Rekordfå nyfödda och äldre mammor verkar vara ett genomgående fenomen i hela västvärlden. Vi ser hur kurvan för antal nyfödda viker för de yngre åldersgrupperna av föderskor medan den pekar uppåt för de äldre. Notera olika skalor på axlarna.
Bild 1. Antal nyfödda per mammans åldersgrupp från år 2000. Riket.
Hur ser det ut din kommun? Klicka här: https://bit.ly/4iF9sEP
Klicka här för att komma direkt till rapporten: https://bit.ly/4iL7VwR
Det mesta av välfärden produceras och sköts av regioner och kommuner. Ungefär 90% av alla som betalar skatt betalar endast kommunalskatt (varav ca 2/3 går till kommunen, resten till regionen).
Hur fördelas nettokostnaderna hos kommunerna? Dryga 90% spenderas på de fyra områdena Pedagogisk verksamhet (skola), vård och omsorg, infrastruktur och skydd samt kultur och fritid.
Totalt spenderar Sveriges 290 kommuner mest på skolan, men framför allt mindre kommuner med en större andel äldre befolkning har en större nota för vård och omsorg. Nettokostnaden är det belopp som ska finansieras av skatteintäkter och statliga bidrag.
Bild 1. Fördeling av Sveriges kommuners nettokostnader 2023. Miljoner kr.
Dorotea i Västerbotten som har en stor andel äldre befolkning spenderar klart över rikssnittet för området Vård och omsorg av äldre. Umeå, i samma län med en yngre befolkning, spenderar klart under rikssnittet.
Bild 2. Andel av nettokostnader för vård-omsorg som går till vård av äldre. Dorotea kommun.
Satsningar på kultur är ofta en trätofråga. SCB slår ihop områden kultur och fritid. Totalt sett står kultur och fritid för 4,9% av kommunernas nettokostnader. Väl inne i kultur- och fritidsbudgeten får idrotten ca 40% av budgeten men det skiljer avsevärt mellan kommunerna.
Bild 3. Området Kultur-fritid samtliga kommuner 2023. Miljoner kr.
På nationell nivå kan vi se att idrotten ökat sin andel av kultur och fritids-budgeten medan bibliotek, musikskola och allmän kultur minskat sina andelar.
Bild 4. Idrott-friidsanläggningar andel av kultur-fritidskostnader 2023. Samtliga kommuner.
Bild 5. Icke-idrottsverksamhets andel av kultur-fritidsbudgtet 2023. Samtliga kommuner.
Samtliga belopp är i löpande priser så vi tar inte hänsyn till inflation. Genom att beräkna varje områdes andel av den totala budgeten kan vi se om och hur kommunernas prioriteringar skiftar.
Hur ser det ut i din kommun? Klicka här: https://bit.ly/4iL7VwR
Klicka här för att komma direkt till rapporten: https://bit.ly/3EmrfSe
Dagens Nyheter skriver i en artikel att Norrköpings kommun lagt ner åtta förskolor med åtta till på gång, allt beroende på allt färre barn. Även ett antal låg- och mellanstadieskolor har lagt ned och fler lär det bli med krympande barnkullar.
Enligt SCBs siffror, sedvanligt illustrerade med hjälp av Power BI är det i Norrköping 1 150 färre barn i åldrarna 0-4 år idag än toppåret 2022.
Bild 1. Barn i ålder 0-4 år i Norrköpings kommun 2024-2024.
Hur ser det ut i din kommun? Klicka här: https://bit.ly/3EmrfSe
I den ocean av statistik som SCB tillhandahåller kan vi se hur många personer som bor små och stora hushåll. Antal personer i konungariket som bor i ensamhushåll har ökat med 336 468 sedan 2011 och det är ökning på 1.3 procentenheter. Mellanstora hushåll på 2-5 personer ökar visserligen i antal men minskar i andel. Stora hushåll på 6 personer och fler ökar både in antal och andel.
Vi läser om trångboddhet i visa områden om ni går in i rapporten och tittar på vissa kommuner kan ni se ett samband mellan invandrartäta kommuner och hög andel stora hushåll.
Bild 1. Antal och andel personer i olika hushållstorlekar 2023 jämför med 2011 – Riket.
I Vaxholm ökar endast mindre hushåll medan hushåll med fyra personer och mer minskar i antal
Bild 2. Antal och andel personer i olika hushållstorlekar 2023 jämför med 2011 – Vaxholm
Hur ser det ut i sin kommun? Klicka här: https://bit.ly/4ibRmdG
Klicka här för att komma direkt till rapporten: https://bit.ly/42g8JBX
SCB håller koll antalet påbörjade och färdigställda lägenheter (lägenhet = bostad) per kvartal. Power BI hjälper som vanligt till med att klara ut både övergripande trender och att dyka ner i detaljer i riket, län och kommuner.
Vi läser att det byggs för lite i landet och det verkar stämma när man tittar på statistiken. Antalet lägenheter som har påbörjats åren 2023 – 2024 är en bråkdel av det antalet som påbörjades under 2022.
I Norrbotten har vi kommuner med alltifrån noll till tusentalet lägenheter på gång, bland annat på grund av den gröna omställning som vi håller andan inför.
I Stockholm (och i landet som helhet) ser vi ett uppsving för påbörjade lägenheter under det fjärde kvartalet. Om detta är ett trendbrott eller ett hack i den nedåtgående kurvan kommer att visa sig under kommande kvartal.
I bottenstriden för nybyggnationer dominerar Västerbottenskommuner.
Hur ser bostadsbyggandet ut i din kommun? Klicka här: https://bit.ly/42g8JBX
För att komma direkt till rapporten, klicka här: https://bit.ly/41uwGX8
Skolverket har väldigt omfattande statistik ner på skolnivå – antal elever med svensk eller utländsk bakgrund, betyg, föräldrarnas utbildningsnivå och antalet lärare med olika behörigheter.
Med Power BI och lite god vilja blir förhoppningsvis informationen lättare att ta in.
Vi kan sortera skolor på riks-, läns- eller kommunnivå efter bl. a antalet elever, andel med utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå. Jag vet inte hur Skolverket har koll på det sistnämnda.
Bild 1. Skolor i Stockholms kommun sorterat på antal elever.
Avgångsbetyg för de senaste fyra läsåren. Av integritetsskäl publicerar man inte data för grupper färre än 10 personer.
Bild 2. Betyg läsåret 23/24 i gymnasieskolor i Danderyd, Lindingö och Täby.
Vi kan även se vilka som är huvudmän för de enskilda (privata skolorna), antalet skolor och antal elever.
Bild 3. Huvudmän med flest enskilda skolor.
40 kommuner i Sverige har inga gymnasieskolor och dyker därför inte upp i urvalen.
Klicka här för att komma till rapporten: https://bit.ly/41uwGX8
Klicka här för att komma direkt till rapporten: https://bit.ly/40KxwA6
USA är vår tredje största handelspartners när det gäller varuhandel med en export på dryga 188 miljarder och en import på 70 miljarder för år 2023. På tjänstesidan är det mer jämt runt 150 miljarder i både export och import.
Bild 1. Sveriges största handelpartners – varuhandel.
Som framgår av tabellen nedan exporterar vi främst industriprodukter med ett rejält handelsöverskott.
Bild 2. Export och import av varor – USA
För att studera Sveriges utrikeshandel, klicka här: https://bit.ly/40KxwA6
Att bostadsbyggandet är för lågt verkar vara något som de flesta är överens om. Kostnadsutvecklingen på byggsidan underlättar inte. Diagrammet visar att Byggkostnadsindex (BKI) ökat med ca 40% jämfört med 2015 och det är materialkostnaden som driver (som ökat ca 60%). Kostanden har stigit kraftigt sedan 2018 men en extra skjuts från 2022 och framåt vilket kan ha med Ukraina-kriget att göra.
Bild 1. BKI-utveckling från januari 2015 till januari 2025.
Jämför vi olika byggmaterial ser vi att kostnader för järn- och stålvaror fördubblats sedan 2015 och att samtliga typer av material ökat med minst 50%.
Bild 2. Utveckling av BKI för olika typer av byggnadsmaterial.
Jämför vi med konsumentprisindex (det sk Skugg-KPI) ser vi att kostnaden för byggnadsmaterial vida överstiger KPI:
Bild 3. KPI (skugg-KPI) – utveckling 2015 – 2025.
All data kommer från SCB.
För att komma till rapporten, klicka här: https://bit.ly/41tVv6S
Klicka här för att komma direkt till rapporten: https://bit.ly/3X9seeX
Ibland tar jag ut statistik som inte känns direkt livsavgörande, och antalet fordon i trafik och avställda per område kan, om man vill vara vänlig, sägas ha endast ett akademiskt intresse. Ända tills jag började gräva.
Hur kan ett område ha fler avställda fordon än fordon i trafik? Områden med fler fordon avställa är geografiskt spridda, och består av ”utsatta” samt ren landsbygd.
Förklarningar är säkert olika för olika områden och vi kan bara spekulera vilket vi inte gör.
Bild 1. Områden med fler avställda fordon än fordon i trafik.
Hur ser det ut i ditt område? Klicka här: https://bit.ly/3X9seeX
Klicka här för att komma direkt till rapporten: https://bit.ly/432b6M3
Sveriges kommuner uppvisar enorma olikheter i geografi, befolkning och ekonomisk status. Likväl har alla samma grunduppdrag.
Vi har 16 kommuner med färre än 5 000 invånare, som ska klara av all kommunal service, – skolor, socialtjänst och infrastruktur. Samtliga dessa har minskat sin befolknings sedan 2014. Dorotea håller tätplatsen som Sveriges minsta kommun sett till befolkning. Ytterligare 60 kommuner har mellan 5-10 000 invånare där drygt hälften, 32 st, minskat.
Sett till antal invånare har Sollefteå minskat mest i antal sedan 2014 (dryg 1 300 personer) medan Dorotea även kniper förstaplatsen bland dem som minskat mest i procent. Stockholm har ökat mest i antal (drygt 83 000) medan Knivsta i Uppsala län ökar mest i procent (31,3).
Bild 1. Kommuner fördelat på antal invånare 2024.
Sedan år 2014 har 212 kommuner ökat sig befolkning och 78 minskat. Kartan nedan illustrerar i vilka kommuner som befolkningen ökar eller minskar.
Bild 2. Kommuner som ökat respektive minskat befolkning sedan 2014.
Hur ser det ut för din kommun? Klicka här: https://bit.ly/432b6M3
PS: Folkmängden redovisas för kommuner den 1 januari varje år. Notera att rapporten i nästa inlägg, som även anger svensk och utländsk bakgrund, har data fram till år 2023.
Klicka här för att komma direkt till rapporten: https://bit.ly/4hwSk3O
Vi läser om låga födelsetal, en ökad andel äldre och segregering i många svenska områden.
Det råder inte brist debattörer och fora för diskussioner i frågan, men lättåtkomliga fakta är det sämre ställt med. Ur SCBs omfattande befolkningsstatistik har jag tagit ut befolkningsutveckling per kommun, kön och bakgrund mellan åren 2014 och 2023 (senaste året med data).
Bild 1. Åldersgrupperna 0-19 år och 20-29 år samt total befolkning 2023.
Vid utgången av 2023 hade Sverige dryg 10,5 miljoner invånare varav 27,5% hade utländsk bakgrund, dvs. födda utomlands eller födda i Sverige av två utlandsfödda föräldrar.
I åldersgruppen noll till 19 år (ljusgrön tabell) har vi drygt 206 000 personer fler år 2023 än 2014, en ökning med 9,4 %. Dock ökade gruppen med svensk bakgrund bara med dryga två procent medan gruppen med utländsk bakgrund ökade med 36 %. Idag utgör andelen med utländsk bakgrund i den denna åldersgrupp cirka 27 % vilket också ungefär är snittet i riket.
I gruppen 20 – 29 år (grön tabell) har vi haft en minskning på 7% sedan 2014 där svenska gruppen minskat med dryga 18 procent medan de med utländsk bakgrund ökat med nästa 28 procent.
Bild 2. Sigtuna, Stockholms län.
I Sigtuna kommun, Stockholms län, har både barn och unga och unga vuxna minskat sedan 2014 (20-29 år med nästan 30%) medan de med utländsk bakgrund ökat.
Bild 3. Kommuner med lägst befolkning 2023.
Dorotea knep förstaplatsen som Sveriges minsta kommun år 2023 (vi får återkomma till 2024) i skarp konkurrens med andra kommuner från Västerbotten och Norrbotten.
Bild 4. Åldersgruppen 20-29 år i Dorotea.
Dorotea har minskat med i princip hälften bland unga vuxna både med svensk och utländsk bakgrund. Befolkningsträdet nedan se därför ut som en svamp
Bild 5. Befolkningsträd Dorotea.
Hur ser det ut i din kommun: Klicka här: https://bit.ly/4hwSk3O
Klicka här för att komma direkt till rapporten: https://bit.ly/4hUnYbu
Enligt Brå, Brottsförebyggande rådet, anmäldes det knapp 1,48 miljoner brott visar den preliminära statistiken för 2024. Visa typer av brott minskar (exempelvis stöld) medan narkotikabrott ökar.
Brå råder till en viss försiktighet i jämförelser mellan kommunerna, så vi tar några försiktiga steg. Den första frågan inställer sig direkt när vi sorterar på Ökat mest per hundra tusen invånare.
Vad här hänt i Sigtuna som har dubbelt så många anmälda brott per hundratusen år 2024 jämför med 2023? När man ser så stora förändringar i data på en så kort tid bör man dra öronen åt sig. På förfrågan förklarar Brå att lagen har ändrats så att postanställda får öppna misstänkta försändelser. Hittar man narkotika så bokas brotten i Sigtuna även om langare och köpare finns på andra orter. Alla med omtanke om Sigtunas varumärke är nog inte nöjda med denna ordning
Bild 1 Kommuner med flest antal anmälda brott per hundratusen invånare 2024.
De fridsamma värmlänningarna i Kils kommun har minst antal anmälda brott per etthundratusen invånare. Fjolårets vinnare Ydre i Östergötland har blivit mer brottsutsatt, såvida man inte, likt Sigtuna, har en postterminal där man hittar narkotikaförsändelser på väg till andra landsdelar.
Bild 2 Kommuner med minst antal anmälda brott per hundratusen invånare 2024
Slutligen kan vi visa de få kommuner som ligger under 5 000 anmälda brott per invånare, bland annat Krokom, Vännäs, Gagnef och de tre värmlänningarna Kil, Forshaga och Hammarö.
Bild 3. Kommuner med under 5 000 anmälda brott per invånare år 2024.
Hur ser det ut i din kommun? Klicka här: https://bit.ly/4hUnYbu
Klicka här för att komma direkt till rapporten: https://bit.ly/3QwCDhr
Ett sätt att mäta ekonomisk standard är förhållandet till medianinkomsten. SCB mäter detta i förhållande i ett antal olika variabler som exempelvis föräldrarnas utbildningsnivå och utländsk eller svensk bakgrund. Man justerar efter familjens storlek så att man kan jämföra en fyrabarnsfamilj med en ensamstående.
Gränsen för låg ekonomisk standard eller fattigdom går vid 60 % av medianinkomsten. Vi kan se hur antalet personer i de olika ekonomiska klasserna har utvecklats över tiden beroende på härkomst och föräldrarnas utbildningsnivå.
Jag har tagit ut data för hemmaboende barn och ungdomar i åldern 0 – 21 år för åren 2014 – 2022. Där kan jag se hur många hemmaboende barn och ungdomar som hamnar i respektive inkomstklasser och hur detta har utvecklats mellan åren 2014 och 2022.
För barn och ungdomar med svensk bakgrund som hamnar i den lägsta inkomstklassen, det vill säga upp till 60 % av medianen, är det 9 825 personer färre 2022 än i motsvarande klass 2014. I den högsta inkomstklassen är det 12 496 personer i fler år 2022 jämfört med 2014. Med andra ord, färre växer upp i fattiga familjer och fler i rika.
Bild 1. Hemmaboende barn och ungdomar med svensk bakgrund per inkomstklass 2022 och 2014.
För barn och ungdomar i med utländsk bakgrund har det fyllts på med 54 190 personer i den lägsta inkomstklassen sedan 2014. I den högsta inkomstklassen har det fyllts på med 3 666 personer.
Bild 2. Hemmaboende barn och ungdomar med utländsk bakgrund per inkomstklass 2022 och 2014.
Totalt har antalet barn och ungdomar med svensk bakgrund ökat med 13 347 personer (0.7%) medan antalet med utländsk bakgrund har ökat med totalt 186 750 personer (38.1%)
Klicka här för att komma till rapporten: https://bit.ly/3QwCDhr
Klicka här för att komma direkt till rapporten: https://bit.ly/4gPUCuC
SCB mäter behörigheten till gymnasiet i de olika områdena regionala statistikområden RegSO. Det finns ca 3 300 RegSO i Sverige, exmpelvis Gärdet i Stockholm, Arrie-Västra Ingelstad-Östra Grevie i Vellinge kommun och Södra Svartbyn-Gruvberget i Boden.
Jag har valt att jämföra åren 2010 och 2023 ifall data finns (annars används närmast liggande årtal).
Resultaten per område varierar från 100% behöriga i många områden ner till endast en tredjedel i de område med sämst resultat.
Vi ser också att vissa områden gjort mycket stora framsteg under de senaste tio åren. Den första tabellen visar de område som har haft den största förbättringen i behörighet.
Områden som Hovsjö i Södertälje, Kronogårds Torg i Trollhättan och Herrgården i Malmö, samtliga med mycket höga andelar utländsk bakgrund, har förbättrat sin gymnasiebehörighet med nästan 40 procentenheter sedan 2010.
Bild 1. Områden med störst förbättring i behörighet till gymnasium 2010 – 2023.
Nedanstående områden har försämrat sina siffror allra mest mellan åren 2010 och 2023. I Haparanda stad norra och Emmaboda södra når endast en tredjedel av eleverna behörighet till gymnasiet med en försämring på 46–47 procentenheter.
Jag har ställt frågan till Emmaboda kommun om de kan förklara sina siffror.
Bild 2. Områden med störst försämring i behörighet till gymnasium 2010 – 2023.
Vi ska komma ihåg att områden med väldigt få elever kan visa upp slagiga siffror mellan olika år.
I rapporten kan du se befolkning, befolkningsutveckling, bakgrund, boende, ekonomisk standard samt behörighet till gymnasiet.
Hur ser det ut i era områden? För att komma till rapporten, klicka här: https://bit.ly/4gPUCuC
Behörighet på kommunnivå hittar du här: https://bit.ly/4jRfe7R
Klicka här för att kolla direkt till rapporten: https://bit.ly/3EmrfSe
Föds det färre barn påverkar så klart både förskola och grundskola, något som kommunpolitiker och medborgare i många avfolkningskommuner fått känna på.
När jag plockar ut befolkningsstorlek per åldersgrupp och jämför åren 2024 och 2014 blev jag förvånad över att hitta Stockholmskommunen Vaxholm i topplistan över de kommuner som tappat mest i procent.
Jämför med 2014 finns det 45 stycken färre ettåringar i november 2024 (man räknar befolkningen i november varje år) vilket innebär en minskning på 39 procent.
Om man räknar att det går 23 barn i en klass (vanligaste antalet i Stockholm) innebär det att det behövs två klasser färre än för tio år sedan, givet att siffrorna håller sig fram till skolstart. Förskolan måste ta hänsyn till detta redan nu.
Bild 1. Antal barn i gruppen ettåringar år 2024 jämför med 2014.
Den gode analytikern vet att man ska titta på tidserier hellre än enskilda årtal. Nedan ser vi att ettåringarna toppade i antal år 2017 och nå en bottennivå 2024 .
Bild 2. Antalet ettåringar i Vaxholms kommun 2014 – 2024.
Hur ser det ut i din kommun: https://bit.ly/3EmrfSe
Klicka här om du vill komma direkt till rapporten: https://bit.ly/4gPUCuC
I inlägget nedan, ”Är ditt område segregerat” kunde vi se andelen personer i de olika inkomstkvartilerna – från kvartil 1, de 25% lägsta inkomsterna i landet till kvartil 4, de 25% högsta inkomsterna.
Försämringar – topplista
Bild 1 visar de områden där andelen personer i den lägsta kvartilen, (kvartil 1) har ökat mest. I Kronoparken östra i Karlstads kommun ligger 40% av invånarna i den lägsta kvartilen. Det är 20 procentenheter fler än året 2015. Vad beror försämringen på? Det kan man inte utläsa utan varje område måste bedömas för sig. Har det exempelvis byggts studentbostäder under perioden ökar andelen med de lägsta inkomsterna.
Bild 1. Områden i riket med största ökning av andelen inkomsttagare in den lägsta kvartilen.
Tittar vi (i Bild 2) på de områden där andelen i den högsta kvartilen (kvartil 4) minskat mest är det Arninge-Ullna i Täby kommun och Limhamns hamnområde i Malmö. Dessa områden har haft det största utflödet från den högsta inkomstkvartilen sedan 2015.
Bild 2. Områden i riket med det största utflödet ur den högsta inkomstkvartilen.
Förbättringar – topplista
Dessa områden har en mindre andel personer i den lägsta kvartilen jämför med 2015. Bergsjön södra i Göteborg och Hyllievång norr i Malmö har vardera 19% färre i den lägsta kvartilen.
I den högsta inkomstkvartilen har Annehem i Lund fått 15 procentandelar fler invånare och 66% av området invånare ligger i den högsta kvartilen. Vad det beror på måste återigen undersökas per område. Har samma personer fått det bättre, har fler höginkomsttagare flyttat in eller är det en kombination av de två.
För Resarö i Vaxholm tror jag mig veta att en stor inflyttning av höginkomsttagare är förklaringen.
Hur ser det ut i ditt område, kommun eller region? Klicka här: https://bit.ly/4gPUCuC
Klicka här för att gå direkt till rapporten: https://bit.ly/4gPUCuC
Sverige är segregerat i boende och skolgång kan vi läsa och höra i debatten. Hur ser siffrorna ut? SCB har mycket detaljerade uppgifter ner på områdesnivå vilket jag har försökt att illustrera med favoritverktyget Power BI.
Några exempel följer, men du kan själv gå in i rapporten och undersöka dina områden. Förklaringar till de olika begreppen hittar du i rapporten.
På Resarö östra i Vaxholms kommun ligger nästan ¾ av befolkningen i den högsta inkomstkvartilen och den har fyllts på med 10 procentenheter sedan 2015.
Bild 1. Resarö östra, Vaxholms kommun: Inkomstkvartiler och förändring sedan 2015.
Avrundningsfel kan göra att summan av förändringarna inte blir noll.
I Rinkeby, Stockholm ligger 62% av befolkningen i den lägsta inkomstkvartilen och endast 3% i den högsta. Notera dock att den andelen som befinner sig i den lägsta kvartilen har minskat med 4 procentenheter sedan 2015 och att andelen i kvartil 3 ökat lika mycket.
Bild 2. Rinkeby, Stockholms kommun.
Ett annat sätt är att sortera områden på andelen befolkning med låg ekonomisk standard. I nedanstående områden i Södertälje kommun kan vi se områden med runt 90% utländsk bakgrund och i princip inga personer med hög ekonomiska standard.
Bild 3. Områden i Södertälje med lägst andel invånare med låg ekonomisk standard.
Klicka vi på området Ronna centrum ser vi följande: Andelen av befolkningen med utländsk bakgrund har ökat sedan 2010, medan befolkningstillväxten har planat ut och minskat sedan toppåret 2013. Den överväldigande delen bor i hyresrätt.
Bild 4. Ronna centrum, Södertälje kommun
Tittar vi på inkomstkvartiler ser vi att 53% befinner sig i den lägsta inkomstkvartilen men att den gruppen minskat med 10 procentenheter sedan 2015. Andelen med som ligger inom den landets lägsta inkomster har alltså minskat.
Bild 5. Inkomstkvartiler, Ronna centrum, Södertälje kommun.
Vi kan även se hur områdets elever klarar sig med behörighet till gymnasium respektive högskola. Gymnasiebehörigheten har, med variationer över åren, gått från dryga 50% år 2010 till dryga 80% för år 2023.
Bild 6. Gymnasie- och högskolebehörighet, Ronna centrum, Södertälje.
Tittar vi på det tidigare omnämnda Resarö östra ser vi att gymnasiebehörigheten pendlat mellan 90 och 100 % under hela perioden.
Bild 7. Gymnasie- och högskolebehörighet, Resarö östra, Vaxholm.
Vår vana trogen presenterar vi topplistor där välkända områden toppar i andel utländsk bakgrund medan Aspås i Krokom hamnar i strålkastarljuset av omvänd anledning.
Hur ser det ut i ditt område, kommer eller i länet? Klicka här: https://bit.ly/4gPUCuC
Klicka här för att gå direkt till rapporten: https://bit.ly/40KxwA6
I dessa Trump- och tulltider kan det vara värt att reflektera över vår utrikeshandel med varor och tjänster. Sverige är en av världens mest exportberoende ekonomier vilket vi kan läsa mer om på Ekonomifaktas utmärkta sajt.
SCB publiceras handelsstatistik och vi illustrerar med Power BI som vanligt.
Kartan visar mot vilka länder vi har överskott respektive underskott i handeln med varor.
Bild. 1 Underskott respektive överskott i varuhandel.
Som väntat visar nedanstående diagram att vi säljer maskiner och teknik till Norge och importerar olja och fisk.
Bild. 2 Import och export till Norge per varugrupp.
För att komma till rapporten, klicka här: https://bit.ly/40KxwA6
Klicka här för att komma direkt till rapporten: https://bit.ly/3WqVJsx
Skatteverket har släppt data på vad alla nyfödda har fått för namn vilket alltid får stor uppmärksamhet i media.
Så här ser de vanligaste flicknamnen ut i tre Stockholmskommuner.
Det råder faktiskt stor variation på namn. De vanligaste utgör bara någon procent av alla namn.
Bild 1 Vanligaste flicknamn i några Stockholmskommuner.
Samtidigt måste vi göra de som tror att Muhammed är det vanligaste pojknamnet besvikna.
Bild 2 Resultat av sökningen M?h
Klicka här för att komma till rapporten: https://bit.ly/3WqVJsx
Klicka här för att komma direkt till rapporten: https://bit.ly/427cNaG
Alkohol är den största varugruppen när vi summerar livsmedelsförsäljningen i Sverige. Allt är räknat i fasta priser.
Går ni in i rapporten ser ni att försäljningen i miljoner kronor minskar något från 2021. Jag har bett SCB om en förklaring.
Bild 1 Försäljning av livsmedel 2023 per varugrupp
I diagrammet ovan har jag slagit ihop vin-, öl- och spritförsäljning till gruppen Alkohol samt gjort en grupp av frukt och grönsaker.
Klicka här för att komma till rapporten: https://bit.ly/427cNaG
medborgardata.se 