Vård och välfärd

  • Hur många vårdcentraler finns det i landet och i din kommun, och hur många är privata?

    Hur många vårdcentraler har de stora kedjorna? Vilka driver vårdcentralerna i din kommun?

    Den här rapporten är skapad av Medborgardata.se med data från Vårdbetyg.se, som är en oberoende och kostnadsfri tjänst som betygsätter svensk vård utifrån öppna offentliga data.

    Klicka på bilden för att komma till rapporten.

    På rapportsidan Din kommun ser du vilka vårdcentraler som finns i kommunen, vilka som är regionägda respektive privata och om de privata tillhör någon kedja.

    Nacka kommun har 12 vårdcentraler: 4 regionägda, 7 privata och 1 med okänd huvudman. Det sistnämnda är en brist i själva datan, och vi får utgå från att huvudmannen är känd av kommunen.

    När du klickar på den röda knappen kommer du till Vårdbetyg.se, där du kan se hur vårdcentralerna betygsätts med data från användarenkäter och Socialstyrelsens väntetidsstatistik.

    Klicka här för att kolla upp din kommun.

    Klicka här för att komma direkt till Vårdbetyg.

    Läs hela inlägget →: Hur många vårdcentraler finns det i landet och i din kommun, och hur många är privata?
  • Sjukvårdens kostnader

    Hur mycket kostar sjukvården i kronor och per invånare? Får sjukvården mer eller mindre resurser? Hur mycket betalar vi via skattsedeln och hur mycket direkt ur egen ficka? Hur mycket betalas av privata sjukvårdsförsäkringar? Vad är det som kostar?

    Data från SCB, behandlat med Power BI.

    Klicka på bilden för att komma till rapporten.

    Läs hela inlägget →: Sjukvårdens kostnader
  • Andelen biståndsmottagare minskar

    Socialstyrelsen publicerar statistik över andelen av befolkningen (inklusive barn) som tar emot ekonomiskt bistånd, på riks-, läns- och kommunnivå.

    Malmö ligger över både riks- och länssnittet, men andelen har sjunkit från landets högsta andel 1997 (16,1 %) till 4,6 % år 2025.

    Klicka på bilden för att se siffrorna för din kommun.

    Läs hela inlägget →: Andelen biståndsmottagare minskar
  • Hur många är sysselsatta inom välfärdssektorn?

    Utförare inom välfärdssektorn (vård, skola och omsorg) finns inom både privat och offentlig sektor. Det offentliga (stat, region, kommun) står för den allra största delen av finansieringen, även om utföraren är privat.

    Hur många är sysselsatta inom välfärdssektorn, och hur många av dem är utrikes födda? Data från SCB, visualisering från Medborgardata.

    På rapportsidan nedan har vi klickat på näringsgrenen Hälso- och sjukvårdsområdet. Vi ser bland annat att 71,4 % jobbar inom regioner och 21,8 % inom privatägda företag. Utrikes födda står för 21,3 % av antalet sysselsatta.

    Inne i rapporten kan du utforska samtliga näringsgrenar.

    Klicka på bilden för att komma till rapporten.

    Läs hela inlägget →: Hur många är sysselsatta inom välfärdssektorn?
  • Hur mår barnen?

    Barn-ULF är en undersökning om barns (12-18 år) levnadsförhållanden. Barnen svarar bl. a på frågor om ekonomi, fritid, hälsa, trygghet och skolsituation. Undersökningen kommer att genomföras vart tredje år och senaste uppgifter är från 2023.

    SCB publicerar siffrorna med en mängd variabler och jag har valt ut bakgrund, föräldrars inkomst och utbildningsnivå samt grund- respektive gymnasieskola.

    Det blir många diagram och siffror men ett fenomen står ut: Flickor verkar må sämre – vilket i sig inte är en nyhet.

    Klicka på bilden för att komma till rapporten.

    ”Ont i magen minst en gång i veckan” – per kön, efter bakgrund, föräldrars inkomst och utbildningsnivå samt årskurs.

    Läs hela inlägget →: Hur mår barnen?
  • Hur segregerade är vi?

    I riket som helhet lever mer än 1,3 miljoner personer i områden där mer än 50% av invånarna har utländsk bakgrund.

    Klicka på bilden för att komma till rapporten.

    Sverige är indelar 3 363 s.k. regionala statistikområden (RegSO) vilka har en befolkning på mellan ca 600 och 22 000 invånare. Från SCB kan vi få fram statistik på antal invånare, svensk/utländsk bakgrund samt ekonomisk standard. Som person med utländsk bakgrund räknas man som utlandsfödd eller född i Sverige med två utlandsfödda föräldrar.

    Nedan kan vi se samtliga områden som en befolkning med utländsk bakgrund på mer än 90 % och några i intervallet 70-89%. Totalt lever alltså dryg 586 000 personer i områden med mer än 70% utländsk bakgrund. Som vi ser i tabellen har en stor andel av invånarna en låg ekonomisk standard och ytterst få en hög sådan.

    SCB definierar ekonomisk standard så här:

    • Låg ekonomisk standard: Låg ekonomisk standard avser andelen personer som lever i hushåll vars ekonomiska standard är mindre än 60 procent av medianvärdet för riket.
    • Hög ekonomisk standard: Hög ekonomisk standard avser andelen personer som lever i hushåll vars ekonomiska standard är dubbelt så hög som medianvärdet för riket.

    Läs mer om ekonomisk standard hos SCB.

    I riket som helhet lever mer än 1,3 miljoner personer i områden där mer än 50% av invånarna har utländsk bakgrund.

    Lite mer utförligt resonemang hittar du om du klickar här.

    Hur ser det ut i ditt område? Klicka här: Öppna rapporten

    Läs hela inlägget →: Hur segregerade är vi?
  • Sjukvården och regionerna – fler eller färre läkare och sjuksköterskor? – se själva

    Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten.

    Det mesta och sjukvården i landet levereras av regionerna och ca 90% av deras budget går just till detta. Avlägsen tvåa är kollektivtrafiken.

    Vi läser om att många regioner kämpar med en svag ekonomi och nu senast att sjukhuset i Sollefteå lägg ner, till stora protester från befolkningen.

    Med data från Kolada (ett verktyg som du hittar hos SKR har jag försökt på grepp på om det blir fler eller färre anställda i sjukvården (och regionernas övriga områden).

    Tittar på riksnivå (samtliga regioner hopslagna) ser vi att det gjordes 60 570 årsarbeten som sjuksköterska vilket var 2 687 fler än under 2023.

    Bild 1. Årsarbeten i sjukvården samtliga regioner.

    I Region Västernorrland, där Sollefteå ligger, ser att antalet årsarbeten för sjuksköterskor och läkare ökat jämfört med tidigare år.

    Bild 2. Årsarbeten sjukvård i Region Västernorrland, årsjämförelse.

    En fråga som ofta diskuteras är antal administratörer och om stabsfunktioner ökar medan produktionsresurser minskar. För Västernorrland ser vi att antalet administratörer minskat (i alla fall årsarbeten) under 2024 jämför med tidigare år.

    Bild 3. Årsarbeten inom administration i Region Västernorrland, årsjämförelse.

    Det kan finnas många förklaringar till att siffror går upp och ner mellan åren så låt denna rapport bli en början på fler efterforskningar, inte en slutgiltig sanning.

    Notera att dessa siffror bara gäller årsarbeten i regionerna. Personal i privata bolag räknas inte in.

    Klicka här för att komma till rapporten och kolla upp din region

    Läs hela inlägget →: Sjukvården och regionerna – fler eller färre läkare och sjuksköterskor? – se själva
  • Är ditt område segregerat?

    Klicka här för att gå direkt till rapporten: Öppna rapporten

    Sverige är segregerat i boende och skolgång kan vi läsa och höra i debatten. Hur ser siffrorna ut? SCB har mycket detaljerade uppgifter ner på områdesnivå vilket jag har försökt att illustrera med favoritverktyget Power BI.

    Några exempel följer, men du kan själv gå in i rapporten och undersöka dina områden. Förklaringar till de olika begreppen hittar du i rapporten.

    På Resarö östra i Vaxholms kommun ligger nästan ¾ av befolkningen i den högsta inkomstkvartilen och den har fyllts på med 10 procentenheter sedan 2015.

    Bild 1. Resarö östra, Vaxholms kommun: Inkomstkvartiler och förändring sedan 2015.
    Avrundningsfel kan göra att summan av förändringarna inte blir noll.

    I Rinkeby, Stockholm ligger 62% av befolkningen i den lägsta inkomstkvartilen och endast 3% i den högsta. Notera dock att den andelen som befinner sig i den lägsta kvartilen har minskat med 4 procentenheter sedan 2015 och att andelen i kvartil 3 ökat lika mycket.

    Bild 2. Rinkeby, Stockholms kommun.

    Ett annat sätt är att sortera områden på andelen befolkning med låg ekonomisk standard. I nedanstående områden i Södertälje kommun kan vi se områden med runt 90% utländsk bakgrund och i princip inga personer med hög ekonomiska standard.

    Bild 3. Områden i Södertälje med lägst andel invånare med låg ekonomisk standard.

    Klicka vi på området Ronna centrum ser vi följande: Andelen av befolkningen med utländsk bakgrund har ökat sedan 2010, medan befolkningstillväxten har planat ut och minskat sedan toppåret 2013. Den överväldigande delen bor i hyresrätt.

    Bild 4. Ronna centrum, Södertälje kommun

    Tittar vi på inkomstkvartiler ser vi att 53% befinner sig i den lägsta inkomstkvartilen men att den gruppen minskat med 10 procentenheter sedan 2015. Andelen med som ligger inom den landets lägsta inkomster har alltså minskat.

    Bild 5. Inkomstkvartiler, Ronna centrum, Södertälje kommun.

    Vi kan även se hur områdets elever klarar sig med behörighet till gymnasium respektive högskola. Gymnasiebehörigheten har, med variationer över åren, gått från dryga 50% år 2010 till dryga 80% för år 2023.

    Bild 6. Gymnasie- och högskolebehörighet, Ronna centrum, Södertälje.

    Tittar vi på det tidigare omnämnda Resarö östra ser vi att gymnasiebehörigheten pendlat mellan 90 och 100 % under hela perioden.

    Bild 7. Gymnasie- och högskolebehörighet, Resarö östra, Vaxholm.

    Vår vana trogen presenterar vi topplistor där välkända områden toppar i andel utländsk bakgrund medan Aspås i Krokom hamnar i strålkastarljuset av omvänd anledning.

    Hur ser det ut i ditt område, kommer eller i länet? Klicka här: Öppna rapporten

    Läs hela inlägget →: Är ditt område segregerat?
  • Hur segregerat bor vi?

    Boendesegregationen anges som ett av våra största integrationsproblem. Hur ser då de rena siffrorna ut?

    SCB har utförlig statistik ner på områdesnivå för befolkning, boende, utbildningsnivå och härkomst. Denna rapport (förfinad med Power BI så klart) visar folkmängd samt svensk och utländsk bakgrund över tidsperioden 2010 – 2023.

    På denna nivå (”RegSO”) finns det totalt 3 363 områden i landet.

    Över 300 områden (knappt 10%) har en befolkningsandel med utländsk bakgrund på över 50%. I dessa områden bor det drygt 1,3 miljoner personer.

    Bild 1 Områden med högst andel utländsk bakgrund

    I Tensta, Stockholms kommun är andelen med utländska bakgrund 90,2% år 2023 och har ökat under hela perioden från 2010.

    Bild 2 Andel utländsk bakgrund Tensta, Stockholm

    I Östermalmsstadsdelen Oscars kyrka (mitt område) är andelen med utländsk bakgrund 18,1 % med mycket liten förändring sedan 2010.

    Bild 3 Andel utländsk bakgrund, Oscars kyrka, Stockholm

    På de flesta order i Sverige ser det ut som i mitt gamla område, Matfors i Sundsvalls kommun – en låg andel med utländsk bakgrund och minimal förändring över tiden.

    Bild 4 Andel utländsk bakgrund, Matfors, Sundsvalls kommun

    Klicka här för att studera rapporten: Öppna rapporten

    Läs hela inlägget →: Hur segregerat bor vi?