Medborgardata.se gör svensk offentlig statistik begriplig. Interaktiva rapporter där du själv klickar dig ner till ditt län, din kommun eller ditt område – gratis, utan inloggning och partipolitiskt obundet.
Eller snarare, hur många arbetar i staten, de 21 regionerna och de 290 kommunerna? Med data från SCB och med hjälp av Power BI kan vi skapa klarhet.
Klicka på bilden för att komma till rapport-appen ( på dator).
Hur många arbetar i staten, regionerna och kommunerna. Blir det fler eller färre och hur ser könsfördelningen ut? Hur många jobbar heltid eller deltid? Ökar andelen anställda av befolkningen?
Klicka på bilden ovan för att komma till rapporten. Där får du även en länk för att jämföra med andra länder.
Att befolkningen blir äldre vet vi alla. Vi vet också att det skiljer sig mellan stad och land där befolkningen på landsbygden åldras mer genom att vi dels lever länge och att yngre flyttar ut. Så ser den gängse bilden ut.
Det skiljer dryga 14 år i medelålder för kvinnor mellan den ”äldsta” och ”yngsta” kommunen. Nedan ser du Sverige ”äldsta” kommuner.
Klicka på bilden för att komma till rapporten (på dator).
Att Borgholm på Öland har landets högsta medelålder bland både män och kvinnor hade jag inte kunnat gissa. Sedan 1998 har medelåldern ökat med 9,2 respektive 8,5 år.
Bild 1. Kommuner med landets högsta medelålder för kvinnor 2024.
I nio kommuner av 290 har medelåldern för kvinnor minskat sedan 1998.
Bild 2. Kommuner där kvinnors medelålder minskat sedan 1998.
Malmö har minskat medelålder för både kvinnor och män sedan 1998.
Svenska kommuner och skatter i alla ära, men viktigast av allt är ändå fotboll, framför allt på VM-nivå. Här hittar du all statistik om matcher, lag och spelare från 1930 till 2022. Jag väntar med spänning på uppdaterade data för 2026. Vi vet i alla fall att Messi kommer att toppa listan på målgörare.
Visste du förresten att det har spelats VM-matcher i Sandviken, Eskilstuna och Uddevalla? Glömde jag att nämna att vi även presenterar lagledare och domare?
Använd rapport-appen så gör du rent hus i alla frågesporter på VM-fotboll eller gör dig olidlig i TV-soffan.
Antal och snittpriser per kommun (hus och fritidshus) samt regioner (bostadsrätter). Data från SCB med en varsam hand från Power BI. Du får även hjälp att hitta på kartan.
Hur ser det ut i din kommun?Klicka på bilden(när du sitter vid en dator).
Nedan är siffror för sålda permanentbostäder i Vaxholms kommun. 102 sålda hus under 2025 och ett lägre snittpris – 350 000 kr – än för 2024.
I dessa kommuner har priserna på permanenthus ökat med mer än 20% mellan 2024 och 2025
I nedanstående kommuner har priserna på permanenthus minskat med mer än 10% mellan 2024 och 2025.
Svenskt Näringsliv undersöker företagsklimatet i Sveriges kommuner på mer än ett dussin parametrar. Resultatet visas i en mycket snygg interaktiv webbrapport på https://www.foretagsklimat.se/
Så vad kan Medborgardata och Power BI tillföra? Jag har valt ut fyra variabler – övergripande ranking, brottlighetens påverkan samt politikers och tjänstemäns attityd till företagen – och lagt ut tidsserier så långt dessa räcker. Kommunerna rankas från 1 (bäst) till 290 (sämst)
I valtider är det nog många som är nyfikna på hur företagarna ser på politikernas attityder. Något som förvånade mig var hur snabbt resultatet kan ändras bara på ett år.
Skånska Höganäs (bilden nedan) kommer allra högst upp på den övergripande rankingen och får även höga betyg för de kommunala tjänstemännens (och politikers, se rapporten) attityder. Som synes har man under de senaste åren förbättrat sig från en redan hög nivå. Vad hände i Höganäs med den enorma förbättringen från 2005?
Klicka på bilderna för att studera din och alla andra kommuner.
Största uppryckningen på bara ett år görs av Munkedals politiker – 113 platser. Gå in i rapporten så ser du vem som tappat mest.
Att brottligheten påverkas affärsklimatet i kommun är tydligt. Hallsberg i Örebro län står för årets försämring och droppar 130 platser.
Inne i rapporten kan ni filtera per län, sortera efter bäst och sämst samt största förbättring/försämring. Klicka här!
Det heter inte socknar längre, och folkbokföringen sköts av Skatteverket, inte församlingen. Många av oss tänker nog fortfarande i termer av landskap och socknar, som nu kallas distrikt.
Med hjälp av Power BI kan vi sätta färg på SCBs siffror och som vanligt titta på data ur några olika vinklar.
Klicka på bilden för att komma till appen (på dator).
När vi delar in befolkningen efter landskap får vi en del lustiga fenomen. Nedan ser vi distrikten i landskapet Hälsingland, men två av dessa, Ytterhogdal och Ängersjö ligger i Härjedalens kommun. Går man till landskapet Härjedalen ser man att ett av distrikten, Storsjö, ligger i Bergs kommun.
Gå in i rapportappen, kolla upp befolkningsutvecklingen ditt landskap och distrikt och – om du bor i Stockholms län, vet du vilket landskap du bor i – Uppland eller Södermanland?
Barn-ULF är en undersökning om barns (12-18 år) levnadsförhållanden. Barnen svarar bl. a på frågor om ekonomi, fritid, hälsa, trygghet och skolsituation. Undersökningen kommer att genomföras vart tredje år och senaste uppgifter är från 2023.
SCB publicerar siffrorna med en mängd variabler och jag har valt ut bakgrund, föräldrars inkomst och utbildningsnivå samt grund- respektive gymnasieskola.
Det blir många diagram och siffror men ett fenomen står ut: Flickor verkar må sämre – vilket i sig inte är en nyhet.
Klicka på bilden för att komma till rapporten.
”Ont i magen minst en gång i veckan” – per kön, efter bakgrund, föräldrars inkomst och utbildningsnivå samt årskurs.
SCB har statistik på en antal egenskaper hos våra folkvalda. Nedan kan vi se våra kommunvaldas civilstånd, bakgrund, ålder och utbildning.
Inne i rapporten kan du filtrera på parti, kön och mandatperiod. Skiljer sig utbildning, antal barn, bakgrund och civilstånd mellan partier? Ja, faktiskt.
Klicka på bilden för att komma till appen (på dator).
Uppdatering:
Jag har bett min agent (Claude heter han) att gå igenom den datamodell som jag byggt och analysera:
Bakgrund (andel utrikes födda)
Ingen dramatisk förändring men tydliga riktningar:
Centerpartiet ökar kraftigt proportionellt: 4,1% → 6,0% → 6,7% (+2,6pp) — relativt sett störst förändring
Vänsterpartiet ökar stadigt: 11,8% → 12,3% → 14,1% (+2,3pp) — nu högst av alla partier 2023
Miljöpartiet minskar: 14,7% → 13,6% → 11,5% (-3,2pp) — tappade sin tidigare tätposition
Generell akademisering i nästan alla partier, men takten varierar enormt:
Parti
2015
2023
Förändring
Centerpartiet
50%
62%
+12pp
Miljöpartiet
77%
87%
+10pp
Socialdemokraterna
41%
50%
+9pp
Vänsterpartiet
63%
71%
+8pp
SD
24%
29%
+5pp — fortfarande lägst
KD
62%
62%
i princip oförändrat
S:s rörelse är anmärkningsvärd — har gått från det minst till det näst minst akademiserade riksdagspartiet.
Inkomst (andel i högsta kvintil 81–100)
Parti
2015
2023
Förändring
Moderaterna
46%
50%
+4pp — stabilt högt
Centerpartiet
32%
42%
+10pp
Miljöpartiet
26%
40%
+14pp
SD
14%
23%
+9pp — störst relativ ökning
SD är mest slående — startade med lägst andel höginkomsttagare, men har ökat mest proportionellt. Parallellt minskar deras andel i lägsta kvintilen (17% → 12%). SD-representanter rör sig tydligt uppåt inkomstmässigt.
Miljöpartiet toppar nu på 40% i högsta kvintilen trots att de är ett litet vänsterparti — sannolikt kopplat till den kraftiga akademiseringen.
Ålder — alla partier åldras
Andel unga (18–29) minskar i alla partier, andel 65+ ökar:
Parti
Unga 2015
Unga 2023
Notering
SD
13%
7%
Störst absolut tapp — hade flest unga 2015
Miljöpartiet
11%
6%
Kraftig förlust av unga representanter
Vänsterpartiet
11%
6%
Liknande tapp som MP
Liberalerna
6%
6%
40% av representanterna är 65+ — äldst av alla partier
Sammantaget
Det tydligaste övergripande mönstret är akademisering kombinerat med inkomstuppgång — förtroendevalda i svenska kommuner representerar successivt ett smalare socioekonomiskt skikt.
SD:s transformation är mest dramatisk: från ett brett inkomstspann mot ett alltmer medelklass- och höginkomstparti med åldrande representanter. Miljöpartiet syns i datan krympa kraftigt i antal, samtidigt som kvarvarande representanter är allt äldre, rikare och mer högutbildade.
Hur många barnfamiljer finns i kommunen och hur många barn har de? Hur många är ensamstående och hur ser utvecklingen ut över tiden. Data från SCB och Power BI kan bringa mer klarhet.
Som exempel tar vi Vaxholm i Stockholms län.
Total befolkning vid slutet av 2025 var 11 624 personer uppdelade på 5 033 hushåll. Till vänster ser vi storleksfördelningen för barnfamiljer och utvecklingen sedan 2020. Antalet två- och trebarnsfamiljer minskar medan enbarnsfamiljer ökar.
Vi kan också konstatera en totalt sett negativ befolkningsutveckling för kommunen.
Eftersom man är folkvald kan man inte sparkas ut av partiledningen och vildar brukar ofta framhålla att man ”valts av folket” som man förtjänstfullt tjänar genom att sitta kvar på sin plats.
Hur stort folkligt stöd har vildarna? Svårt att säga så klart, men vi kan i alla fall räkna antal personröster som de har skrapat ihop.
Enligt riksdagens sajt finns det nio politiska vildar. Genom att konsultera vår rapport-app om personröster kan vi se detta.
Klicka på bilden för att komma till rapporten.
Går du in i rapporten kan du se i vilka distrikt man får sina röster. Olika partier hanterar röster och distrikt på olika sätt.
Ett längre inlägg i ämnet personröster hittar du här.
Hur många fordon rullar på våra vägar och hur gamla är de? Hur många står avställda i lador och garage?
Klicka på bilden för att komma till rapport-appen.
Undrar vi hur många jänkare som finns – både i raggarbilsmodell och de erbarmliga senare modellerna – ser vi svaret nedan. Man kan bara söka på tillverkare så vi missar godingar som Ford Mustang och Ford Fairline.
Nedanstående siffror förvånande mig. Antalet lastbilar har åttafaldigats sedan 1950 medan antalet bussar endast fördubblats, lite drygt.
Hur spenderar sina offentliga medel och vad prioriteras? Går det att jämföra med andra länder?
Lyckligtvis finns det en standard (Classification of the Functions of Government (COFOG) för att klassificera hur en stat spenderar sina invånares pengar vilket också gör det möjligt att jämföra olika länder.
Med siffror från den utmärkta OurWorldInData och trogna Power BI har jag försökt skapa en rapportapp som gör det någorlunda enkelt att jämföra mellan olika länder.
Denna jämförelse gäller andelen som spenderas inom samtliga nivåer av den offentliga sektors – nationellt och regionalt.
Är Sverige unikt i något avseende? Inte alls av siffrorna att döma.
Slår vi ihop två områden som alltid är heta i valtider får vi nedanstående tabell. Det visar att exempelvis Finland spenderar 57,3% av offentliga medel inom områdena utbildning och ”Social protection”, dvs sjukskrivningar, åldringsvård, familjepolitik etc. Sverige hamnar utanför pallen på en femteplats.
Inom området Defense – militärt och civilt försvar hittar vi föga överraskande Israel i topp med USA som tvåa.
Två länder utan militär spenderar minst och vi kan även se att visa NATO-länder ligger lågt. Sverige spenderar en högre andel på försvar än vad Finland gör, något jag finner märkligt och värt att kolla upp.
Jag blir också fundersam när jag ser siffror för Environment. Siffrorna är visserligen andelen av ländernas totala spenderande men jag är likväl förvånad över att Grekland spenderar 3,1% av sina medel på miljön (1,5% av BNP) och Sverige – som inte ens får plats på skärmdumpen – spenderar 1,2% (0,6% av BNP).
Man bör läsa på om hur COFOG fungerar och hur jämförbara siffrorna är, men detta är en början som genererat lika många frågor som svar.
I Svenska Dagbladet kan man läsa att regeringen presenterar en vårbidget på 7,7 miljarder. DN skriver om några miljarder i sänkta drivmedelsskatter och elstöd, och OK, de 37 miljarder som den sänkta matmomsen beräknas kosta statskassan.
Nu är den svenska statsbudgeten för detta på över 1 300 miljarder, så låt oss ignorera den vanliga diskussionen vem-vinner-vem-förlorar.
Vi kan konstatera att statens inkomster ökar under de kommande åren.
De balanserade budgetar vi vant oss med under ett antal år är ett minne blott. Enligt nationalekonomen Keynes ska staten spendera och ta underskott under lågkonjunkturer (lätt) medan man stramar åt under en högkonjunktur (svårt).
Väljer vi ut områdena Rättsväsende och Försvar ser vi kraftiga ökningar på totalt 70 miljarder under de kommande fyra åren eller från en andel på 18% av utgifterna till 21 procent (toppar på 22% under 2027),
Väljer vi ut fyra områden som omfattar hälsovård och ekonomisk trygghet ser vi en kraftig ökning under 2026 som faller kommande år men slutar likväl på en ökning med 6 miljarder. I andel av utgifterna från 28,5% under 2026 till 26% år 2029.
Ett hett ämne där vi redan vet en del om en del partier. Kammarkollegiet har en utmärkt redovisning där man kan hämta ut data för att borra ner sig än mer. Jag har satt samman en snabb och ganska ”dirty” översikt om partiernas intäkter och intäktskällor åren 2018 – 2024. Siffror för 2025 verkar vara på gång men är inte kompletta.
Så här ser intäkterna ut
Många okända partier och fler blir det om du går in på rapporten.
Så här grupperas de olika intäktskällorna
Riktigt intressant blir det när man kan klicka för att kombinera dessa tabeller och se intäkterna per parti.
Nu finns det preliminära siffror för regioneras resultat för år 2025. Med Power BI kan vi både titta på detaljer och skapa en tidsserie på fem år.
Diagrammen visar resultatet för Region Stockholm (regionen, inte regionkoncernen, vi återkommer till det). Ett plusresultat på dryga 5 miljarder eller 2 130 kr per person förvånar mig och kanske många andra som läser om problemtyngda regioner. Men detta är vad som står i SCBs siffror.
Tyvärr har SCB från och med i år slutat att publicera ”kronor per invånare” vilket jag tycker är ett utmärkt mått – begripligt och jämförbart. Därför har jag tagit mig friheten att själv räkna ut beloppet genom att dela med antalet invånare i slutet på varje år.
Klicka på diagrammen för att komma till rapport-appen, kolla upp din region och jämför med andra.
Vi visar även resultaten för regionkoncerner. I vissa regioner är det mininala skillnader mellan beloppen, medan andra regioner, exempelvis Västra Götaland och Stockholm har omfattande koncernverksamhet.
Det är upp till varje region (och kommun) hur verksamheten ska organiseras. Verksamheter som allmännyttiga bostäder, energi och kollektiv drivs ofta i bolagsform.
Vi läser ofta om att det byggs för lite och att det råder stor bostadsbrist i delar av landet, framför allt på studentorter.
Få av oss har nog koll på hur många bostäder som faktiskt finns i våra områden och kommuner och hur många som tillkommer för varje år. Med data från SCB och en varsam hand med Power Bi kan bringa mer klarhet.
Rapporten visar bostäder (”lägenheter” och ”upplåtelseform” på SCB-språk) per område och år.
Börjar vi på riksnivå så ser bostadsbeståndet vid slutet av 2025 så här. 10,6 miljoner människor ska samsas om dryga 5,2 miljoner lägenheter. Sedan 2015 har befolkningen ökat med dryga 754 000 personer och antalet lägenheter med dryga 544 000. 61% av bostäderna är ägda i form av bostasdsrätt eller äganderätt (småhus).
Går vi ner på kommunivå kan vi kommunens samtliga sk Regionala statistikområden (RegSO). Vaxholm har totalt sju områden (det finns totalt ca 3 300) och vi kan se bostadsbestånd och hur många lägeneter som har tillkommit sedan 2015.
Byter vi till huvudstadskommunen och klickar på områdena Djurgården, Hedvig Eleonora och Oscars ser vi föga överraskande att bostadsrätter dominerar och att antalet hyresrätter faktiskt minskat med 653 lägenheter sedan 2015.
Hur ser det ut in dina områden? Klicka på bilden nedan.
Vi läser om detta fenomen som verkar gälla i alla mer välmående delar av världen. Antalet födslar går ner och åldern på mammorna går upp.
Med SCBs siffror och Power BI kan vi skapa mer klarhet även i detta fall.
Även i Sverige minskar barnafödandet de senaster åren i alla åldergrupper utom de över 35 år.
Klicka på diagrammet för att komma till appen.
Med mer detaljerade siffror för hela riket ser vi att det föddes drygt 15 000 färre barn förra året jämfört med 2022. I åldersgrupperna mellan 20 och 29 år föddes nästan 18 000 färre barn medan det föddes dryga 3 000 fler barn av kvinnor 30+.
Inne i rapporten kan man studera födandet i samtliga 290 kommuner. Stockholm visar på samma trend och vi kan se att det föds drygt 2 400 färre barn under 2025 jämför med 2012 och nu av allt äldre mammor.
Klicka på bilderna för att komma till rapport-appen (funkar bäst på dator, inte mobil).
För att komma direkt till rapporten, klicka på bilden.
Migration är ett område där debatten ofta genererar mer hetta än ljus. Med hjälp av statistik från SCB och Migrationsverket samt handpåläggning i Power BI kan vi skapa en klarare bild över själva siffrorna.
Det finns drygt 2,2 miljoner utrikes födda som är folkbokförda i Sverige. Går du in i rappor-appen kan per land och år.
Uppehåll utfärdas på ett antal olika grunder och totalen ser ni här nedan.
Bild 1. Utfärdade uppehållstillstånd 2018 – 2025.
För att studera Uppehållstillstånd mer i detalj, klicka här.
Bild 2. asylsökande 2002 – 2025.
Totalt är ca 2,2 miljoner personer i Sverige födda utomlands.
Jag har tagit mig friheten att gruppera länder efter eget huvud så skäll inte på SCB eller Migrationsverket om ni inte gillar indelningen.
Bild 3. Utrikes födda 2025 per region.
Ovanstående och mycket annat kan du studera i rapporten:
