminerade var mellan 25 – 34 år, vilket man kan tycka är en väl grov ålderskategorisering. I brist på bättre data får vi hoppas att majoriteten ligger i den nedre delen av åldersspannet.

Det går 1,8  kvinnor på varje man. Rekordet i ojämn könsfördelning har barnmorskeexamen med 321 kvinnor på varje man. Könsgapet åt andra hållet, fler män, ser tråkigt nog ut att öka på KTH och Chalmers.

Vill du veta mer, klicka på bilden.

Sveriges befolkning sedan 1749

Publicerat november 15, 2025 av UserNo1
Kategorier: Medborgardata

Tags: ,

Ett lands befolkningssiffror speglar dess historia. I Sverige har vi haft en utmärkt folkbokföring i hundratals år. Gå in i på rapporten och fundera på:

  • Hur vi gick ifrån över 200 år med kvinnoöverskott till dito underskott?
  • Vad berodde ”dödsåren” 1772, 1808, 1857 och 1918 på? Några vet ni nog.
  • Vi har varit ett invandringsland längre än ni tror.
  • Varför gifte sig folk som galna 1989?

Klicka på bilden:

Fatta Robin Hood-skatten!

Publicerat november 14, 2025 av UserNo1
Kategorier: Medborgardata

Tags: , ,

Klicka här för att komma direkt till rapporten:

Det kommunala utjämningssystemet, känt som Robin Hood-skatten, leder ofta till diskussioner och heta känslor. Denna rapport i Power BI kommer knappast att stilla känslorna men kanske bidra med lite fakta och därmed sans.

Systemet består av ett antal delar och huvudsyftet är att jämna ut olika kommuners förutsättningar beträffande skattekraft och demografi. Den största posten är Inkomstutjämningen som bygger på kommunerna skattekraft.

SKR förklarar så här:

Skattekraften i en kommun/region är det samlade underlaget för beskattningsbar inkomst, dividerat med hela befolkningen. Skattekraften i en kommun/region är det samlade underlaget för beskattningsbar inkomst, dividerat med hela befolkningen.

Om skattekraften överstiger 115 procent av riksgenomsnittet betalas en avgift. Om skattekraften understiger detta erhålls ett bidrag.

Vi hör ofta kommunföreträdare från rikare Stockholmskommuner säga att systemet gynnar ineffektiva kommuner och eventuella skattehöjningar eller förbättringar försvinner med ”marginaleffekter”. Det generella svaret tycks vara ”nej, så är det inte” men det finns säkert situationer när sådana fenomen kan uppstå.

Så här ser det ut när siffror för 2024 är inne.

Bild 1. Kommunal utjämning 2024.

De kommuner som får störst belopp per invånare är som bekant små kommuner i främst i Norrland. Vi ser att Dorotea får högst bidrag per invånare (36 212 kr) tätt följda av Sorsele och Pajala. Högsby i Kalmar län är första icke-norrländska kommun på plats 10. Samtliga kommuner ligger i högsta skiktet när det gäller kommunalskatter.

Bild 2. Kommuner med störst ersättning i kronor per invånare 2024.

Om man rankar kommuner efter totalt belopp år 2024 hamnar Malmö (dryga 6,8 miljarder) och Göteborg (dryga 3,7 miljarder) i topp. I kolumnen längst till höger ser vi totalt emottaget stöd sedan 2005 – 89,5 miljarder för Malmö (löpande priser).

Bild 3. Kommuner med störst total erstättning 2024.

Få bättre koll på Robin Hood och din kommun! Klicka på bilden:

Hur mycket dyrare har maten blivit – och allt annat – till och med oktober-25

Publicerat november 14, 2025 av UserNo1
Kategorier: Medborgardata

Tags: , , , , , , , , , , ,

Klicka här för att komma direkt till rapporten: https://bit.ly/43eAo9T

SCB publicerar löpande statistik över prisförändringar per varugrupp. Med över 300 varugrupper, alltifrån ”annat smörgåsfett”, ”banktjänster” och ”bildäck” är det en utmaning att skapa en begriplig rapport men skam den som ger sig.

Priser på framför allt livsmedel fluktuerar över säsongen och ett vedertaget sätt att mäta är att jämföra en viss period med föregående år. I rapporten har jag valt att jämföra senaste månad med data för 2025 med samma månad åren 2024, 2023 och 2020. När siffor nya månadssiffror publiceras uppdateras rapporten.

Bild 1. Prisutveckling på produkter ”kött” och ”fisk”.

I diagrammet ovan kan man se prisutvecklingen för en viss vara över en period som man själv kan välja (12 månader bakåt i exemplet nedan). Det ger en överblick av säsongsvariation och kanske även vart vi är på väg.

Man kan fritextsöka på varugrupper eller filtrera på begynnelsebokstav.

Bild 2. Prisutveckling på produkter som börjar på ”F”.

Förhoppningsvis kan rapporten användas som ett ”uppslagsverk” om man vill få en överblick på prisutveckling eller kolla upp en särskild vara.

För att komma till rapporten, klicka på bilden ovan.

Hur många elbilar finns det totalt?

Publicerat november 7, 2025 av UserNo1
Kategorier: Medborgardata

Tags: , ,

Det finns ca 5 miljoner personbilar i trafik i Sverige. Hur många är bensin, hybrid och el?

Vi ser att det absoluta antalet bensin- och dieselbilar sjunker till förmån för hybrid (blå) och helektriska (grönt).

Bild 1. Personbilar i trafik mellan 2010-2024

Diagrammen visar fram till år 2024 men till och med oktober 2025 har det nyregistrerats enligt nedan.

Fördelningen mellan el/hybrid och förbränningsmotorer varier kraftigt mellan kommunerna.

I Stockholms län har 33% av fordonen någon form av eldrift och går man in i rapporten och klickar på Solna ser man att 47% kör el eller hybrid.

Bild 2. Personbilar i trafik, Stockholms län.

I Norrbottens län är 87% av fordonen bensin- och dieseldrivna med Arjeplog i täten på 94%.

Bild 3. Personbilar i trafik i Norrbottens län.

Ur ser det ut i ditt län och i din kommun? Klicka på bilden.

Blir din fjärrvärme dyrare? – var så säker!

Publicerat november 4, 2025 av UserNo1
Kategorier: Medborgardata

Tags:

Jag slutför putsandet på en uppdaterad rapport om kostnader för fjärrvärmen när jag får hjälp på traven från två håll. Nyhetsmagasinet Fokus skriver om Fjärrvärmen som riskkapitalisternas nya sedelpress och Sundsvall Energi gör slag i saken genom att meddela en prishöjning på 5,4% inför 2026.

Nils Holgerssongruppen, en grupp bestående representanter från Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta har nyligen släpp sin rapport för fjärrvärmepriserna 2025 och skriver:

”Fjärrvärmepriserna i Sverige har i genomsnitt ökat med 9,2 procent det senaste året. Det är den näst största höjningen på tre decennier, bara slagen av fjolårets rekord på 15,2 procent. Prisökningarna ligger därmed långt över inflationen.”

Det är en snygg och överskådlig rapport som Medborgardata gör interaktiv med hjälp av PowerBI.

Det är häpnadsväckande stora skillnader i kostnader per kvadratmeter och år mellan Sveriges alla kommuner.

Tabellen nedan visar de fem dyraste kommunerna i landet från tre olika län men som råkar ha samma leverantör. (Klicka för att för att förstora bilden)

Bild 1. Kommuner med de fem högsta priserna per kvm 2025

Tittar vi på de fem dyraste i Stockholms lägen ser vi att Nynäshamn och Vaxholm tar föga hedrande topplatser.

Bild 2. Kommuner i Stockholms län de fem högsta priserna per kvm 2025

Nedanstående kommuner har det tveksamma nöjet över att toppa ligan på högst höjning i kronor mellan 2024-2025. Prisexempel 100 kvm bostadsyta.

Bild 3. Kommuner med högst prishöjning i kronor från 2024.

Hur ser det ut hos dig?

Jämför kostnader per kvm i olika kommuner, se prisutvecklingen i din kommun, ranka dyraste och billigaste och se vem som levererar fjärrvärmen hos dig.

Klicka på bilden nedan!

Har du koll på din kommuns ekonomi? Har NÅGON koll på kommunernas ekonomi?

Publicerat oktober 28, 2025 av UserNo1
Kategorier: Medborgardata

Tags: ,

Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten:


Vi läser ofta att kommuner har dålig ekonomi och har svårt att klara sina åtaganden. Jag sammanställt ekonomisiffror från SCB över Sveriges samtliga kommuner och det är sannerligen en blandad kompott.

Hur väl beskriver den kommunala redovisningen det verkliga läget?

Ekonomen och författaren Ulf Sundberg kallar lagen för kommunal redovisning som ”en av världens sämsta uppfinningar. Uppställningen över den kommunala ekonomin enligt lagen är klart förvirrande och sprider mer otydlighet än klarhet”.

En kommunpolitiker tittar på rapporten och förklarar:

– Som vanligt gömmer det sig massor bakom siffrorna: Underskattade kostnader, uppskjutna investeringar, avbrutna upphandlingar, oklara pensionsåtaganden, uppskjutna anställningar, felbedömda skatteintäkter, utelämnade underhållsskulder och indexeringar – och mycket annat.

”Vi behöver en ny kommunallag”, skriver Inga-Britt Ahlenius, tidigare chef för Riksrevisionsverket i en artikel i Dagens Nyheter.

Föga upplyftande men vi låter oss inte nedslås utan tar oss an den redovisning vi har.

För att kunna jämföra kommuner av olika storlekar räknar man diverse nyckeltal per invånare.

Med exemplet Stockhom kommun kan vi se olika poster per invånare samt en jämförelse med riksgenomsnittet. Den kommunala verksamhetens intäkter är 32 374 kr per person, eller 91% av riksgenomsnittet. Kommunens skatteintäkter per person, 63 468 kr, är 114% av rikssnittet. Generalla statsbidrag och utjämning är ett minusbelopp vilket innebär att man är en betalare i det kommunala utjämningssystemet, även kallat Robin Hood-skatten.

Vi läser om att Bodens kommun har dragit på sig stora kostnader i samband med Stegra, vilket man kan tro om man ser detta.

Hur ser det ut i din kommun? Klicka på bilden nedan:

Vad händer om man sänker eller slopar den statliga skatten?

Publicerat oktober 25, 2025 av UserNo1
Kategorier: Medborgardata

Tags: , ,

Förslag om att slopa eller modifiera den statliga skatten återkommer med jämna mellanrum, nu senast på Moderaternas ”arbetskongress”.

Politiker och ledarsidor kommer utbrista i kommentarer som ”gynnande av höginkomsttagare” och ”det ska löna sig att arbeta”. Få kommer att förklara hur det ligger till.

Vare sig man är för eller emot ändringar i den statliga skatten borde man först förklara:

  1. Hur mycket pengar drar den statliga skatten in?
  2. Vem och hur många betalar statlig skatt?

Grovt räknat betalar en miljon svenskar statlig skatt och det varierar så klart under den skattskyldiges liv.

Hur den statliga marginalskatten påverkar individ, samhälle och statsfinanser är en politisk trätofråga fjärran från Medborgardatas domäner.

Hur mycket kommer in via den statliga inkomstskatten?

Den statliga inkomstskatten (”marginalskatten”) är den skatt som utgår med 20% på inkomster som överstiger 643 100 kr på ett år, vilket motsvarar en månadsinkomst på dryga 53 500 kronor (för 2025).

På inkomster som understiger detta belopp betalas endast inkomstskatt, som varierar mellan kommuner.

Enligt tabellen uppgår inkomsterna från den statliga skatten till dryga 62,8 miljarder eller ca 5% av statens inkomster.

Redovisningen i tabellen blir förvillande eftersom den största posten kommunal inkomstskatt inte tillfaller staten utan skickas vidare till kommunerna i en minuspost längre ner i tabellen. Summeringen ser konstig ut med misströsta inte.

Klicka på bilden om du vill veta mer om statens inkomster.

Bild 1. Statens inkomster 2024.

Mervärdesskatten, momsen, är statens största inkomstkälla, så vore jag finansminister skulle momssänkningar hanteras varsamt.

Vilka betalar statligt skatt?

Det är viktigt att skilja mellan lön och inkomst. Inkomsten består dels av lön, dels av extrainkomster, bidrag och avdrag. Notera att grundavdraget sänker skatten för de flesta. Den utmärkta sajten Ekonomifakta förklarar:

Grundavdraget är ett avdrag på den beskattningsbara inkomsten i Sverige, vilket innebär att en del av din inkomst inte beskattas. Det syftar till att minska skatten för privatpersoner, särskilt för de med låga inkomster. Storleken på grundavdraget beror på din totala inkomst och ökar desto lägre inkomst du har, men det finns ett maximalt avdrag. År 2025 ökar grundavdraget för samtliga årsinkomster upp till 160 000 kronor. Vid årsinkomster över 182 000 kronor minskar sedan grundavdraget. Detta gör att personer med låga inkomster betalar mindre i skatt, och personer med riktigt låga inkomster kan helt slippa betala inkomstskatt.

Med detta i minnet tar vi SCBs statistik över medellöner för 2024 och tar fram de yrkens vars medelmånadslön ligger över eller nära brytpunkten för statlig inkomstskatt. Jag har definierat ”nära” som en månadslön på mer än 45 000 kronor. Med årliga löneökningar, extraarbete och befordringar torde många snart nå upp till brytpunkten. Den ska räknas upp med inflationen men det har man fuskat med något år.

Nedan visas lönetabellen för kvinnor (ja, det skiljer mellan kvinnor och män vilket ni kan se inne i rapporten).

Bild 2. Yrkesgrupper med en medelmånadslön över 45 000 kr år 2024.

Notera att detta är medelmånadslöner för samtliga sektorer och att medellönerna varierar mellan sektorer (exempelvis mellan kommunal och privat) och mellan landets olika regioner

Nu är ni förhoppningsvis mer rustade för att diskutera den statliga skattens påverkan på individ, samhälle och statsfinanser. När  ni har ångan uppe kan ni även titta på sidan som listar de yrken som riskerar att hamna under gränsen för arbetskraftsinvandring.

Klicka på bilden nedan för att komma till rapporten.

Nu börjar de minskande barnkullarna märkas i skolan

Publicerat oktober 24, 2025 av UserNo1
Kategorier: Medborgardata

Tags: ,

Vi läser alltmer om att de minskande barnkullarna sätter press på skolor och förskolor. I Stockholm minskar skolpengen med ca 100 000 kronor när ett barn försvinner medan de fasta kostnaderna finns kvar. För framför allt mindre friskolor innebär detta ett akut problem.

Bild 1. Ur SvD 2024-10-24

Med hjälp av SCSs siffror och Power BI kan vi se hur det står till i landets alla 290 kommuner.

I Stockholm kan vi konstatera att antalet ettåringar (som sedermera ska gå på dagis och sedan börja skolan) minskat med över 2 400 på en tioårsperiod vilket motsvarar ca 106 klasser och säkert än fler barngrupper i förskolan.

Bild 2- Antalet ettåringar i Stockholms kommun 2014-2024.

För mindre kommuner med färre antal skolor kan effekten bli dramatisk, som i exemplet Vaxholm.

Hur ser det ut i din kommun? Klicka på bilden.

Bild 3. Klicka för att komma till rapporten.

Hur mycket bidrag får trossamfunden?

Publicerat oktober 16, 2025 av UserNo1
Kategorier: Medborgardata

Bidrag till olika religiösa grupper brukar leda till diskussioner som ofta genererar mer hetta än ljus.

Vi har en myndighet vid namn Myndigheten för stöd till trossamfund vars uppdrag är att vara expertmyndigheten för trossamfundsfrågor samt att fördela bidrag inom tre olika kategorier: Organisationsbidrag (ca 68 miljoner 2024), Verksamhetsbidrag (10 miljoner) samt Säkerhetshöjande åtgärder (66 miljoner).

Myndigheten redovisar organisationsbidrag till samfund för olika år.

Denna gång räcker det med en gammal hederlig pivot-tabell i Excel för att skapa överblick för det som betalats ut under 2024.

Bild 1. Utbetalda organisationsbidrag 2024.

Trossamfunden ska varje år redovisa antalet ”betjänade”. Betjänade avser både antalet medlemmar och ”regelbundna registrerade deltagare”. Total ”betjänades” ca 850 000 personer under 2023.

Det blir en lång lista som påminner om att det finns många blommor i vår herres hage.

För nörden: Alevitiska Riksförbundet står bland kristna och judiska. Aleviterna är en muslimsk inriktning i huvudsak från Turkiet och ska ej förväxlas med Alawiterna i Syrien (som forne diktatorn al-Assad tillhör).

Många politiker hoppar av – fler än du tror

Publicerat oktober 15, 2025 av UserNo1
Kategorier: Medborgardata

Tags:

Klicka här för att komma direkt till rapporten.

Centerledaren Anna-Karin Hatts avhopp må vara ovanligt i toppskikten men ack så vanligt i kommun- och regionfullmäktige. Under den förra mandatperioden hoppade över 2 600 ledamöter (21 %) i kommunfullmäktige av i förtid.

Bild 1. Antal valda och avhoppade i samtliga kommunfullmäktigen 2018-2022.

Kvinnor hoppar av i högre grad än män. Som diagrammmet nedan visar så toppade andelen avhopp under förrförra mandatperioden.

Bild 2. Andel avhoppade per kön i mandatperioder 2002-2022.

Tittar vi på avhopp per parti ser vi att Sverigedemokraterna hade nästan 40% avhopp under mandatperioden 2010–2014 för att sedan sjunka i nivå med de övriga partierna.

Från 2014 är Centerpartiet och Miljöpartiet de enda vars andel avhoppade ökar.

Bild 3. Andel avhoppade per parti i kommunfullmäktige 2002-2022.

Väl inne i rapporten kan du studera avhopp per kommun, per ålders- och inkomstintervall och utbildningsnivå och mycket annat.

Vi bjuder här på topplistan för andel avhoppade i kommunfullmäktige.

Bild 4. Kommuner med högst andel avhoppade 2018-2022.

Hur ser det ut för ditt parti, i din kommun och i ditt län?
Klicka på bilden.

Hur många är självförsörjande?

Publicerat oktober 14, 2025 av UserNo1
Kategorier: Medborgardata

Tags: ,

Hur ser det ut i ditt område och i din kommun? – Klicka på bilden.

Debatten går het om eventuella avskaffanden och neddragningar av olika bidrag.

Vad krävs det för att man ska räknas som självförsörjande? Enligt SCB ska man ha en inkomst på 3 gånger inkomstbasbeloppet motsvarande 222 900 kr per år för 2023 (241 800 för 2025).

Ca 75% av alla personer mellan 20 – 65 räknas som självförsörjande under 2023. Knappt 20% är inte självförsörjande medan ca 5% är studerande eller värnpliktiga.

I de mest ekonomiskt utsatta områdena är ca 60% inte självförsörjande. De flesta av dessa områden visar dock en positiv trend där andelen självförsörjande ökar. Detta beror främst på att andelen självförsörjande med utländsk bakgrund ökar från 2020.

Så här ser det ut i mina gamla hemtrakter Matfors i Sundsvalls kommun.

Bild 1. Självförsörjningsgrad i Matfors – svensk/utländsk bakgrund.

Var kommer elen ifrån?

Publicerat oktober 10, 2025 av UserNo1
Kategorier: Medborgardata

Tags: ,

Klicka här för att komma direkt till rapporten.

Här följer en rapport om elproduktion och användning med data från SCB, nu uppdaterat för 2024.

Hur mycket el produceras och används i de olika elområdena? Hur många vindkraftverk finns det och hur många solcellsanläggningar (över 290 000!!)? Energimyndigheten förklarar här.

Bild 1. Antal vindkraftverk per kommun 2024.

Kom ihåg att elektricitet måste konsumeras i samma sekund som den produceras (i väntan på storskaliga batterier) så även om vi producerar mycket mer än vi använder så måste vi importera under några smällkalla dagar.

Bild 2. Sveriges produktion och förbrukning av el 2015- 2024.

Vi har också obalans mellan de olika områdena vilket det nya systemet för elöverföring ska lösa. Svenska Kraftnät förklarar här.

Bild 3. Elproduktion och användning per elområde 2015- 2024.

Notera också att elanvändningen minskar inom många användningsområden.

Klicka här för att få koll på elen.