Medborgardata – Fakta först

Kommun

Rapporter med data per kommun

  • Släpvagnsindex – ett nytt sätt att analysera en kommun

    För andra året i rad kan vi tillkännage nya omvälande resultat för det nya socioekonomiska nyckeltalet Släpvagnsindex.

    Med nyckeltalet Släpvagnsindex kan man med tämligen stor säkerhet förutse en kommuns befolkningsstorlek och utveckling, könsfördelning, kommunalskatt, utnyttjande av RUT-avdrag och totalt antal registrerade fordon per invånare.

    Släpvagnsindex är antalet registrerade släpvagnar jämfört med antalet registrerade personbilar.

    Index för andelen snöskotrar, traktorer och lätta lastbilar kan också användas i forskningen. Som framgår av tabellen dominerar Norr- och Västerbotten totalt och jämtländska Strömsund kvalar inte ens in på tio-i-topp-listan. Notera också än mer respektingivande siffror för Snöskoterindex.

    Klicka på bilden för att komma till rapporten.

    Så här ser fördelningen av fordonstyper i landet

    Kom ihåg var ni läste det först.

    Hur har ni det med släpvagnar i din kommun? Klicka här

  • Färre dagis och skolklasser i din kommun?

    SCB publicerar färska befolkningssiffror och det minskande barnafödandet.

    Med hjälp av Power BI kan vi skapa en tydligare bild över hur detta fenomen kan få faktiska konsekvenser i våra kommuner, i detta fall Vaxholm.

    Klicka på bilderna för att komma till rapporten.

    Befolkningspyramiden visar att det är klart färre 0 till 2-åringar än de äldre barngrupperna.

    Jämfört med 2022 har Vaxholms totala befolkning minskat med 264 personer medan gruppen 0-18 år minskat än mer med 337 personer. Dess andel av befolkningen har minskat från knappa 24 % till dagens ca 21,6%.

    Inne i rapporten kan man filtrera på åldersgrupper och klickar man på gruppen 1 år ser vi att det finns 29 färre 1-åringar idag än under 2022. Snittet för en barngrupp i förskolan är 12-16 barn beroende på ålder så det handlar om 2-3 färre barngrupper. I lågstadiet är snittet ca 22-23 barn per klass, så antalet 1-åringar han minskat med ca 1,3 klasser sedan 2022.

    Hur ser det ut i din kommun? Klicka här

  • Hur många kommer att försörja dig?

    Allt färre kommer att behöva försörja allt fler hör och läser vi överallt. Tittar man i SCBs siffror, putsade i Power BI så klart, så ser man att det är ett problem för många svenska kommuner. För 2024 hade vi 57 stycken närmare bestämt, med många fler (172) som ligger i riskzonen.

    Klicka på bilden för att komma till rapporten.

    Hur mäts detta? Man mäter hur många personer det finns utanför den arbetsföra befolkningen och jämför detta med antal personer inom den arbetsföra. Som icke arbetsför räknas personer 0 – 19 år och personer 65+. Man kan ha synpunkter på den övre gränsen och vi kanske måste arbeta till 75 som en politiker råkade undslippa sig.

    Måttet säger heller ingenting om hur strävsamma de förment arbetsföra är. Skattesmitare, levnadskonstnärer och överliggare gröper självfallet ut försörjningsförmågan.

    Att våra glesbygdskommuner med utmanande demografi skulle ha höga kvoter var förväntat, men nedanstående filtrering på kommuner i Skåne förvånade mig.

    ”Topplista” för Skånekommuner med den högsta försörjningskvoten.

    Om kvoten är höge än 100 betyder det att det är fler som ska försörjas än som försörjer. Är den högre än 100 är det fler som ska försörjas. De två icke-arbetsföra grupperna slås ihop. Klassificeringen med rött och gult ljus är min egen.

  • RUT och ROT: Vilka utnyttjar avdragen mest?

    RUT- och ROT-avdragen kommer med jämna rum upp i den politiska debatten. Förra året höjdes ROT-avdraget temporärt för att i år återgå till 30 % av arbetskostnaden.

    Det totatala RUT-ROT avdraget är maximalt 75 000 kr varav ROT får uppgå till maximalt 50 000 kr. Läs mer hos Skatteverket.

    För att komma direkt till rapporten, klicka på bilden:

    Inne i rapporten kan du se vilka kommuner som använder mest och minst (du har säkert redan gissat rätt). Tabellen nedan visar de kommuner med lägst RUT-användande per person och Norr- och Västerbotten dominerar. Vi måste gå ner till 13.e plats för att hitta Medelpadskommunen Ånge.

    Hur mycket används RUT och ROT i din kommun? Hur ser fördelningen ut mellan olika inkomstklasser?

    Klicka här för att kolla upp.

  • Total koll på befolkningsfrågan

    Här kan vi i två rapporter, författade med Power BI så klart, följa befolkningiutveckling i närtid ( per månad) och över längre tidsperioder.

    Här och nu

    Ökar eller minskar befolkningen i din kommun i år? Hur många flyttar in och ut från andra delar av landet och hur många in- och utvandrar – per månad.

    Klicka på bilden för att komma till rapporten.

    Går vi ner på lägsta detaljnivå, i detta fall för Stockholms kommun, kan vi se hur befolkningsförändringen, från januari till november 2025, är uppbyggd.

    Huvudstadskommunen har ett födelseöverskott (dryga 5 000), underskott mot resten av länet, överskott från resten av landet samt ett invandringsöverskott.

    Totalt har befolkningen ökat med 3 976 personer sedan januari 2025.

    På lång sikt – historia, nuläget och framtid

    Hur ser de långa tidsserierna ut? Hur ser det ut idag, ner på kommunernas områden (RegSo).

    Klicka på bilder för att komma till rapporten.

    Sverige hade vid slutet av 2025 drygt 10,5 miljoner invånare, en ökning på 2,5 miljoner sedan 1970. Befolkningsträdet tunnar ut ju längre ner vi kommer vilket visar att vi är en åldrande befolkning.

    Exemplet Pajala kommun

    Laddar vi på med all upptänklig information för Pajala kommun (nedan) kan vi konstatera följande.

    Befolkningen minskar, och i slutet av år 2024 var 2 721 kvinnor och 3 136 män folkbokförda i kommunen. 975 personer har utländsk bakgrund och befolkningsträdet visar att man har en alltmer åldrande befolkning.

    Exemplet Herrgården Norr i Malmö

    Vi kan även gå in i olika områden i kommuner som detta fall är Herrgården Norr i Malmö (det finns en Herrgården Syd också).

    Området har knappt 4 500 invånare, ungefär lika många män som kvinnor och 4 245 personer (92%) har utländsk bakgrund (födda utomlands eller född i Sverige av två utlandsfödda föräldrar).

    Befolkningsträdet ser ut som en julgran vilket betyder man har en mycket ung befolkning.

    Framtiden

    SCB gör en s.k. befolkningsframskrivning (en prognos där allt fortsätter som vanligt) för varje år fram till 2070.

    Enligt SCB går Sverige från knappt 8 miljoner invånare 1968 via dagens 10.5 miljoner till knappa 12 miljoner år 2070.

    Återvänder vi till Pajala för en befolkningskurva ser vi att man minskat från ca 11 800 personer 1968 via dagens ca 5 800 till en uppskattad befolkning på ca 5 100 personer år 2070.

    Hur ser det ut i din kommun? Klicka här.

  • Hur gick det för niorna i våras?

    Skolverket har som vi berättat mycket detaljerad statistik ner på skolnivå för både kommunala skolor och enskilda (friskolor).

    Klicka på bilden för att komma till rapporten.

    Vi kan se meritvärde per skola uppdelat på kön, föräldrars utbildning samt svensk och utländsk bakgrund. Data för små grupper redovisas inte pga. sekretess.

    Bilden nedan visa skolor med högst meritvärde vårterminen 2025 för samtliga samt uppdelat på kön.

    Inne i rapporten kan du se tabeller för varje kommun och uppgifter för samtliga rapporterande skolor.

    När du sorterar och jämför: Tänk på att skolor har olika förutsättningar: antal elever och bakgrund, inriktning och att vissa skolor är resursskolor.

    För varje skola visas antal elever uppdelat på svensk och utländsk bakgrund.

    Vi kan även se antalet elever uppdelat efter föräldrars utbildning.

    Behöriga till yrkesprogram per skola.

    Hur mycket skiljer det i meritvärde mellan pojkar och flickor?

    Vem är huvudman för de enskilda skolorna?

    Hur ser det ur i er kommun eller på er skola? Klicka här.

  • Vilka röstade vi på i förra valet?

    Personröster innebär att en väljare kan kryssa för en specifik kandidat på en partivalsedel, och det är personrösterna som avgör vilka kandidater som väljs in för partiet i första hand.

    Med data från Valmyndigheten och Power BI kan vi se vilka som fått röster per parti i riksdags-, region- och kommunalval.

    Klicka på bilden för att komma till rapporten.

    I riksdagsvalet 2022 var 22,5% eller dryga 1.4 miljoner röster personröster, dvs röster på en specifik kandidat

    Bild 1. Antal röster och personröster i riksdagsvalet 2022.

    Bland de 20 personer som fick flest personröster var det endast två som inte representerade riksdagspartier: Mikail Yüksel för Partier Nyans och Gustav Kasselstrand, Alternativ för Sverige.

    SDs Jimmie Åkesson är ohotad etta och stod på listan i de flesta valkretsar-

    Bild 2. Topp 20 riksdagskandidater.

    I regionvalet toppar Socialdemokraternas Aida Hadzialic (Stockholm) med näst fyra gånger som röster som tvåan My Alnebratt i Västra Götaland.

    Bild 3. Kandidater till regionfullmäktige med flest personröster.

    I valen till Sveriges 290 kommuner fick Moderaten och stockholmaren Anna König Jerlmyr flest röster följt av Vänsterpartiets Clara Lindblom, även hon från Stockholm. Som synes innehåller topplistan ett antal välkända namn även på riksnivå.

    Bild 4. Kandidater till kommunfullmäktige med flest personröster.

    Gå vi in på en enskild kommun, i detta fall Vaxholm ser vi att representanter från lokala partier kan hamna högt upp i tabellen.

    Bild 5. Flest personröster till kommunfullmäktige i Vaxholm.

    Hur ser det ut i din region, kommun eller parti?

    Klicka här för att komma till rapporten.

  • Fick du hög vattenräkning? – jämför här

    Kostnaderna VA (Vatten och avlopp) ökar vilket många kommuninvånare får känna på.

    Klicka på bilden för att kolla upp din kommun och jämför:

    Vaxholmsborna får också känna på prisökningar.

  • Centern går bättre i kommunerna – SD tvärtom

    I artikeln nedan jämförde vi partiernas andelar i kommunalvalet med andelen röster i kommunens riksdagsval och vi konstaterade det kan råda stora skillnader.

    På kartan visas hur Centerpartiets kommunala kandidater får fler röster än de som står på riksdagslistan (grönt).

    Går man in i rapporten och håller muspekaren över Älvdalens kommun i Dalarna ser vi Centern fick nästan 4 gånger så många röster i kommunvalet som i riksdagsvalet (av rösterna i Älvdalen vill säga, inte riksresultatet.)

    I illrött kan vi se att Centern hade ännu sämre resultat i kommunalvalet än i riksdagsvalet i några norrlandskommuner. Men en majoritet av kommunerna är de lokala kandidaterna mer populära än riksdagskandidaterna.

    Tittar vi på Sverigedemokraternas kartbild blir det tvärtom i de kommunerna.

    I Härjedalen valde 25,5% v de röstande SD i riksdagsvalet men endast 12,1% röstade på de lokala SD-kandidaterna.

    Hemma är dock bäst och Sölvesborg är en av de få kommuner där SDs lokala kandidater får fler röster än riksdagskandidaterna. I de illröda kommunerna i norr saknar SD representation.

    Klicka på kartorna för att komma in i rapporten och kolla upp samtliga partier.

  • Stor skillnad mellan partiernas resultat i kommunvalen jämfört med riksdagsvalet

    Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten.

    I ett antal kommuner skiljer sig riksdagspartiernas resultat kraftigt mellan utfallet i riksdagsvalet och kommun- och regionvalen. I vissa kommuner presterar man sämre och i vissa kommuner radikalt bättre vilket framför allt gäller de mindre partierna.

    I Fagersta kommun i Västmanland vet vi att vänsterpolitikern Stig Henriksson skaffade sitt parti egen majoritet under tre mandatperioder och även idag får V drygt tre gånger fler röster i kommunalvalet än i riksdagsvalet. Men: Det finns faktiskt två kommuner där Vänsterpartiet presenterar ännu bättre i kommunvalet.

    I Landskrona har den legendariske liberale kommunpolitiken Thorkild Strandberg styrt kommunen i drygt 16 år och får ungefär sex gånger så många röster i kommunvalet som partiet får i riksdagsvalet.

    Partier kan också prestera sämre i kommunen valen jämfört med riksdagsvalet. I Vaxholm får Socialdemokraterna bara 62 % av de röster man lyckats skrapa ihop i riksdagsvalet. Och tittar ni rapporten ser ni att det finns två kommuner där sossarna presterar ännu sämre.

    I rapporten kan det gå även gå ner på valdistriktsriksnivå, i detta exempel några valdistrikt på Östermalm i Stockholm.

    I rapporten hittar du även motsvarande jämförelse mellan region- och riksdagsval.

    Klicka här för att komma till rapporten.

  • Årskurs 3 – resultat i nationella prov per skola läsår 24/25

    Skolverket kommer nu ut med resultat i de nationella proven under föregående läsår. I denna rapport, förfinad av Medborgardata med hjälp av Power BI, kan vi se resultaten per skola för årskurs 3 i Svenska, Matematik och Svenska som andraspråk.

    Rapporten omfattar över 3 400 skolor men som vanligt visas inte värden om grupperna är för små.

    Klicka på bilden för att kolla upp er skola.

    Som ett exempel kan vi använda en högt aktad skola som fostrat många stora män och kvinnor. Vi kan se hur många som skulle göra provet (inte hur många som faktiskt skrev), andel godkända av de som deltog samt jämförelse per delprov mot riksgenomsnittet.

    Bild 1. Resultat för åk 3 i Lucksta skola.

    I andra skolor förekommer prov både i Svenska och Svenska som andraspråk, och i några få skolor finns det data endast för Svenska som andraspråk.

  • Hur spenderar kommunerna våra pengar?

    Sveriges 290 kommuner ansvarar förskola, skola, äldreomsorg och socialtjänst. De ansvarar även för en stor del av den lokala miljön genom renhållning, gator och trafik, samt för plan- och byggfrågor.

    Hur fördelar kommunerna kostnaderna inom dessa områden?

    Med data från data från SCB och med hjälp av Power BI kan vi skapa viss förståelse.

    Klicka på bilden för att komma till rapporten.

    Slår man ihop alla kommuner i Sverige fördelar sig kostnaderna per område enligt nedan.

    Bild 1. Fördelning av nettokostnader för samtliga 290 kommuner.

    Pedagogisk verksamhet (bl. a förskola, skola) är största utgiftsområdet generellt. Som ni kommer att se inne i rapporten har kommuner med en större andel äldre befolkning (från ca 19 % och uppåt för 70-plussare) Vård och Omsorg som största område.

    Kultur och Fritid (Idrott, idrottsanläggningar) slåss om pengar från samma budget. Får kulturen stå tillbaka för idrotten? Kolla din kommun.

    Klicka på den första bilden för att kolla upp din kommun.

  • Har du koll på din kommun?

    Om man vill skapa en övergripande bild av en kommun i siffror – vad ska man välja, hur ska man räkna och hur ska det presenteras?

    Inom näringslivet talar om ofta om ”scorecards” eller ”dashboards” som en sorts kontrollpanel där man försöker klämma in så mycket relevant information som möjligt.

    Jag har, med data från SCB, Brå och Svenskt Näringsliv, ställt samman en ”totalbild” av en kommun – demografi, ekonomi, skatter, brottslighet samt mandat i kommunfullmäktige. Samt en karta, eftersom  de flesta inte vet var de flesta kommuner ligger.

    Gå in på din rapport, välj kommuner och jämför. För du muspekaren över rutorna med grön eller blå kant får du ännu mer information via ett s.k tooltip. Power BI kan minsann!

    För att studera din och landets andra 289 kommuner, klicka på bilden.

  • Ökar eller minskar befolkningen i din kommun?

    SCBs befolkningsframskrivning beräknar hur många vi kommer att vara i varje kommun för varje år fram till 2070. Vi kan se per kön, åldersgrupp och svensk-utländsk bakgrund.

    Klicka på bilderna nedan för att komma till rapporten.

    Stockholms kommun beräknas år 2030 ha knappt 990 000 invånare med nedanstående fördelning per åldersgrupp och svensk-utländsk bakgrund.

    Bild 1. Befolkningsframskrivning för Stockholms kommun år 2030.

    Bild 2. Kommuner med minskad respektive ökad befolkning 2040 jämfört med 2024. År 2024 räknar SCB med att 159 kommuner minskar sin befolkning medan 131 kommuner ökar. Kurvan vänder sedan och år 2070 har 102 kommuner minskat och 188 ökat.
    Alla jämförelser gjorda med 2024.

  • Fatta Robin Hood-skatten!

    Klicka här för att komma direkt till rapporten:

    Det kommunala utjämningssystemet, känt som Robin Hood-skatten, leder ofta till diskussioner och heta känslor. Denna rapport i Power BI kommer knappast att stilla känslorna men kanske bidra med lite fakta och därmed sans.

    Systemet består av ett antal delar och huvudsyftet är att jämna ut olika kommuners förutsättningar beträffande skattekraft och demografi. Den största posten är Inkomstutjämningen som bygger på kommunerna skattekraft.

    SKR förklarar så här:

    Skattekraften i en kommun/region är det samlade underlaget för beskattningsbar inkomst, dividerat med hela befolkningen. Skattekraften i en kommun/region är det samlade underlaget för beskattningsbar inkomst, dividerat med hela befolkningen.

    Om skattekraften överstiger 115 procent av riksgenomsnittet betalas en avgift. Om skattekraften understiger detta erhålls ett bidrag.

    Vi hör ofta kommunföreträdare från rikare Stockholmskommuner säga att systemet gynnar ineffektiva kommuner och eventuella skattehöjningar eller förbättringar försvinner med ”marginaleffekter”. Det generella svaret tycks vara ”nej, så är det inte” men det finns säkert situationer när sådana fenomen kan uppstå.

    Så här ser det ut när siffror för 2024 är inne.

    Bild 1. Kommunal utjämning 2024.

    De kommuner som får störst belopp per invånare är som bekant små kommuner i främst i Norrland. Vi ser att Dorotea får högst bidrag per invånare (36 212 kr) tätt följda av Sorsele och Pajala. Högsby i Kalmar län är första icke-norrländska kommun på plats 10. Samtliga kommuner ligger i högsta skiktet när det gäller kommunalskatter.

    Bild 2. Kommuner med störst ersättning i kronor per invånare 2024.

    Om man rankar kommuner efter totalt belopp år 2024 hamnar Malmö (dryga 6,8 miljarder) och Göteborg (dryga 3,7 miljarder) i topp. I kolumnen längst till höger ser vi totalt emottaget stöd sedan 2005 – 89,5 miljarder för Malmö (löpande priser).

    Bild 3. Kommuner med störst total erstättning 2024.

    Få bättre koll på Robin Hood och din kommun! Klicka på bilden:

  • Blir din fjärrvärme dyrare? – var så säker!

    Jag slutför putsandet på en uppdaterad rapport om kostnader för fjärrvärmen när jag får hjälp på traven från två håll. Nyhetsmagasinet Fokus skriver om Fjärrvärmen som riskkapitalisternas nya sedelpress och Sundsvall Energi gör slag i saken genom att meddela en prishöjning på 5,4% inför 2026.

    Nils Holgerssongruppen, en grupp bestående representanter från Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta har nyligen släpp sin rapport för fjärrvärmepriserna 2025 och skriver:

    ”Fjärrvärmepriserna i Sverige har i genomsnitt ökat med 9,2 procent det senaste året. Det är den näst största höjningen på tre decennier, bara slagen av fjolårets rekord på 15,2 procent. Prisökningarna ligger därmed långt över inflationen.”

    Det är en snygg och överskådlig rapport som Medborgardata gör interaktiv med hjälp av PowerBI.

    Det är häpnadsväckande stora skillnader i kostnader per kvadratmeter och år mellan Sveriges alla kommuner.

    Tabellen nedan visar de fem dyraste kommunerna i landet från tre olika län men som råkar ha samma leverantör. (Klicka för att för att förstora bilden)

    Bild 1. Kommuner med de fem högsta priserna per kvm 2025

    Tittar vi på de fem dyraste i Stockholms lägen ser vi att Nynäshamn och Vaxholm tar föga hedrande topplatser.

    Bild 2. Kommuner i Stockholms län de fem högsta priserna per kvm 2025

    Nedanstående kommuner har det tveksamma nöjet över att toppa ligan på högst höjning i kronor mellan 2024-2025. Prisexempel 100 kvm bostadsyta.

    Bild 3. Kommuner med högst prishöjning i kronor från 2024.

    Hur ser det ut hos dig?

    Jämför kostnader per kvm i olika kommuner, se prisutvecklingen i din kommun, ranka dyraste och billigaste och se vem som levererar fjärrvärmen hos dig.

    Klicka på bilden nedan!

  • Har du koll på din kommuns ekonomi? Har NÅGON koll på kommunernas ekonomi?

    Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten:


    Vi läser ofta att kommuner har dålig ekonomi och har svårt att klara sina åtaganden. Jag sammanställt ekonomisiffror från SCB över Sveriges samtliga kommuner och det är sannerligen en blandad kompott.

    Hur väl beskriver den kommunala redovisningen det verkliga läget?

    Ekonomen och författaren Ulf Sundberg kallar lagen för kommunal redovisning som ”en av världens sämsta uppfinningar. Uppställningen över den kommunala ekonomin enligt lagen är klart förvirrande och sprider mer otydlighet än klarhet”.

    En kommunpolitiker tittar på rapporten och förklarar:

    – Som vanligt gömmer det sig massor bakom siffrorna: Underskattade kostnader, uppskjutna investeringar, avbrutna upphandlingar, oklara pensionsåtaganden, uppskjutna anställningar, felbedömda skatteintäkter, utelämnade underhållsskulder och indexeringar – och mycket annat.

    ”Vi behöver en ny kommunallag”, skriver Inga-Britt Ahlenius, tidigare chef för Riksrevisionsverket i en artikel i Dagens Nyheter.

    Föga upplyftande men vi låter oss inte nedslås utan tar oss an den redovisning vi har.

    För att kunna jämföra kommuner av olika storlekar räknar man diverse nyckeltal per invånare.

    Med exemplet Stockhom kommun kan vi se olika poster per invånare samt en jämförelse med riksgenomsnittet. Den kommunala verksamhetens intäkter är 32 374 kr per person, eller 91% av riksgenomsnittet. Kommunens skatteintäkter per person, 63 468 kr, är 114% av rikssnittet. Generalla statsbidrag och utjämning är ett minusbelopp vilket innebär att man är en betalare i det kommunala utjämningssystemet, även kallat Robin Hood-skatten.

    Vi läser om att Bodens kommun har dragit på sig stora kostnader i samband med Stegra, vilket man kan tro om man ser detta.

    Hur ser det ut i din kommun? Klicka på bilden nedan:

  • Nu börjar de minskande barnkullarna märkas i skolan

    Vi läser alltmer om att de minskande barnkullarna sätter press på skolor och förskolor. I Stockholm minskar skolpengen med ca 100 000 kronor när ett barn försvinner medan de fasta kostnaderna finns kvar. För framför allt mindre friskolor innebär detta ett akut problem.

    Bild 1. Ur SvD 2024-10-24

    Med hjälp av SCSs siffror och Power BI kan vi se hur det står till i landets alla 290 kommuner.

    I Stockholm kan vi konstatera att antalet ettåringar (som sedermera ska gå på dagis och sedan börja skolan) minskat med över 2 400 på en tioårsperiod vilket motsvarar ca 106 klasser och säkert än fler barngrupper i förskolan.

    Bild 2- Antalet ettåringar i Stockholms kommun 2014-2024.

    För mindre kommuner med färre antal skolor kan effekten bli dramatisk, som i exemplet Vaxholm.

    Hur ser det ut i din kommun? Klicka på bilden.

    Bild 3. Klicka för att komma till rapporten.

  • Många politiker hoppar av – fler än du tror

    Klicka här för att komma direkt till rapporten.

    Centerledaren Anna-Karin Hatts avhopp må vara ovanligt i toppskikten men ack så vanligt i kommun- och regionfullmäktige. Under den förra mandatperioden hoppade över 2 600 ledamöter (21 %) i kommunfullmäktige av i förtid.

    Bild 1. Antal valda och avhoppade i samtliga kommunfullmäktigen 2018-2022.

    Kvinnor hoppar av i högre grad än män. Som diagrammmet nedan visar så toppade andelen avhopp under förrförra mandatperioden.

    Bild 2. Andel avhoppade per kön i mandatperioder 2002-2022.

    Tittar vi på avhopp per parti ser vi att Sverigedemokraterna hade nästan 40% avhopp under mandatperioden 2010–2014 för att sedan sjunka i nivå med de övriga partierna.

    Från 2014 är Centerpartiet och Miljöpartiet de enda vars andel avhoppade ökar.

    Bild 3. Andel avhoppade per parti i kommunfullmäktige 2002-2022.

    Väl inne i rapporten kan du studera avhopp per kommun, per ålders- och inkomstintervall och utbildningsnivå och mycket annat.

    Vi bjuder här på topplistan för andel avhoppade i kommunfullmäktige.

    Bild 4. Kommuner med högst andel avhoppade 2018-2022.

    Hur ser det ut för ditt parti, i din kommun och i ditt län?
    Klicka på bilden.

  • Vad vet vi om ekonomiskt bistånd?

    Klicka här för att komma direkt till rapporten: Öppna rapporten

    Ekonomist bistånd, i folkmun fortfarande ”socialbidrag” är en fråga som är på tapeten och skapar känslor. Känslor sysslar vi inte med här, men däremot att försöka göra statistik begriplig med hjälp av Power BI.

    Jag har bearbetat siffror från Socialstyrelsens statistikdatabas för att få en klarare bild av siffror och tidsserier.

    Jag lånar direkt ut Socialstyrelsens rapport som också finns ”embeddad” (som man säger på svenska) i min rapport.

    Bild 1. Ur Socialstyrelsens rapport om ekonomisk bistånd 2024.

    Kostnaderna för ekonomiskt bistånd utgör ca 1,2% av kommunerna totala kostnad.

    Bild 2. Ekonomiskt bistånd per hushållstyp 2024.

    I tabellen ovan ser vi att Ensamstående män utan barn är den antalsmässigt största gruppen (42%) och står för 35,5% av det totala stödet i kronor eller dryga 3,8 miljarder kronor (2024).

    I rapporten kan du se data per kommun, åldersgrupp, svensk/utländsk bakgrund samt ”topplistor”.

    Klicka på bilden för att komma till rapporten.

Ämnen