Medborgardata – Fakta först

Medborgardata.se gör svensk offentlig statistik begriplig. Interaktiva rapporter där du själv klickar dig ner till ditt län, din kommun eller ditt område – gratis, utan inloggning och partipolitiskt obundet.

Klicka på bilden i ett inlägg för att öppna rapporten, välj ett ämne till höger eller se alla rapporter samlade under Innehåll.

Senaste rapporterna

  • Hur ligger Sverige till i den internationella mordligan?

    ”Sverige har blivit EUs mordhuvudstad” läste jag nyligen i ett nyhetsbrev som jag respekterar å det högsta och så långt från ”last nigth in Sweden” som man kan komma.

    Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten:

    Nyheter om gängskjutningar och sprängningar når långt utanför landets gränser och ruckar på bilden av trygga Sverige.

    Jag var tvungen att undersöka saken, denna gång med hjälp av data från World Bank och trogna Power BI – denna gång för en internationell publik.

    Mordfrekvensen mäts i antalet mord per 100 000 invånare. Sverige och våra grannländer ligger runt 1 mord per 100 000. Sverige ligger lite högre än Danmark och Tyskland och till och med Finland, som länge har haft en högre mordfrekvens än Sverige. Lägger man in Norge i diagrammet får man samma bild, förutom år 2011 då Breiviks-morden drog upp Norges mordfrekevens till över 2.

    Data i rapporten sträcker sig fram till 2023. För många länder är tidserierna korta och inkompletta.

    Under 2024 begicks 92 mord i Sverige (2023: 121 mord) och preliminära siffror för 2025 tyder på en minskning.

    USA ligger nu på samma mordfrekvens som Ryssland med grannen Kanada på ca 35% av USAs nivå.

    När vi sorterar på länder med högst mordfrekvens förvånades jag över att tre karibiska öar toppar före förväntade Jamaica, Venezuela, Ecuador och Haiti. I Ecuador har mordfrekvensen ökat nästan åtta gånger på mindre än tio år.

    I alla länder med hög mordfrekvens är det mångdubbelt fler män än kvinnor som mördas. I Sydafrika var det 2022 ca 73 män och 12 kvinnor per 100 000 som mördas. Likväl är Sydafrika landet med högst mordfrekvens för kvinnor.

    Här är länderna med en mordfrekvens under 1 per 100 000 invånare. Nordiska grannländer, största delen av Europa, Gulfländerna, Australien, Kina, Japan och Sydostasien. Man kan undra om statistiken för Västafrika är trovärdig.

    Gå in i rapporten, klicka och jämför här.

  • Hur gick det för niorna i våras?

    Skolverket har som vi berättat mycket detaljerad statistik ner på skolnivå för både kommunala skolor och enskilda (friskolor).

    Klicka på bilden för att komma till rapporten.

    Vi kan se meritvärde per skola uppdelat på kön, föräldrars utbildning samt svensk och utländsk bakgrund. Data för små grupper redovisas inte pga. sekretess.

    Bilden nedan visa skolor med högst meritvärde vårterminen 2025 för samtliga samt uppdelat på kön.

    Inne i rapporten kan du se tabeller för varje kommun och uppgifter för samtliga rapporterande skolor.

    När du sorterar och jämför: Tänk på att skolor har olika förutsättningar: antal elever och bakgrund, inriktning och att vissa skolor är resursskolor.

    För varje skola visas antal elever uppdelat på svensk och utländsk bakgrund.

    Vi kan även se antalet elever uppdelat efter föräldrars utbildning.

    Behöriga till yrkesprogram per skola.

    Hur mycket skiljer det i meritvärde mellan pojkar och flickor?

    Vem är huvudman för de enskilda skolorna?

    Hur ser det ur i er kommun eller på er skola? Klicka här.

  • Halverade (nästan) utsläpp per capita? Är vi redan Co2 -neutrala? Underlag för heta diskussioner

    Naturvårdsverket presenterar data för utsläpp av växthusgaser –  Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaser och med hjälp av Power BI kan vi skaffa oss en överblick och ta en paus från den infekterade debatten.

    Klicka på bilden för att komma till rapporten.

    Som vi har hört i media så ökade Sveriges utsläpp förra året med 7,4% och bröt en lång positiv trend med undantag för återhämtningen efter pandemin. Naturvårdverket förklarar att ökningen i huvudsak beror på den sänkta reduktionsplikten för drivmedel.

    Bild 1. Årlig förändring i utsläpp (grönt = bra, rött = dåligt)

    Utsläppen år 2024 uppgår till 47,5 miljoner ton, vilket är 67% av vad som släpptes ut 1990. Sveriges befolkning har samtidigt ökat med 2 miljoner personer varför utsläpp per person (4,49 ton/år) uppgår till 54% av 1990s värde.

    Bild 2. Totala utsläpp och per capita 1990 och 2024.

    Läs om Sveriges klimatmål hos Naturvårdsverket.

    De totala utsläppen har minskat sedan 1990 fast den uppmärksammade ökningen mellan 2023-24 dominerar i debatten.

    Bild 3. Totala utsläpp sedan 1990.

    Naturvårdsverket visar utsläpp per sektor där Inrikes transporter, Industri och jordbruk tillsammans svarar för ca 70% av de totala utsläppen.

    Inrikes transporter är den största utsläppskällan 2024 med ca 35% av totalen, följt av industri och jordbruk.

    Bild 4. Utsläpp per område 2024.

    Personbilar och yrkestrafik för ca 94% av områdets utsläpp. Inrikesflyget, som jag grupperat in tillsammans med järnväg och sjöfart står för ca 0,3% av de totala utsläppen.

    Bild 5. Utsläpp från inrikes transporter 2024.

    I industrin, som står för ca 30% av utsläppen är järn- och stålindustrin de största utsläpparna.

    Bild 6. Utsläpp från indistrin 2024.

    En kontroversiell och svårgripbar fråga är det s.k. upptaget av växthusgaser från markanvändning.

    Naturvårdsverket skriver så här:

    Markanvändningssektorn (Land Use, Land-Use Change and Forestry) bidrar till ett årligt nettoupptag (summan av utsläpp och upptag) av växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas. …Förra året skedde ett omfattande förbättringsarbete för att öka korrektheten och precisionen i uppskattningarna.

    Använder vi detta siffror från rapporten ser vi att Sverige redan har negativa utsläpp. Något säger mig att detta är kontroversiellt.

    Bild 7. Nettoutsläpp och nettoupptag 2024.

    Det är inte lätt att förstå variationerna men så här ser siffrorna ut från 1990.

    Bild 8. Nettoutsläpp (rött) och nettoupptag (grönt) från 1990.

    Klicka här för att komma till rapporten och kanske kan du bidra med några förklaringar. Väl inne i rapporten ser du en jämförelse mellan regioner och länder från OurWorldInData.

  • Vilka röstade vi på i förra valet?

    Personröster innebär att en väljare kan kryssa för en specifik kandidat på en partivalsedel, och det är personrösterna som avgör vilka kandidater som väljs in för partiet i första hand.

    Med data från Valmyndigheten och Power BI kan vi se vilka som fått röster per parti i riksdags-, region- och kommunalval.

    Klicka på bilden för att komma till rapporten.

    I riksdagsvalet 2022 var 22,5% eller dryga 1.4 miljoner röster personröster, dvs röster på en specifik kandidat

    Bild 1. Antal röster och personröster i riksdagsvalet 2022.

    Bland de 20 personer som fick flest personröster var det endast två som inte representerade riksdagspartier: Mikail Yüksel för Partier Nyans och Gustav Kasselstrand, Alternativ för Sverige.

    SDs Jimmie Åkesson är ohotad etta och stod på listan i de flesta valkretsar-

    Bild 2. Topp 20 riksdagskandidater.

    I regionvalet toppar Socialdemokraternas Aida Hadzialic (Stockholm) med näst fyra gånger som röster som tvåan My Alnebratt i Västra Götaland.

    Bild 3. Kandidater till regionfullmäktige med flest personröster.

    I valen till Sveriges 290 kommuner fick Moderaten och stockholmaren Anna König Jerlmyr flest röster följt av Vänsterpartiets Clara Lindblom, även hon från Stockholm. Som synes innehåller topplistan ett antal välkända namn även på riksnivå.

    Bild 4. Kandidater till kommunfullmäktige med flest personröster.

    Gå vi in på en enskild kommun, i detta fall Vaxholm ser vi att representanter från lokala partier kan hamna högt upp i tabellen.

    Bild 5. Flest personröster till kommunfullmäktige i Vaxholm.

    Hur ser det ut i din region, kommun eller parti?

    Klicka här för att komma till rapporten.

  • Fick du hög vattenräkning? – jämför här

    Kostnaderna VA (Vatten och avlopp) ökar vilket många kommuninvånare får känna på.

    Klicka på bilden för att kolla upp din kommun och jämför:

    Vaxholmsborna får också känna på prisökningar.

  • Koll på biståndet – inte helt lätt

    Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten.

    Biståndet under 2023 uppgick till cirka 59 miljarder kronor och beräknas ligga på mellan 44-50 miljarder årligen under de kommande fyra åren. Sida publicerar mängder av data på sin egen databas Openaid som har många snygga funktioner. Trots detta är det tämligen svårt att följa det totala biståndet över tid och borra ner sig i vissa länder och regioner. Data kan exporteras från Openaid, men en vänlig själ på Sida var tvungen att skicka mig en Excel-fil för att få ut belopp per år. Enligt Openaid har dryga 949 miljarder kronor (i löpande priser) betalats i bistånd mellan 1998 och 2023.

    Fördelning på länder och regioner. Notera att ”Developing countries, unspecified” är största grupp, vilket naturligtvis inte duger. Mer data behövs.

    Jag har gjort en egen gruppering av länder och regioner utöver Sidas indelning

    I diagrammet kan man se det totala biståndet per år eller per region och land. I diagrammet nedan har jag klickat på Irak, Libanon och Syrien i tabellen ovan för att få det sammanlagda biståndet till dessa länder. Kanske bord jag även ha klickat för ”Middle Easit, regional”.

    Klicka här för att analysera biståndet

  • Hur segregerade är vi?

    I riket som helhet lever mer än 1,3 miljoner personer i områden där mer än 50% av invånarna har utländsk bakgrund.

    Klicka på bilden för att komma till rapporten.

    Sverige är indelar 3 363 s.k. regionala statistikområden (RegSO) vilka har en befolkning på mellan ca 600 och 22 000 invånare. Från SCB kan vi få fram statistik på antal invånare, svensk/utländsk bakgrund samt ekonomisk standard. Som person med utländsk bakgrund räknas man som utlandsfödd eller född i Sverige med två utlandsfödda föräldrar.

    Nedan kan vi se samtliga områden som en befolkning med utländsk bakgrund på mer än 90 % och några i intervallet 70-89%. Totalt lever alltså dryg 586 000 personer i områden med mer än 70% utländsk bakgrund. Som vi ser i tabellen har en stor andel av invånarna en låg ekonomisk standard och ytterst få en hög sådan.

    SCB definierar ekonomisk standard så här:

    • Låg ekonomisk standard: Låg ekonomisk standard avser andelen personer som lever i hushåll vars ekonomiska standard är mindre än 60 procent av medianvärdet för riket.
    • Hög ekonomisk standard: Hög ekonomisk standard avser andelen personer som lever i hushåll vars ekonomiska standard är dubbelt så hög som medianvärdet för riket.

    Läs mer om ekonomisk standard hos SCB.

    I riket som helhet lever mer än 1,3 miljoner personer i områden där mer än 50% av invånarna har utländsk bakgrund.

    Lite mer utförligt resonemang hittar du om du klickar här.

    Hur ser det ut i ditt område? Klicka här: Öppna rapporten

  • Centern går bättre i kommunerna – SD tvärtom

    I artikeln nedan jämförde vi partiernas andelar i kommunalvalet med andelen röster i kommunens riksdagsval och vi konstaterade det kan råda stora skillnader.

    På kartan visas hur Centerpartiets kommunala kandidater får fler röster än de som står på riksdagslistan (grönt).

    Går man in i rapporten och håller muspekaren över Älvdalens kommun i Dalarna ser vi Centern fick nästan 4 gånger så många röster i kommunvalet som i riksdagsvalet (av rösterna i Älvdalen vill säga, inte riksresultatet.)

    I illrött kan vi se att Centern hade ännu sämre resultat i kommunalvalet än i riksdagsvalet i några norrlandskommuner. Men en majoritet av kommunerna är de lokala kandidaterna mer populära än riksdagskandidaterna.

    Tittar vi på Sverigedemokraternas kartbild blir det tvärtom i de kommunerna.

    I Härjedalen valde 25,5% v de röstande SD i riksdagsvalet men endast 12,1% röstade på de lokala SD-kandidaterna.

    Hemma är dock bäst och Sölvesborg är en av de få kommuner där SDs lokala kandidater får fler röster än riksdagskandidaterna. I de illröda kommunerna i norr saknar SD representation.

    Klicka på kartorna för att komma in i rapporten och kolla upp samtliga partier.

  • Stor skillnad mellan partiernas resultat i kommunvalen jämfört med riksdagsvalet

    Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten.

    I ett antal kommuner skiljer sig riksdagspartiernas resultat kraftigt mellan utfallet i riksdagsvalet och kommun- och regionvalen. I vissa kommuner presterar man sämre och i vissa kommuner radikalt bättre vilket framför allt gäller de mindre partierna.

    I Fagersta kommun i Västmanland vet vi att vänsterpolitikern Stig Henriksson skaffade sitt parti egen majoritet under tre mandatperioder och även idag får V drygt tre gånger fler röster i kommunalvalet än i riksdagsvalet. Men: Det finns faktiskt två kommuner där Vänsterpartiet presenterar ännu bättre i kommunvalet.

    I Landskrona har den legendariske liberale kommunpolitiken Thorkild Strandberg styrt kommunen i drygt 16 år och får ungefär sex gånger så många röster i kommunvalet som partiet får i riksdagsvalet.

    Partier kan också prestera sämre i kommunen valen jämfört med riksdagsvalet. I Vaxholm får Socialdemokraterna bara 62 % av de röster man lyckats skrapa ihop i riksdagsvalet. Och tittar ni rapporten ser ni att det finns två kommuner där sossarna presterar ännu sämre.

    I rapporten kan det gå även gå ner på valdistriktsriksnivå, i detta exempel några valdistrikt på Östermalm i Stockholm.

    I rapporten hittar du även motsvarande jämförelse mellan region- och riksdagsval.

    Klicka här för att komma till rapporten.

  • Hur många är arbetslösa, får ersättning eller ingen ersättning alls?

    Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten.

    (Uppdaterad med siffror för november 2025)

    SCB publicerar statik över människors status på arbetsmarknaden och deras huvudsakliga inkomstkälla. Med hjälp av Power BI kan vi få grepp över både antal och andel inom de olika klassificeringarna.

    Nedan ser vi den s.k. arbetsmarknadsstatusen för folk mellan 25 och 64 år, uppdelat på födelseregion. För inrikes födda är 86 % sysselsatta medan motsvarande andel för utrikes födda är 69% vid slutet av januari 2025.

    Bild 1. Andel arbetsmarknadsstatus 25-64 år januari 2025.

    Väljer vi att titta på absoluta tal för samma urval ser det ut som nedan.

    Eftersom gruppen ”Övriga” är så pass hög, framför allt bland utrikesfödda kände jag mig tvungen att fråga SCB som svarade så här:

    ”Övrigt-gruppen består av personer som inte gjort avtryck in några av de administrativa register vi använder oss av det kan vara tex arbetslösa som inte skrivit in sig hos Arbetsförmedlingen, personer som inte längre bor i Sverige men fortfarande finns med i Registret över totalbefolkningen, värnpliktiga, personer som lever på kapitalinkomster, personer som blir försörjda av någon annan.”

    Bild 2. Antal arbetsmarknadsstatus 25–64 år juni 2025

    Tittar vi på huvudsaklig inkomstkälla för personer mellan 20–24 år ser vi självklart höga andelar som har studiestöd. Att 12 respektive 27%, beroende på bakgrund, saknar någon form av ersättning bör utredas ytterligare.

    Bild 3. Huvudsaklig inkomstkälla personer 20–24 år juni 2025.

    Klicka här för att komma till rapporten.

  • Årskurs 3 – resultat i nationella prov per skola läsår 24/25

    Skolverket kommer nu ut med resultat i de nationella proven under föregående läsår. I denna rapport, förfinad av Medborgardata med hjälp av Power BI, kan vi se resultaten per skola för årskurs 3 i Svenska, Matematik och Svenska som andraspråk.

    Rapporten omfattar över 3 400 skolor men som vanligt visas inte värden om grupperna är för små.

    Klicka på bilden för att kolla upp er skola.

    Som ett exempel kan vi använda en högt aktad skola som fostrat många stora män och kvinnor. Vi kan se hur många som skulle göra provet (inte hur många som faktiskt skrev), andel godkända av de som deltog samt jämförelse per delprov mot riksgenomsnittet.

    Bild 1. Resultat för åk 3 i Lucksta skola.

    I andra skolor förekommer prov både i Svenska och Svenska som andraspråk, och i några få skolor finns det data endast för Svenska som andraspråk.

  • Hur spenderar kommunerna våra pengar?

    Sveriges 290 kommuner ansvarar förskola, skola, äldreomsorg och socialtjänst. De ansvarar även för en stor del av den lokala miljön genom renhållning, gator och trafik, samt för plan- och byggfrågor.

    Hur fördelar kommunerna kostnaderna inom dessa områden?

    Med data från data från SCB och med hjälp av Power BI kan vi skapa viss förståelse.

    Klicka på bilden för att komma till rapporten.

    Slår man ihop alla kommuner i Sverige fördelar sig kostnaderna per område enligt nedan.

    Bild 1. Fördelning av nettokostnader för samtliga 290 kommuner.

    Pedagogisk verksamhet (bl. a förskola, skola) är största utgiftsområdet generellt. Som ni kommer att se inne i rapporten har kommuner med en större andel äldre befolkning (från ca 19 % och uppåt för 70-plussare) Vård och Omsorg som största område.

    Kultur och Fritid (Idrott, idrottsanläggningar) slåss om pengar från samma budget. Får kulturen stå tillbaka för idrotten? Kolla din kommun.

    Klicka på den första bilden för att kolla upp din kommun.

  • Har du koll på din kommun?

    Om man vill skapa en övergripande bild av en kommun i siffror – vad ska man välja, hur ska man räkna och hur ska det presenteras?

    Inom näringslivet talar om ofta om ”scorecards” eller ”dashboards” som en sorts kontrollpanel där man försöker klämma in så mycket relevant information som möjligt.

    Jag har, med data från SCB, Brå och Svenskt Näringsliv, ställt samman en ”totalbild” av en kommun – demografi, ekonomi, skatter, brottslighet samt mandat i kommunfullmäktige. Samt en karta, eftersom  de flesta inte vet var de flesta kommuner ligger.

    Gå in på din rapport, välj kommuner och jämför. För du muspekaren över rutorna med grön eller blå kant får du ännu mer information via ett s.k tooltip. Power BI kan minsann!

    För att studera din och landets andra 289 kommuner, klicka på bilden.

  • Ökar eller minskar befolkningen i din kommun?

    SCBs befolkningsframskrivning beräknar hur många vi kommer att vara i varje kommun för varje år fram till 2070. Vi kan se per kön, åldersgrupp och svensk-utländsk bakgrund.

    Klicka på bilderna nedan för att komma till rapporten.

    Stockholms kommun beräknas år 2030 ha knappt 990 000 invånare med nedanstående fördelning per åldersgrupp och svensk-utländsk bakgrund.

    Bild 1. Befolkningsframskrivning för Stockholms kommun år 2030.

    Bild 2. Kommuner med minskad respektive ökad befolkning 2040 jämfört med 2024. År 2024 räknar SCB med att 159 kommuner minskar sin befolkning medan 131 kommuner ökar. Kurvan vänder sedan och år 2070 har 102 kommuner minskat och 188 ökat.
    Alla jämförelser gjorda med 2024.

  • Sveriges befolkning sedan 1749

    Ett lands befolkningssiffror speglar dess historia. I Sverige har vi haft en utmärkt folkbokföring i hundratals år. Gå in i på rapporten och fundera på:

    • Hur vi gick ifrån över 200 år med kvinnoöverskott till dito underskott?
    • Vad berodde ”dödsåren” 1772, 1808, 1857 och 1918 på? Några vet ni nog.
    • Vi har varit ett invandringsland längre än ni tror.
    • Varför gifte sig folk som galna 1989?

    Klicka på bilden:

  • Fatta Robin Hood-skatten!

    Klicka här för att komma direkt till rapporten:

    Det kommunala utjämningssystemet, känt som Robin Hood-skatten, leder ofta till diskussioner och heta känslor. Denna rapport i Power BI kommer knappast att stilla känslorna men kanske bidra med lite fakta och därmed sans.

    Systemet består av ett antal delar och huvudsyftet är att jämna ut olika kommuners förutsättningar beträffande skattekraft och demografi. Den största posten är Inkomstutjämningen som bygger på kommunerna skattekraft.

    SKR förklarar så här:

    Skattekraften i en kommun/region är det samlade underlaget för beskattningsbar inkomst, dividerat med hela befolkningen. Skattekraften i en kommun/region är det samlade underlaget för beskattningsbar inkomst, dividerat med hela befolkningen.

    Om skattekraften överstiger 115 procent av riksgenomsnittet betalas en avgift. Om skattekraften understiger detta erhålls ett bidrag.

    Vi hör ofta kommunföreträdare från rikare Stockholmskommuner säga att systemet gynnar ineffektiva kommuner och eventuella skattehöjningar eller förbättringar försvinner med ”marginaleffekter”. Det generella svaret tycks vara ”nej, så är det inte” men det finns säkert situationer när sådana fenomen kan uppstå.

    Så här ser det ut när siffror för 2024 är inne.

    Bild 1. Kommunal utjämning 2024.

    De kommuner som får störst belopp per invånare är som bekant små kommuner i främst i Norrland. Vi ser att Dorotea får högst bidrag per invånare (36 212 kr) tätt följda av Sorsele och Pajala. Högsby i Kalmar län är första icke-norrländska kommun på plats 10. Samtliga kommuner ligger i högsta skiktet när det gäller kommunalskatter.

    Bild 2. Kommuner med störst ersättning i kronor per invånare 2024.

    Om man rankar kommuner efter totalt belopp år 2024 hamnar Malmö (dryga 6,8 miljarder) och Göteborg (dryga 3,7 miljarder) i topp. I kolumnen längst till höger ser vi totalt emottaget stöd sedan 2005 – 89,5 miljarder för Malmö (löpande priser).

    Bild 3. Kommuner med störst total erstättning 2024.

    Få bättre koll på Robin Hood och din kommun! Klicka på bilden:

  • Hur mycket dyrare har maten blivit – och allt annat – till och med oktober-25

    Klicka här för att komma direkt till rapporten: Öppna rapporten

    SCB publicerar löpande statistik över prisförändringar per varugrupp. Med över 300 varugrupper, alltifrån ”annat smörgåsfett”, ”banktjänster” och ”bildäck” är det en utmaning att skapa en begriplig rapport men skam den som ger sig.

    Priser på framför allt livsmedel fluktuerar över säsongen och ett vedertaget sätt att mäta är att jämföra en viss period med föregående år. I rapporten har jag valt att jämföra senaste månad med data för 2025 med samma månad åren 2024, 2023 och 2020. När siffor nya månadssiffror publiceras uppdateras rapporten.

    Bild 1. Prisutveckling på produkter ”kött” och ”fisk”.

    I diagrammet ovan kan man se prisutvecklingen för en viss vara över en period som man själv kan välja (12 månader bakåt i exemplet nedan). Det ger en överblick av säsongsvariation och kanske även vart vi är på väg.

    Man kan fritextsöka på varugrupper eller filtrera på begynnelsebokstav.

    Bild 2. Prisutveckling på produkter som börjar på ”F”.

    Förhoppningsvis kan rapporten användas som ett ”uppslagsverk” om man vill få en överblick på prisutveckling eller kolla upp en särskild vara.

    För att komma till rapporten, klicka på bilden ovan.

  • Blir din fjärrvärme dyrare? – var så säker!

    Jag slutför putsandet på en uppdaterad rapport om kostnader för fjärrvärmen när jag får hjälp på traven från två håll. Nyhetsmagasinet Fokus skriver om Fjärrvärmen som riskkapitalisternas nya sedelpress och Sundsvall Energi gör slag i saken genom att meddela en prishöjning på 5,4% inför 2026.

    Nils Holgerssongruppen, en grupp bestående representanter från Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta har nyligen släpp sin rapport för fjärrvärmepriserna 2025 och skriver:

    ”Fjärrvärmepriserna i Sverige har i genomsnitt ökat med 9,2 procent det senaste året. Det är den näst största höjningen på tre decennier, bara slagen av fjolårets rekord på 15,2 procent. Prisökningarna ligger därmed långt över inflationen.”

    Det är en snygg och överskådlig rapport som Medborgardata gör interaktiv med hjälp av PowerBI.

    Det är häpnadsväckande stora skillnader i kostnader per kvadratmeter och år mellan Sveriges alla kommuner.

    Tabellen nedan visar de fem dyraste kommunerna i landet från tre olika län men som råkar ha samma leverantör. (Klicka för att för att förstora bilden)

    Bild 1. Kommuner med de fem högsta priserna per kvm 2025

    Tittar vi på de fem dyraste i Stockholms lägen ser vi att Nynäshamn och Vaxholm tar föga hedrande topplatser.

    Bild 2. Kommuner i Stockholms län de fem högsta priserna per kvm 2025

    Nedanstående kommuner har det tveksamma nöjet över att toppa ligan på högst höjning i kronor mellan 2024-2025. Prisexempel 100 kvm bostadsyta.

    Bild 3. Kommuner med högst prishöjning i kronor från 2024.

    Hur ser det ut hos dig?

    Jämför kostnader per kvm i olika kommuner, se prisutvecklingen i din kommun, ranka dyraste och billigaste och se vem som levererar fjärrvärmen hos dig.

    Klicka på bilden nedan!

  • Har du koll på din kommuns ekonomi? Har NÅGON koll på kommunernas ekonomi?

    Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten:


    Vi läser ofta att kommuner har dålig ekonomi och har svårt att klara sina åtaganden. Jag sammanställt ekonomisiffror från SCB över Sveriges samtliga kommuner och det är sannerligen en blandad kompott.

    Hur väl beskriver den kommunala redovisningen det verkliga läget?

    Ekonomen och författaren Ulf Sundberg kallar lagen för kommunal redovisning som ”en av världens sämsta uppfinningar. Uppställningen över den kommunala ekonomin enligt lagen är klart förvirrande och sprider mer otydlighet än klarhet”.

    En kommunpolitiker tittar på rapporten och förklarar:

    – Som vanligt gömmer det sig massor bakom siffrorna: Underskattade kostnader, uppskjutna investeringar, avbrutna upphandlingar, oklara pensionsåtaganden, uppskjutna anställningar, felbedömda skatteintäkter, utelämnade underhållsskulder och indexeringar – och mycket annat.

    ”Vi behöver en ny kommunallag”, skriver Inga-Britt Ahlenius, tidigare chef för Riksrevisionsverket i en artikel i Dagens Nyheter.

    Föga upplyftande men vi låter oss inte nedslås utan tar oss an den redovisning vi har.

    För att kunna jämföra kommuner av olika storlekar räknar man diverse nyckeltal per invånare.

    Med exemplet Stockhom kommun kan vi se olika poster per invånare samt en jämförelse med riksgenomsnittet. Den kommunala verksamhetens intäkter är 32 374 kr per person, eller 91% av riksgenomsnittet. Kommunens skatteintäkter per person, 63 468 kr, är 114% av rikssnittet. Generalla statsbidrag och utjämning är ett minusbelopp vilket innebär att man är en betalare i det kommunala utjämningssystemet, även kallat Robin Hood-skatten.

    Vi läser om att Bodens kommun har dragit på sig stora kostnader i samband med Stegra, vilket man kan tro om man ser detta.

    Hur ser det ut i din kommun? Klicka på bilden nedan:

  • Vad händer om man sänker eller slopar den statliga skatten?

    Förslag om att slopa eller modifiera den statliga skatten återkommer med jämna mellanrum, nu senast på Moderaternas ”arbetskongress”.

    Politiker och ledarsidor kommer utbrista i kommentarer som ”gynnande av höginkomsttagare” och ”det ska löna sig att arbeta”. Få kommer att förklara hur det ligger till.

    Vare sig man är för eller emot ändringar i den statliga skatten borde man först förklara:

    1. Hur mycket pengar drar den statliga skatten in?
    2. Vem och hur många betalar statlig skatt?

    Grovt räknat betalar en miljon svenskar statlig skatt och det varierar så klart under den skattskyldiges liv.

    Hur den statliga marginalskatten påverkar individ, samhälle och statsfinanser är en politisk trätofråga fjärran från Medborgardatas domäner.

    Hur mycket kommer in via den statliga inkomstskatten?

    Den statliga inkomstskatten (”marginalskatten”) är den skatt som utgår med 20% på inkomster som överstiger 643 100 kr på ett år, vilket motsvarar en månadsinkomst på dryga 53 500 kronor (för 2025).

    På inkomster som understiger detta belopp betalas endast inkomstskatt, som varierar mellan kommuner.

    Enligt tabellen uppgår inkomsterna från den statliga skatten till dryga 62,8 miljarder eller ca 5% av statens inkomster.

    Redovisningen i tabellen blir förvillande eftersom den största posten kommunal inkomstskatt inte tillfaller staten utan skickas vidare till kommunerna i en minuspost längre ner i tabellen. Summeringen ser konstig ut med misströsta inte.

    Klicka på bilden om du vill veta mer om statens inkomster.

    Bild 1. Statens inkomster 2024.

    Mervärdesskatten, momsen, är statens största inkomstkälla, så vore jag finansminister skulle momssänkningar hanteras varsamt.

    Vilka betalar statligt skatt?

    Det är viktigt att skilja mellan lön och inkomst. Inkomsten består dels av lön, dels av extrainkomster, bidrag och avdrag. Notera att grundavdraget sänker skatten för de flesta. Den utmärkta sajten Ekonomifakta förklarar:

    Grundavdraget är ett avdrag på den beskattningsbara inkomsten i Sverige, vilket innebär att en del av din inkomst inte beskattas. Det syftar till att minska skatten för privatpersoner, särskilt för de med låga inkomster. Storleken på grundavdraget beror på din totala inkomst och ökar desto lägre inkomst du har, men det finns ett maximalt avdrag. År 2025 ökar grundavdraget för samtliga årsinkomster upp till 160 000 kronor. Vid årsinkomster över 182 000 kronor minskar sedan grundavdraget. Detta gör att personer med låga inkomster betalar mindre i skatt, och personer med riktigt låga inkomster kan helt slippa betala inkomstskatt.

    Med detta i minnet tar vi SCBs statistik över medellöner för 2024 och tar fram de yrkens vars medelmånadslön ligger över eller nära brytpunkten för statlig inkomstskatt. Jag har definierat ”nära” som en månadslön på mer än 45 000 kronor. Med årliga löneökningar, extraarbete och befordringar torde många snart nå upp till brytpunkten. Den ska räknas upp med inflationen men det har man fuskat med något år.

    Nedan visas lönetabellen för kvinnor (ja, det skiljer mellan kvinnor och män vilket ni kan se inne i rapporten).

    Bild 2. Yrkesgrupper med en medelmånadslön över 45 000 kr år 2024.

    Notera att detta är medelmånadslöner för samtliga sektorer och att medellönerna varierar mellan sektorer (exempelvis mellan kommunal och privat) och mellan landets olika regioner

    Nu är ni förhoppningsvis mer rustade för att diskutera den statliga skattens påverkan på individ, samhälle och statsfinanser. När  ni har ångan uppe kan ni även titta på sidan som listar de yrken som riskerar att hamna under gränsen för arbetskraftsinvandring.

    Klicka på bilden nedan för att komma till rapporten.

Ämnen