Län

Rapporter med data per län eller region

  • Befolkningen i landskap och socknar

    Det heter inte socknar längre, och folkbokföringen sköts av Skatteverket, inte församlingen. Många av oss tänker nog fortfarande i termer av landskap och socknar, som nu kallas distrikt.

    Med hjälp av Power BI kan vi sätta färg på SCBs siffror och som vanligt titta på data ur några olika vinklar.

    Klicka på bilden för att komma till appen (på dator).

    Karta över befolkningen i svenska landskap och distrikt mellan 2015 och 2025, med rubriker för befolkning per landskap, landskap - distrikt och störst-minst.

    När vi delar in befolkningen efter landskap får vi en del lustiga fenomen. Nedan ser vi distrikten i landskapet Hälsingland, men två av dessa, Ytterhogdal och Ängersjö ligger i Härjedalens kommun. Går man till landskapet Härjedalen ser man att ett av distrikten, Storsjö, ligger i Bergs kommun.

    En graf som visar befolkningen i Hälsingland över åren 2016 till 2024, med statistik för totalt antal invånare.

    Gå in i rapportappen, kolla upp befolkningsutvecklingen ditt landskap och distrikt och – om du bor i Stockholms län, vet du vilket landskap du bor i – Uppland eller Södermanland?

    Kolla!

  • Hur många hushåll, hur många barnfamiljer och hur många barn i din kommun?

    Hur många barnfamiljer finns i kommunen och hur många barn har de? Hur många är ensamstående och hur ser utvecklingen ut över tiden. Data från SCB och Power BI kan bringa mer klarhet.

    Som exempel tar vi Vaxholm i Stockholms län.

    Total befolkning vid slutet av 2025 var 11 624 personer uppdelade på 5 033 hushåll. Till vänster ser vi storleksfördelningen för barnfamiljer och utvecklingen sedan 2020. Antalet två- och trebarnsfamiljer minskar medan enbarnsfamiljer ökar.  

    Vi kan också konstatera en totalt sett negativ befolkningsutveckling för kommunen.

    Hur ser det ut i din kommun? Klicka på bilden.

  • Regionernas ekonomi

    Nu finns det preliminära siffror för regioneras resultat för år 2025. Med Power BI kan vi både titta på detaljer och skapa en tidsserie på fem år.

    Diagrammen visar resultatet för Region Stockholm (regionen, inte regionkoncernen, vi återkommer till det). Ett plusresultat på dryga 5 miljarder eller 2 130 kr per person förvånar mig och kanske många andra som läser om problemtyngda regioner. Men detta är vad som står i SCBs siffror.

    Tyvärr har SCB från och med i år slutat att publicera ”kronor per invånare” vilket jag tycker är ett utmärkt mått – begripligt och jämförbart. Därför har jag tagit mig friheten att själv räkna ut beloppet genom att dela med antalet invånare i slutet på varje år.

    Klicka på diagrammen för att komma till rapport-appen, kolla upp din region och jämför med andra.

    Vi visar även resultaten för regionkoncerner. I vissa regioner är det mininala skillnader mellan beloppen, medan andra regioner, exempelvis Västra Götaland och Stockholm har omfattande koncernverksamhet.

    Det är upp till varje region (och kommun) hur verksamheten ska organiseras. Verksamheter som allmännyttiga bostäder, energi och kollektiv drivs ofta i bolagsform.

    Klicka här!

  • Migration – bakgrundssiffror (uppdaterad)

    För att komma direkt till rapporten, klicka på bilden.

    Migration är ett område där debatten ofta genererar mer hetta än ljus. Med hjälp av statistik från SCB och Migrationsverket samt handpåläggning i Power BI kan vi skapa en klarare bild över själva siffrorna.

    Det finns drygt 2,2 miljoner utrikes födda som är folkbokförda i Sverige. Går du in i rappor-appen kan per land och år.

    Uppehåll utfärdas på ett antal olika grunder och totalen ser ni här nedan.

    Bild 1. Utfärdade uppehållstillstånd 2018 – 2025.

    För att studera Uppehållstillstånd mer i detalj, klicka här.

    Bild 2. asylsökande 2002 – 2025.

    Totalt är ca 2,2 miljoner personer i Sverige födda utomlands.

    Jag har tagit mig friheten att gruppera länder efter eget huvud så skäll inte på SCB eller Migrationsverket om ni inte gillar indelningen.

    Bild 3. Utrikes födda 2025 per region.

    Ovanstående och mycket annat kan du studera i rapporten:

    För att studera mera, klicka här.

  • Riksdagsmän byter parti

    Vi har skrivit om vildar i riksdagen och om hur många personröster dessa samlat.

    Nu läser vi att två moderata riksdagsledamöter, Arin Karapet från Stockholm och Marléne Lund Kopparklint från Värmland byter parti till Sverigedemokraterna. Vad jag förstår att är de byter parti inför valet men är oklar på om de byter partigrupp under denna mandatperiod.

    Jag förmodar att de inte då definieras som vildar utan endast byter partigrupp.

    Hur många personröster fick dessa två ledamöter? Marléne Lund fick 802 röster i Värmland och Arin Karapet 181 i Stockholm kommun.

    Klicka på bilden för att få kolla på alla personröster till riksdag, region och kommun.

  • Flyttningsnetto i Sverige 2021-2024: En Översikt

    Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten:

    SCB håller koll hur många som flyttar inom län, ut från län och tvärs över landsgränser – samt kön och ålder på de flyttande. Med Power BI får vi överblick.

    Stockolms kommun toppar bottenlistan på flyttningsnetto. Under perioden 2021 – 2024 flyttade 5 748 fler personer ut ifrån huvudstaden än som flyttade in. Grannkommunen Huddinge är god tvåa i bottenskiktet.

    Bild 1. Kommuner med störst negativt flyttningsnetto 2021 – 2024.

    Göteborg må ha svårt i allsvenskan med toppar flyttligan. Notera Skellefteås kraftiga inflyttningsöverskott och håll tummarna för alla Nortvolt-anställda.

    Bild 2. Kommuner med störst inflyttningsnetto 2021- 2024

    Hur flyttströmmarna går och åldern på de flyttande blir viktigt för samhällsplaneringen.

    I Vaxholms kommun kan vi se några tydliga trender. Jag har valt ut åldersgrupperna 0-19 och 20-29 år. Av dessa är det fler som flyttar till andra kommuner i Stockholm län än som kommer från det omvända håller (186 personer flyttade in år 2024, medan 210 flyttade ut). Flyttströmmen till och från övriga län är också negativ (83 in, 130 ut under 2024) medan flyttar till och från utlandet (41 in, 28 ut under 2024) ger ett positiv inflyttningsnetto. Det totala flyttnettot är negativt under samtliga år 2021 – 2024.

    Bild 3. Inflyttningsnetto Vaxholms kommun 2021 – 2024.

    I Sveriges minsta kommuner med färre än 5 000 invånare är minsann flyttnettot inte bara negativt.

    Bild 4. Flyttnetto 2021-2024 i kommuner med färre än 5 000 invånare.

    Hur ser det ut i din kommun? Klicka här.

  • Hur går ekonomin i din kommun?

    SCB har nu kommunernas preliminära siffror för 2025, och med Power BI kan vi skapa ordning och överblick.

    Klicka på bilden för att komma till rapportappen.

    SCS slutar tyvärr att publicera posterna i kronor per invånare vilket är ett utmärkt sätt att få mer förståelse för siffrorna och att kunna jämföra kommuner.

    Därför presenterar Medborgardata dessa siffror – helt enkelt beloppen för alla poster delat med antalet invånare i slutet av varje år.

    I tabellen nedan ser vi posterna för Sundsvalls kommun i kronor per invånare, jämfört med snittet för länet (Västernorrland) och riket.

    I diagrammen visas årsresultaten för Sundsvalls kommun både i nominella belopp och kronor per invånare. Vi ser att kommunen gjorde ett underskott på 157 miljoner kr för 2024, eller 1 588 kr per invånare.

    Nu kan du som medborgare gå in i rapporten, få en bättre koll, jämföra över åren och med andra kommuner.

    Är du kommunpolitiker så ger nog denna rapport bättre överblick än de system ni har internt.

    Klicka här för att komma till rapportappen.

  • Total koll på befolkningsfrågan

    Här kan vi i två rapporter, författade med Power BI så klart, följa befolkningiutveckling i närtid ( per månad) och över längre tidsperioder.

    Här och nu

    Ökar eller minskar befolkningen i din kommun i år? Hur många flyttar in och ut från andra delar av landet och hur många in- och utvandrar – per månad.

    Klicka på bilden för att komma till rapporten.

    Går vi ner på lägsta detaljnivå, i detta fall för Stockholms kommun, kan vi se hur befolkningsförändringen, från januari till november 2025, är uppbyggd.

    Huvudstadskommunen har ett födelseöverskott (dryga 5 000), underskott mot resten av länet, överskott från resten av landet samt ett invandringsöverskott.

    Totalt har befolkningen ökat med 3 976 personer sedan januari 2025.

    På lång sikt – historia, nuläget och framtid

    Hur ser de långa tidsserierna ut? Hur ser det ut idag, ner på kommunernas områden (RegSo).

    Klicka på bilder för att komma till rapporten.

    Sverige hade vid slutet av 2025 drygt 10,5 miljoner invånare, en ökning på 2,5 miljoner sedan 1970. Befolkningsträdet tunnar ut ju längre ner vi kommer vilket visar att vi är en åldrande befolkning.

    Exemplet Pajala kommun

    Laddar vi på med all upptänklig information för Pajala kommun (nedan) kan vi konstatera följande.

    Befolkningen minskar, och i slutet av år 2024 var 2 721 kvinnor och 3 136 män folkbokförda i kommunen. 975 personer har utländsk bakgrund och befolkningsträdet visar att man har en alltmer åldrande befolkning.

    Exemplet Herrgården Norr i Malmö

    Vi kan även gå in i olika områden i kommuner som detta fall är Herrgården Norr i Malmö (det finns en Herrgården Syd också).

    Området har knappt 4 500 invånare, ungefär lika många män som kvinnor och 4 245 personer (92%) har utländsk bakgrund (födda utomlands eller född i Sverige av två utlandsfödda föräldrar).

    Befolkningsträdet ser ut som en julgran vilket betyder man har en mycket ung befolkning.

    Framtiden

    SCB gör en s.k. befolkningsframskrivning (en prognos där allt fortsätter som vanligt) för varje år fram till 2070.

    Enligt SCB går Sverige från knappt 8 miljoner invånare 1968 via dagens 10.5 miljoner till knappa 12 miljoner år 2070.

    Återvänder vi till Pajala för en befolkningskurva ser vi att man minskat från ca 11 800 personer 1968 via dagens ca 5 800 till en uppskattad befolkning på ca 5 100 personer år 2070.

    Hur ser det ut i din kommun? Klicka här.

  • Vilka röstade vi på i förra valet?

    Personröster innebär att en väljare kan kryssa för en specifik kandidat på en partivalsedel, och det är personrösterna som avgör vilka kandidater som väljs in för partiet i första hand.

    Med data från Valmyndigheten och Power BI kan vi se vilka som fått röster per parti i riksdags-, region- och kommunalval.

    Klicka på bilden för att komma till rapporten.

    I riksdagsvalet 2022 var 22,5% eller dryga 1.4 miljoner röster personröster, dvs röster på en specifik kandidat

    Bild 1. Antal röster och personröster i riksdagsvalet 2022.

    Bland de 20 personer som fick flest personröster var det endast två som inte representerade riksdagspartier: Mikail Yüksel för Partier Nyans och Gustav Kasselstrand, Alternativ för Sverige.

    SDs Jimmie Åkesson är ohotad etta och stod på listan i de flesta valkretsar-

    Bild 2. Topp 20 riksdagskandidater.

    I regionvalet toppar Socialdemokraternas Aida Hadzialic (Stockholm) med näst fyra gånger som röster som tvåan My Alnebratt i Västra Götaland.

    Bild 3. Kandidater till regionfullmäktige med flest personröster.

    I valen till Sveriges 290 kommuner fick Moderaten och stockholmaren Anna König Jerlmyr flest röster följt av Vänsterpartiets Clara Lindblom, även hon från Stockholm. Som synes innehåller topplistan ett antal välkända namn även på riksnivå.

    Bild 4. Kandidater till kommunfullmäktige med flest personröster.

    Gå vi in på en enskild kommun, i detta fall Vaxholm ser vi att representanter från lokala partier kan hamna högt upp i tabellen.

    Bild 5. Flest personröster till kommunfullmäktige i Vaxholm.

    Hur ser det ut i din region, kommun eller parti?

    Klicka här för att komma till rapporten.

  • Stor skillnad mellan partiernas resultat i kommunvalen jämfört med riksdagsvalet

    Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten.

    I ett antal kommuner skiljer sig riksdagspartiernas resultat kraftigt mellan utfallet i riksdagsvalet och kommun- och regionvalen. I vissa kommuner presterar man sämre och i vissa kommuner radikalt bättre vilket framför allt gäller de mindre partierna.

    I Fagersta kommun i Västmanland vet vi att vänsterpolitikern Stig Henriksson skaffade sitt parti egen majoritet under tre mandatperioder och även idag får V drygt tre gånger fler röster i kommunalvalet än i riksdagsvalet. Men: Det finns faktiskt två kommuner där Vänsterpartiet presenterar ännu bättre i kommunvalet.

    I Landskrona har den legendariske liberale kommunpolitiken Thorkild Strandberg styrt kommunen i drygt 16 år och får ungefär sex gånger så många röster i kommunvalet som partiet får i riksdagsvalet.

    Partier kan också prestera sämre i kommunen valen jämfört med riksdagsvalet. I Vaxholm får Socialdemokraterna bara 62 % av de röster man lyckats skrapa ihop i riksdagsvalet. Och tittar ni rapporten ser ni att det finns två kommuner där sossarna presterar ännu sämre.

    I rapporten kan det gå även gå ner på valdistriktsriksnivå, i detta exempel några valdistrikt på Östermalm i Stockholm.

    I rapporten hittar du även motsvarande jämförelse mellan region- och riksdagsval.

    Klicka här för att komma till rapporten.

  • Fatta Robin Hood-skatten!

    Klicka här för att komma direkt till rapporten:

    Det kommunala utjämningssystemet, känt som Robin Hood-skatten, leder ofta till diskussioner och heta känslor. Denna rapport i Power BI kommer knappast att stilla känslorna men kanske bidra med lite fakta och därmed sans.

    Systemet består av ett antal delar och huvudsyftet är att jämna ut olika kommuners förutsättningar beträffande skattekraft och demografi. Den största posten är Inkomstutjämningen som bygger på kommunerna skattekraft.

    SKR förklarar så här:

    Skattekraften i en kommun/region är det samlade underlaget för beskattningsbar inkomst, dividerat med hela befolkningen. Skattekraften i en kommun/region är det samlade underlaget för beskattningsbar inkomst, dividerat med hela befolkningen.

    Om skattekraften överstiger 115 procent av riksgenomsnittet betalas en avgift. Om skattekraften understiger detta erhålls ett bidrag.

    Vi hör ofta kommunföreträdare från rikare Stockholmskommuner säga att systemet gynnar ineffektiva kommuner och eventuella skattehöjningar eller förbättringar försvinner med ”marginaleffekter”. Det generella svaret tycks vara ”nej, så är det inte” men det finns säkert situationer när sådana fenomen kan uppstå.

    Så här ser det ut när siffror för 2024 är inne.

    Bild 1. Kommunal utjämning 2024.

    De kommuner som får störst belopp per invånare är som bekant små kommuner i främst i Norrland. Vi ser att Dorotea får högst bidrag per invånare (36 212 kr) tätt följda av Sorsele och Pajala. Högsby i Kalmar län är första icke-norrländska kommun på plats 10. Samtliga kommuner ligger i högsta skiktet när det gäller kommunalskatter.

    Bild 2. Kommuner med störst ersättning i kronor per invånare 2024.

    Om man rankar kommuner efter totalt belopp år 2024 hamnar Malmö (dryga 6,8 miljarder) och Göteborg (dryga 3,7 miljarder) i topp. I kolumnen längst till höger ser vi totalt emottaget stöd sedan 2005 – 89,5 miljarder för Malmö (löpande priser).

    Bild 3. Kommuner med störst total erstättning 2024.

    Få bättre koll på Robin Hood och din kommun! Klicka på bilden:

  • Blir din fjärrvärme dyrare? – var så säker!

    Jag slutför putsandet på en uppdaterad rapport om kostnader för fjärrvärmen när jag får hjälp på traven från två håll. Nyhetsmagasinet Fokus skriver om Fjärrvärmen som riskkapitalisternas nya sedelpress och Sundsvall Energi gör slag i saken genom att meddela en prishöjning på 5,4% inför 2026.

    Nils Holgerssongruppen, en grupp bestående representanter från Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta har nyligen släpp sin rapport för fjärrvärmepriserna 2025 och skriver:

    ”Fjärrvärmepriserna i Sverige har i genomsnitt ökat med 9,2 procent det senaste året. Det är den näst största höjningen på tre decennier, bara slagen av fjolårets rekord på 15,2 procent. Prisökningarna ligger därmed långt över inflationen.”

    Det är en snygg och överskådlig rapport som Medborgardata gör interaktiv med hjälp av PowerBI.

    Det är häpnadsväckande stora skillnader i kostnader per kvadratmeter och år mellan Sveriges alla kommuner.

    Tabellen nedan visar de fem dyraste kommunerna i landet från tre olika län men som råkar ha samma leverantör. (Klicka för att för att förstora bilden)

    Bild 1. Kommuner med de fem högsta priserna per kvm 2025

    Tittar vi på de fem dyraste i Stockholms lägen ser vi att Nynäshamn och Vaxholm tar föga hedrande topplatser.

    Bild 2. Kommuner i Stockholms län de fem högsta priserna per kvm 2025

    Nedanstående kommuner har det tveksamma nöjet över att toppa ligan på högst höjning i kronor mellan 2024-2025. Prisexempel 100 kvm bostadsyta.

    Bild 3. Kommuner med högst prishöjning i kronor från 2024.

    Hur ser det ut hos dig?

    Jämför kostnader per kvm i olika kommuner, se prisutvecklingen i din kommun, ranka dyraste och billigaste och se vem som levererar fjärrvärmen hos dig.

    Klicka på bilden nedan!

  • Många politiker hoppar av – fler än du tror

    Klicka här för att komma direkt till rapporten.

    Centerledaren Anna-Karin Hatts avhopp må vara ovanligt i toppskikten men ack så vanligt i kommun- och regionfullmäktige. Under den förra mandatperioden hoppade över 2 600 ledamöter (21 %) i kommunfullmäktige av i förtid.

    Bild 1. Antal valda och avhoppade i samtliga kommunfullmäktigen 2018-2022.

    Kvinnor hoppar av i högre grad än män. Som diagrammmet nedan visar så toppade andelen avhopp under förrförra mandatperioden.

    Bild 2. Andel avhoppade per kön i mandatperioder 2002-2022.

    Tittar vi på avhopp per parti ser vi att Sverigedemokraterna hade nästan 40% avhopp under mandatperioden 2010–2014 för att sedan sjunka i nivå med de övriga partierna.

    Från 2014 är Centerpartiet och Miljöpartiet de enda vars andel avhoppade ökar.

    Bild 3. Andel avhoppade per parti i kommunfullmäktige 2002-2022.

    Väl inne i rapporten kan du studera avhopp per kommun, per ålders- och inkomstintervall och utbildningsnivå och mycket annat.

    Vi bjuder här på topplistan för andel avhoppade i kommunfullmäktige.

    Bild 4. Kommuner med högst andel avhoppade 2018-2022.

    Hur ser det ut för ditt parti, i din kommun och i ditt län?
    Klicka på bilden.

  • Personval till riksdagen – vem röstar man på?

    Nu slipar riksdagskandidaterna sina knivar inför den kommande valrörelsen. Det gäller att hamna så högt upp på listan som möjligt eller satsa på att bli inkryssad från en lägre placering.

    Tabellen nedan visar antalet personröster vid förra valet samt fördelningen mellan kvinnor och män.

    Vi kan se att Sverigedemokraterna var det parti som gav flest personröster och att 95% av dessa tillför manliga kandidater.

    Kristdemokraterna var det parti där med högst andel röster på kvinnor, 79%.

    v

    Bild 1. Antal personröster och fördelning på kvinnor-män valet 2022.

    Klickar du in på rapporten kan du se utfall per parti, valår samt valkrets/region:

    Bild 2- Moderata personröster Stockholms kommuns valkrets 2022.

    Hur ser det ur för sitt parti och i din region? Klicka här: Öppna rapporten

    PS Hur personval till riksdagen fungerar i Sverige (enligt Copilot)

    I Sverige sker personval till riksdagen genom att väljarna, utöver att rösta på ett parti, även kan ge en personröst till en specifik kandidat på partiets valsedel. På så vis kan väljare påverka vilka personer som blir invalda i riksdagen, inte bara vilket parti som får mandat.

    När rösterna räknas fördelas först mandaten mellan partierna enligt andelen röster de fått (proportionellt valsystem). Därefter tittar man på personrösterna. En kandidat som får minst 5 % av partiets röster i en valkrets kan bli inkryssad, och därmed gå före andra kandidater på listan, även om partiet placerat hen längre ner.

    Personvalssystemet ger alltså väljarna möjlighet att påverka vilka individer som kommer in i riksdagen, samtidigt som partierna har inflytande genom hur de placerar kandidater på sina listor. Dock är det fortfarande relativt ovanligt att kandidater blir inkryssade – partiernas listplaceringar har mycket stor betydelse.

    Min kommentar: Denna text är genererad av AI, närmare bestämt Copilot i Word. Vad jag kan se är den korrekt.

  • Vad betalar du för elnätet 2025?

    Klicka här om du vill komma till rapporten direkt.

    Den totala elkostnaden för din fastighet består av tre delar: elhandel, elnät och skatter. Du kan välja vilken leverantör du handlar din el från men leverantörerna av elnät är ett monopol i varje kommun.

    Med data från Nils Holgersson Gruppen* kan vi följa prisutveckling på bl. a elnäten.

    Tabellen nedan visar de kommuner som har de högsta elnätavgifterna i landet samt prisutveckling på ett och fem års sikt.

    Bild 1. Kommuner med de högsta elnätsavgifterna 2025.

    I Stockholm län har olika kommuner olika nätleverantörer. Vi kan se att EON har höjt sin nätavgift med 13,23 öre från år 2024 eller 11 %. På fem år har elnätspriserna från EON ökat med 57,6 %.

    Bild 2. Elnätpriser och leverantörer i Stockholm län 2025.

    Hur ser det ut i din kommun? Klicka här på bilden.

    Den stora rapporten med priser (2024) för VA, avfall, elnät och fjärrvärme hitta du här.

    För att få total koll på dina elpriser, avtal och elområden, klicka här.

    *Nils Holgersson Gruppen består av representanter från Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta.

  • Vilka är arbetslösa idag?

    För att direkt komma till rapporten, klicka här: Öppna rapporten

    Vi läser om ökande arbetslöshet och att konjunkturvändningen låter vänta på sig. Arbetsförmedlingen och SCB har olika beräkningsmetoder och siffror vilket har skapat en del debatt. Denna gång väljer vi att titta på Arbetsförmedlingens data.

    För varje län och kommun kan man se andelen arbetslösa uppdelat på kön, åldersgrupp och bakgrund.

    Ungdomsarbetslösheten får med rätta stor uppmärksamhet, likaså arbetslösheten bland utrikes födda. Som vi ser av diagrammet nedan är arbetslösheten bland svenskfödda avsevärt lägre än den jämfört framför allt med personer födda utanför Europa. Den relativt lilla skillnaden i årsgruppen 20–24 år kan bero på att många studerar.

    Bild 1. Inskrivna arbetslösa i april 2025 per kön, åldersgrupp och bakgrund – Östergötlands län.

    Vi kan även titta på Sveriges alla 290 kommuner (data kan saknas för vissa kommuner). I Landskrona har vi mycket stora skillnader i arbetslöshet mellan svenskfödda och utomeuropeiska, framför allt i ”vuxen” ¨ålder.

    Bild 2. Inskrivna arbetslösa i april 2025 per kön, åldersgrupp och bakgrund – Landskrona kommun.

    I Täby kommun utanför Stockholm ser vi som väntat klart lägre siffror för samtliga grupper.

    Bild 3. Inskrivna arbetslösa i april 2025 per kön, åldersgrupp och bakgrund – Täby kommun.

    Hur ser det ut i ditt län eller din kommun? Klicka här: Öppna rapporten

  • Sjukvården och regionerna – fler eller färre läkare och sjuksköterskor? – se själva

    Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten.

    Det mesta och sjukvården i landet levereras av regionerna och ca 90% av deras budget går just till detta. Avlägsen tvåa är kollektivtrafiken.

    Vi läser om att många regioner kämpar med en svag ekonomi och nu senast att sjukhuset i Sollefteå lägg ner, till stora protester från befolkningen.

    Med data från Kolada (ett verktyg som du hittar hos SKR har jag försökt på grepp på om det blir fler eller färre anställda i sjukvården (och regionernas övriga områden).

    Tittar på riksnivå (samtliga regioner hopslagna) ser vi att det gjordes 60 570 årsarbeten som sjuksköterska vilket var 2 687 fler än under 2023.

    Bild 1. Årsarbeten i sjukvården samtliga regioner.

    I Region Västernorrland, där Sollefteå ligger, ser att antalet årsarbeten för sjuksköterskor och läkare ökat jämfört med tidigare år.

    Bild 2. Årsarbeten sjukvård i Region Västernorrland, årsjämförelse.

    En fråga som ofta diskuteras är antal administratörer och om stabsfunktioner ökar medan produktionsresurser minskar. För Västernorrland ser vi att antalet administratörer minskat (i alla fall årsarbeten) under 2024 jämför med tidigare år.

    Bild 3. Årsarbeten inom administration i Region Västernorrland, årsjämförelse.

    Det kan finnas många förklaringar till att siffror går upp och ner mellan åren så låt denna rapport bli en början på fler efterforskningar, inte en slutgiltig sanning.

    Notera att dessa siffror bara gäller årsarbeten i regionerna. Personal i privata bolag räknas inte in.

    Klicka här för att komma till rapporten och kolla upp din region

  • Byggdes det några bostäder hos dig 2024?

    Klicka här för att komma direkt till rapporten: Öppna rapporten

    SCB håller koll antalet påbörjade och färdigställda lägenheter (lägenhet = bostad) per kvartal. Power BI hjälper som vanligt till med att klara ut både övergripande trender och att dyka ner i detaljer i riket, län och kommuner.

    Vi läser att det byggs för lite i landet och det verkar stämma när man tittar på statistiken. Antalet lägenheter som har påbörjats åren 2023 – 2024 är en bråkdel av det antalet som påbörjades under 2022.

    I Norrbotten har vi kommuner med alltifrån noll till tusentalet lägenheter på gång, bland annat på grund av den gröna omställning som vi håller andan inför.

    I Stockholm (och i landet som helhet) ser vi ett uppsving för påbörjade lägenheter under det fjärde kvartalet. Om detta är ett trendbrott eller ett hack i den nedåtgående kurvan kommer att visa sig under kommande kvartal.

    I bottenstriden för nybyggnationer dominerar Västerbottenskommuner.

    Hur ser bostadsbyggandet ut i din kommun? Klicka här: Öppna rapporten

  • Kommuner som ökar och minskar sin befolkning

    Klicka här för att komma direkt till rapporten: Öppna rapporten

    Sveriges kommuner uppvisar enorma olikheter i geografi, befolkning och ekonomisk status. Likväl har alla samma grunduppdrag.

    Vi har 16 kommuner med färre än 5 000 invånare, som ska klara av all kommunal service, – skolor, socialtjänst och infrastruktur. Samtliga dessa har minskat sin befolknings sedan 2014. Dorotea håller tätplatsen som Sveriges minsta kommun sett till befolkning. Ytterligare 60 kommuner har mellan 5-10 000 invånare där drygt hälften, 32 st, minskat.

    Sett till antal invånare har Sollefteå minskat mest i antal sedan 2014 (dryg 1 300 personer) medan Dorotea även kniper förstaplatsen bland dem som minskat mest i procent. Stockholm har ökat mest i antal (drygt 83 000) medan Knivsta i Uppsala län ökar mest i procent (31,3).

    Bild 1. Kommuner fördelat på antal invånare 2024.

    Sedan år 2014 har 212 kommuner ökat sig befolkning och 78 minskat. Kartan nedan illustrerar i vilka kommuner som befolkningen ökar eller minskar.

    Bild 2. Kommuner som ökat respektive minskat befolkning sedan 2014.

    Hur ser det ut för din kommun? Klicka här: Öppna rapporten

    PS: Folkmängden redovisas för kommuner den 1 januari varje år. Notera att rapporten i nästa inlägg, som även anger svensk och utländsk bakgrund, har data fram till år 2023.

  • Har vi ett demografiskifte i hela Sverige eller i din kommun?

    Klicka här för att komma direkt till rapporten: Öppna rapporten

    Vi läser om låga födelsetal, en ökad andel äldre och segregering i många svenska områden.

    Det råder inte brist debattörer och fora för diskussioner i frågan, men lättåtkomliga fakta är det sämre ställt med. Ur SCBs omfattande befolkningsstatistik har jag tagit ut befolkningsutveckling per kommun, kön och bakgrund mellan åren 2014 och 2023 (senaste året med data).

    Bild 1. Åldersgrupperna 0-19 år och 20-29 år samt total befolkning 2023.

    Vid utgången av 2023 hade Sverige dryg 10,5 miljoner invånare varav 27,5% hade utländsk bakgrund, dvs. födda utomlands eller födda i Sverige av två utlandsfödda föräldrar.

    I åldersgruppen noll till 19 år (ljusgrön tabell) har vi drygt 206 000 personer fler år 2023 än 2014, en ökning med 9,4 %. Dock ökade gruppen med svensk bakgrund bara med dryga två procent medan gruppen med utländsk bakgrund ökade med 36 %. Idag utgör andelen med utländsk bakgrund i den denna åldersgrupp cirka 27 % vilket också ungefär är snittet i riket.

    I gruppen 20 – 29 år (grön tabell) har vi haft en minskning på 7% sedan 2014 där svenska gruppen minskat med dryga 18 procent medan de med utländsk bakgrund ökat med nästa 28 procent.

    Bild 2. Sigtuna, Stockholms län.

    I Sigtuna kommun, Stockholms län, har både barn och unga och unga vuxna minskat sedan 2014 (20-29 år med nästan 30%) medan de med utländsk bakgrund ökat.

    Bild 3. Kommuner med lägst befolkning 2023.

    Dorotea knep förstaplatsen som Sveriges minsta kommun år 2023 (vi får återkomma till 2024) i skarp konkurrens med andra kommuner från Västerbotten och Norrbotten.

    Bild 4. Åldersgruppen 20-29 år i Dorotea.

    Dorotea har minskat med i princip hälften bland unga vuxna både med svensk och utländsk bakgrund. Befolkningsträdet nedan se därför ut som en svamp

    Bild 5. Befolkningsträd Dorotea.

    Hur ser det ut i din kommun: Klicka här: Öppna rapporten