Rapporter med data per kommun
Hur många mandat fick partierna, och hur förändrades det sedan 2022?
Var ökade respektive tappade partierna mest?
Vilka kommuner har störst andel lokala partier?
Med data från Valmyndigheten och hjälp av Power BI kan vi bringa klarhet.
Klicka på bilden för att komma till rapporten (på dator).
Största ökningarna/minskningarna av mandat
Hagfors i Värmlands län har högst andel mandat partier utanför riksdagen
Hur ser det ut i din kommun? Klicka här.
Uppdaterat med siffror för augusti 2026
SCB mäter födda och döda, inflyttade och utflyttade per kommun per månad. Detta kan vara synnerligen nyttiga uppgifter för planering av kommunernas verksamheter.
Med Power BI kan du som vanligt skapa klarhet i siffrorna och göra en interaktiv app. Siffrorna i rapporten är nyare än bilderna på denna sida.
Klicka på bilden för att komma till rapportappen.
Av sekretesskäl har SCB slumpmässigt justerat (“blurrat”) siffrorna, vilket kan innebära till siffrorna som kan innebära att summan av kvinnor och män inte stämmer med totalen.
Hur ser den totala befolkningsförändringen ut? Sker flyttningarna inom länet eller till och från andra delar av landet? Hur många in- respektive utvandrar? Hur många föds och hur många dör?
Vilka kommuner ökar och minskar mest i absoluta tal och procentuellt? Finns det skillnader mellan storstäder, pendlingskommuner och landsbygd? Hur ser det ut i Norrlands 54 kommuner?
Allt detta finns inne i rapportappen som du når här.
Rapporten bör avnjutas på dator eller läsplatta, inte telefon.
Uppdatering: Vill du ha en snabb överblick för total befolkning per månad i din kommun, klicka på bilden.
Det kommunala skatteunderlaget utgörs av summan av alla fysiska personers beskattningsbara förvärvsinkomster. Skattekraft i kronor per invånare är ett mått på hur mycket beskattningsbar inkomst det finns i genomsnitt per person i en kommun. Det visar alltså storleken på den totala ”potten” av arbetsinkomster och pensioner som kommunen kan ta ut skatt från – inte hur mycket skattepengar som faktiskt kommer in.
Skattekraften styr det kommunala utjämningssystemet (även kallat Robin Hood-skatten):
I rapporten kan du söka efter och jämföra olika kommuner, följa utvecklingen över tid och sortera på olika nyckeltal. Det visar också den enorma skillnaden mellan utveckling i löpande respektive fasta priser. Inflation är ett gissel. Ett antal kommuner har tappat i skattekraft (fasta priser) jämfört med 2015.
👉 Klicka på bilden för att öppna rapportappen.
Det finns ca 5 miljoner personbilar i trafik i Sverige. Hur många är bensin, diesel, hybrid och el?
Vi ser att det absoluta antalet bensin- och dieselbilar sjunker till förmån för hybrid (blått) och helektriska (grönt).
Klicka här för att komma direkt till rapporten.
Bild 1. Personbilar i trafik mellan 2010 och 2025.
Fördelningen mellan el/hybrid och förbränningsmotorer varierar kraftigt mellan kommunerna.
I Stockholms kommun har 45 % av bilarna någon form av eldrift. Går man in i rapporten och klickar på Solna ser man att andelen där är 62 %.
Bild 2. Personbilar i trafik, Stockholms kommun.
I Norrbottens län är 85 % av bilarna bensin- och dieseldrivna med Arjeplog i täten på 93 %.
Bild 3. Personbilar i trafik, Norrbottens län.
Hur ser det ut i ditt län och i din kommun? Klicka på bilden.
Databasen Kolada, som drivs av RKA och ägs av staten och SKR, publicerar kostnader i kronor per invånare för de olika kommunala verksamheterna. På så sätt kan man jämföra en kommun med grannkommunerna, med andra kommuner i länet eller med kommuner av liknande storlek och struktur.
De tre storstäderna lägger mellan 33 000 och drygt 35 000 kronor per invånare på förskola och skola (kallas pedagogisk verksamhet). Malmö lägger mest av de tre och samtliga ökar sina kostnader jämfört med 2024.
Sorterar vi efter vilka som lägger mest, oavsett kommuntyp, kommer Älmhult i topp, följt av Habo i Jönköpings län och Hammarö i Värmlands län.
Vänder vi på sorteringen ser vi att Solna lägger minst per invånare, drygt 11 000 kronor mindre än andra pendlingskommuner nära storstad, delvis för att Solna har en lägre andel barn och unga än de flesta kommuner.
Hur ser det ut i din kommun? Klicka på bilden och jämför.
Varje månad kan vi följa nyregistreringarna av personbilar – el, hybrid och bensin/diesel, ner på kommunnivå.
Rena elbilar står för 47 % av alla nyregistreade personbilar i september och tillsammans med hybrider blir andelen med eldrift drygt 75%.
Hur ser det ut i riket och i din kommun? Klicka på bilden för att komma till appen (på dator).
Att antalet fattiga i Sverige ökar framförs ibland i debatten. Hur kan vi kontrollera sanningshalten?
Fattigdom kan mätas på ett antal olika sätt. I detta fall använder vi SCB:s definition av självförsörjningsgrad för personer mellan 20 och 65 år. För att räknas som självförsörjande behöver man en årsinkomst motsvarande tre inkomstbasbelopp. För år 2024 är det beloppet 228 600 kr. Studenter och värnpliktiga räknas inte in.
Av bilden nedan kan vi se att andelen självförsörjande år 2024 var 78,6 %, vilket är högre än år 2019 och 2014. Jämfört med 2014 är 477 834 fler personer självförsörjande år 2024, samtidigt som antalet personer i åldersgruppen ökade med 339 101 personer.
Klicka på bilden för att komma till rapporten.
Om vi filtrerar på Stockholms län samtliga kommuner så är det faktiskt så att 1 228 fler personer är icke-självförsörjande jämfört med 2019. Dock har antalet självförsörjande ökat ännu mer, så andelen har gått upp.
Går vi ner på kommunnivå kan vi konstatera att Perstorps kommun har den högsta andelen ej självförsörjande med 34 %. Det varierar kraftigt mellan kommunens olika områden, från 22 % till 41 % ej självförsörjande.
Filtrerar vi på födelseregion och Stockholms kommun ser vi att Tensta, Rinkeby, Kista och Husby har de högsta andelarna ej självförsörjande.
Många så kallade utsatta områden visar en ordentlig förbättring över tiden av andelen självförsörjande. Tabellen visar skillnad i andel ej självförsörjande 2024 jämfört med 2019 och 2014. (denna text har korrigerats från en tidigare publicering)
Gå in i rapporten på din dator så kan du söka upp din kommun och dina områden och jämföra och se trender över tiden. Så snart siffror från 2025 finns tillgängliga kommer tabellerna att uppdateras.
Det finns olika sätt att mäta och definiera arbetslöshet, och vi har tidigare här på bloggen redovisat arbetsmarknadsstatus via den s.k. AKU-metoden.
Här har vi tagit ut data enligt BAS-metoden vilket enligt SCB ger en bättre bild per befolkningsgrupp. Enkelt förklarat så är AKU en urvalsbaserad undersökning, medan BAS bygger på administrativa register. En djupare förklaring finns inne i rapporten.
Bilden nedan visar arbetsmarknadsstatusen för samtliga kommuner i Stockholms län (senaste data från juli 2026). Väl inne i rapporten kan du bl.a. se antal och andel sysselsatta, arbetslösa och sjuka per åldersgrupp, inrikes/utrikes födda samt kön. Du kan filtrera på kommun-, region- och riksnivå.
I träddiagrammet kan du studera varje grupp i detalj.
Klicka på bilden för att komma till rapportappen (på dator).
SCB tar hänsyn till personlig integritet i sin data, vilket kan medföra att summorna inte alltid stämmer exakt. Data har tagits ut på kommunnivå och sedan summerats på läns- och riksnivå, vilket ger en liten avvikelse jämfört med ett uttag på riksnivå.
Detta kan innebära att procentsatser i denna rapport kan skilja några tiondels procentenheter från SCBs officiella siffror.
Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten.
Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) anmäldes cirka 1,44 miljoner brott under 2025, vilket är en minskning med ca 3% från föregående år. Siffrorna baseras på Brås slutgiltiga statistik.
Se Brås förklaringar här och mer om mätmetoder och definitioner här.
Hur ser det ut i kommunerna?
Brå redovisar ca 1,26 miljoner anmälda brott i kommunerna. När uppgift om kommun eller stadsdel saknas redovisas brotten endast på regionnivå.
Stockholm ligger föga förvånande högst, både när det gäller det totala antalet brott och antalet anmälda per 100 000 invånare, även om de senaste årens kurvor pekar nedåt.
Fem kommuner har över 15 000 anmälda per 100k invånare. En liten tröst för stockholmare och sigtunabor är att man förra året låg över 20 000.
De omvittnat fridsamma värmlänningarna har två kommuner på listan över lägst antal anmälda per 100 000 invånare.
Brå redovisar även anmälningar per brottstyp över en längre period. Vi kan konstatera att inbrott och bilstölder minskar kraftigt.
Antalet anmälda våldtäkter har som synes ökat mer än åttafaldigt sedan början av 80-talet, delvis till följd av lagändringar som vidgat brottsdefinitionen.
Notera att siffrorna i rapporten avser antalet anmälningar. Metoden skiljer sig från det internationella måttet ”homicide per 100k inhabitants”, som vi skriver om i denna rapport.
Klicka här för att kolla upp din kommun.
Skolverkets statistik är förvånansvärt omfattande och med hjälp av Power BI kan vi skapa oss en helhetsbild över svensk skola som jag tror få har sett förut. Nu har vi siffror för läsåret 2025/26
Som vanligt redovisas av integritetsskäl inte grupper under ett visst antal så det finns luckor i sammanställningen.
Nedan ser vi antal elever och skolor på riksnivå, uppdelat på kommunala och enskilda skolor (friskolor).
Klicka på bilderna för att komma direkt till rapportappen (på dator).
Inne i rapporten kan du söka på skolorna i landets alla 290 kommuner, antal elever, deras bakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå samt antal lärare och andel behöriga.
En särskild sida ägnas åt friskolrna, deras huvudmän, antal elever och lärare. Du kan söka på riks-, läns- eller kommunnivå.
Befolkning, åldersfördelning, svensk-utländsk bakgrund, medborgarskap, födda i Sverige eller utomlands, grund för bosättning samt hur länge man vistats i landet.
För varje kommun och län samt riket. Data från SCB, Power BI som verktyg.
Hur ser det ut i din kommun? Klicka på bilden nedan (på dator).
Klicka på bilden för att komma direkt till rapport-appen:
Det mesta av välfärden produceras och sköts av regioner och kommuner. Ungefär 90 % av skattebetalarna betalar endast kommunalskatt (varav ca 2/3 går till kommunen, resten till regionen).
Hur fördelas nettokostnaderna hos kommunerna? Drygt 90 % spenderas på de fyra områdena Pedagogisk verksamhet (skola), Vård och omsorg, Infrastruktur och skydd samt Kultur och fritid.
Totalt spenderar Sveriges 290 kommuner mest på skolan, men framför allt mindre kommuner med en större andel äldre befolkning har en större nota för vård och omsorg. Nettokostnaden är det belopp som ska finansieras av skatteintäkter och statliga bidrag.
Bild 1. Fördeling av Sveriges kommuners nettokostnader 2025. Miljoner kr.
Dorotea i Västerbotten som har en stor andel äldre befolkning spenderar klart högre andel på området Vård och omsorg av jämfört med både läns- och rikssnitt. Följaktligen spenderar man under snitten på Pedagogisk verksamhet, dvs. skolan.
Bild 2. Andel av nettokostnader för Vård-omsorg respektive Pedagogisk verksamhet. Dorotea kommun.
Kultur och idrott ska samlas inom samma verksamhetsområde och blir ofta en trätofråga. Se denna rapport här.
Sveriges kommuner levererar löpande in sina ekonomiska siffror till SCB. Det ger oss möjlighet att analysera och jämföra varje kommun. Vi kan se de totala beloppen och beloppen i kronor per invånare vilket gör siffrorna jämförbara mellan kommuner.
Klicka på bilden för att komma direkt till rapport-appen.
När jag sammanställer siffrorna förvånas jag över att så pass många kommuner visar ett positivt resultat. Vi läser i media om att både kommuner och regioner går på knäna.
Under 2025 var det enbart 35 av 290 kommuner som gick med förlust.
Enligt SCB ska detta vara de slutgiltiga siffrorna.
Vi ser att Täby kommun i Stockholms län hade ett positivt resultat på 938 miljoner kronor, motsvarande 11 950 kr per invånare.
Perstorps kommun i Skåne har tre förlustår bakom sig och 2025 blir förlusten dryga 15 miljoner kronor eller 2 170 kr per invånare.
Vill vi fördjupa oss i detaljer kan vi se alla kommuners verksamhetsresultat, skatteintäkter, utvecklingen av kommunalskatt och skattekraft, befolkningsutveckling och generella statsbidrag – och mer därtill.
Klicka här för att komma till rapporten och kolla upp din kommun.
Sverige har 290 kommuner spridda på 21 regioner (län). Kommunerna svarar för en stor del av välfärd och samhällsservice och finansieras främst via den ”platta” kommunalskatten som varierar från 28,93 % i Österåker till 35,65 % i Dorotea. I dagligt tal säger man att kommunalskatten är ”32 kronor” (per hundralapp) men i detta belopp ingår även skatten till regionen. Grovt sett går en tredjedel av skatten till regionen och två tredjedelar till kommunerna.
Kommuner och regioner är alltså mycket känsliga för vikande och åldrande befolkning vilket drar ner skatteunderlaget och ökar kostnaderna per person.
Hur små kommuner har vi och var är de belägna? Medborgardata och Power BI finns till hjälp.
Klicka på kartan för att komma till rapport-appen.
Jag hade förväntat mig de stora kommunerna i norr, men förvånades över att det finns så små kommuner i mellersta Sverige.
Vi har alltså 17 kommuner med färre än 5 000 invånare. När jag gjorde motsvarande rapport utifrån förra årets siffror var det 16 kommuner.
Inne i rapport-appen har jag klickat på raden Under 5000 och kartan visar då var kommunerna ligger.
Klickar man på en kommun, i detta fall Övertorneå, kan man se befolkningsutveckling totalt och per kön.
Klickar vi oss djupare in i rapporten, ser vi fler detaljer. Börjar vi med landsdelarna, så ser antalet kommuner och befolkning ut som nedan. Götaland har flest invånare och kommuner.
SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) delar in kommuner efter bl.a. tätortsstorlek, närhet till större tätort och pendlingsmöjligheter.
Störst andel av befolkningen, 4,2 miljoner eller 40 %, bor i ”Större städer och kommuner nära storstad”. Inne i rapporten kan du klicka dig fram och se vilka kommuner som tillhör vilken grupp.
Gå in i rapport-appen och sök upp ditt län och kommun, jämför och fundera. Hur liten kan en kommun vara och ändå klara av sina åtaganden och medborgarnas förväntningar?
Hur många bostäder finns det i landet och hur mycket byggs det? Med data från SCB och hjälp av Power BI kan vi skapa klarhet ned på områdesnivå.
Klicka på bilden för att komma direkt till rapport-appen.
Några smaktprov: Cirkeldiagrammet visar fördelningen av bostäder i hela Sverige för 2025 efter upplåtelseform (typ av bostad). Stapeldiagrammet visar hur många som tillkommit från 2015.
Zoomar vi in på Stockholms kommun ser vi att det tillkommit dubbelt så många bostadsrätter som hyresrätter mellan 2015 och 2025. Vi kan också de att befolkningen ökat från ca 920 000 personer till ca 1 miljon.
Går vi ytterligare ett steg djupare kan att i området Oscars kyrka har det tillkommit dryga ettusen bostadsrätter och att antalet hyresrätter minskat med 631.
Rapport-appen visar siffor på riks, läns-, kommun- och områdesnivå. Du kan även se topp- och bottenlistor på nytillkomna lägenheter så samma nivåer.
SCB har data om det mesta kring befolkning och levnadsförhållanden. Jag har försökt sätta ihop ett dashboard (som det heter på tech-svenska) över de viktigaste nyckeltalen – demografi, boende och ekonomi. Modellen är så finurlig att man kan hoppa från riksnivå till län, kommun och område, och siffrorna anpassas till rätt nivå.
Klicka på bilden för att komma direkt till rapportappen (på dator).
Exemplet nedan är från det fina Matfors i Sundsvalls kommun, Västernorrlands län. Vi kan se befolkningsutveckling sedan 2015 (vikande), åldersfördelning med hjälp av befolkningspyramid, antal och typer av hushåll, inkomster och självförsörjningsgrad. Inuti rapportappen finns ytterligare drygt 3 300 områden att utforska, liksom 290 kommuner och 21 län (regioner).
Klicka för att förstora.
Vi kan gruppera områden efter andel utländsk bakgrund, vilket är en viktig indikator för inkomster och självförsörjning. I tabellen nedan ser vi att mer än 630 000 personer bor i områden med mer än 70 % utländsk bakgrund (96 988 personer bor i områden med mer än 90 % utländsk bakgrund).
Klicka för att förstora.
Hur ser det ut i ditt område? Klicka här.
Skolverkets statistik är förvånansvärt omfattande och med hjälp av Power BI kan vi skapa oss en totalbild över svensk skola som jag tror få har sett förut.
Som vanligt så redovisas av integritetsskäl inte grupper under ett visst antal så det finns håligheter i sammanställningen.
Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten.
Nästa 17% av grundskolans elever eller drygt 185 000 går i enskilda skolor, populärt kallat friskolor. Andelen varierar kraftigt mellan kommunerna och 104 kommuner saknar enskilda skolor.
Bild 1. Elever i kommunala och enskilda skolor 24/25.
Vi kan sortera skolor efter bakgrund, föräldrars utbildningsnivå samt områdestyp.
Bild 2. Skolor med över 90% utländsk bakgrund i område med stora sociala utmaningar.
För kommunala skolor kan vi se genomsnittskostnad per elev inom ett antal nyckeltal.
Bild 3. Riksnitt nyckeltal för kommunala skolor
Ovanstående data finns per kommun fast endast för kommunala skolor och vi kan sortera kommuner per nyckeltal.
För varje skola kan vi antal lärare, tjänstgörande och heltid, samt antal elever per heltidsanställd lärare-
Bild 4. Lärare tjänstgörande, heltid, elever/heltidstjänst.
För enskilda skolor kan vi se huvudman, antal skolor i olika kommuner samt antal elever-
Bild 5. Huvudmän med flest antal skolor.
Klicka här för att kolla upp er skola och kommun.
Det vi kallar kommunalskatt är egentligen två olika skattesatser; till kommunen respektive regionen. Grovt sett går 2/3 av skatten till kommunen och 1/3 till regionen.
Klicka på bilden för att komma till rapporten.
Vad hände 2026? På regionsidan hittar vi en skattehöjare (Västerbotten) och en skattesänkare (Stockholm).
Hela 45 kommuner får sänkt skatt och 16 högre, och var medveten om att en förändring i regionskatten slår igenom i alla dess kommuner.
Det skiljer 6 kronor och 72 öre i skatt mellan den dyraste (Dorotea) och den billigaste (Österåker).
Genomsnittet av de 290 kommunernas ”kommunalskatt är 33,30 medan snittet för den svenske skattebetalaren är 32,28. (Det är få personer som betalar över 35 kr)
I tabellen nedan ser vi kommunerna grupperade efter skattenivå (min gruppering) och det inte bara Norrlandskommuner som ligger i topp.
Föds det färre barn påverkar så klart både förskola och grundskola, något som kommunpolitiker och medborgare i många avfolkningskommuner fått känna på.
Inne i rapport-appen kan du se siffror för din kommun, per årsgrupp.
Räkna att det går 23 barn i en klass (vanligaste antalet i Stockholm) och ca 15 barn i en förskolegrupp. Jämför antalet 1-åringar idag med för 10 år sedan.
Klicka på bilden för att komma till rapport-appen (på dator).
Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten.
Sverige är indelat i 29 valkretsar för riksdagsval. Av totalt 349 mandat så fördelas 310 på de olika valkretsarna och det övriga 39 är så kallade utjämningsmandat som fördelas efter valet.
I valet 2022 var Sverige indelat i över 6 500 valdistrikt. Ett valdistrikt omfattar mellan 1 000 och 2 000 röstande.
Mer information finns hos Valmyndigheten.
I en del av rapporten tittar vi på hur partier går i de olika valkretsarna. Jag har självsvåldigt bestämt att det får ihop definitionen av ”exremt bra” är 40 % (grönt) och över medan ”dåligt ”och är spärren på 4 %. Jag är medveten om att många partier definierar ”bra” och ”dåligt” på med andra mått.
Bild 1. Sverigedemokraternas röster och andelar i Skåne läns norra och östra valkrets.
I tabellen ovan ser vi ett av Skånes valdistrikt och vi ser också att Sverigedemokraterna går väldigt bra i många kommuner. Partiet når över 40 % i ett antal valdistrikt samt även om man räknar upp det till kommunnivå.
Vi kan också se vilka valdistrikt som är de sämsta respektive bästa för de olika partierna, på riksnivå och vi kan titta eller per valdistrikt.
Bild 2. De tre bästa och valdistrikten för Socialdemokraterna
Tabellen ovan visar att Socialdemokraterna når över 60 % i tre valdistrikt i Dalarna, Västra Götaland samt Norrbotten.
Bild 3. De tre sämsta valdistrikten för Socialdemokraterna.
Måhända ingen sensation, men i fyra distrikt i Djursholm når Socialdemokraterna inte upp till 7 %.
Jämför vi utfallet i valet och 2022 med valet är 2018 ser vi att utfallet är väldigt olika för olika partier och kommuner.
Bild 4.Jämförelse med valet 2018 för valkretsen Stockholms kommun
I valkretsen Stockholms kommun ser vi att Socialdemokraterna ökat med över fyra procentenheter från föregående val medan Sverigedemokraterna hade en tämligen beskedlig uppgång,
Bild 5. Jämförelse med valet 2018 för valkretsen Bräcke.
I Jämtlandskommunen Bräcke hade Sverigedemokraterna en uppgång på 8,4 % medan Socialdemokraterna backade med 1,4.
Går man ner på enskilda valdistrikt det vill säga ett av de drygt 6 500 kan vi se varje partis resultat i detalj.
Bild 6. Andelen röster i riksdagsvalet i Attmar, Västernorrlands län.
I det förnäma Attmars valdistrikt ser vi att Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna dominerar stort. På min tid var det Socialdemokraterna och Centerpartiet som dominerade med jag tror än högre siffror.
Klicka här för att komma till rapporten studera siffrorna närmare. Du kan se valdeltagandet per distrikt och du kan också se hur småpartierna klarade sig i de olika distrikten.