Medborgardata.se gör svensk offentlig statistik begriplig. Interaktiva rapporter där du själv klickar dig ner till ditt län, din kommun eller ditt område – gratis, utan inloggning och partipolitiskt obundet.

Klicka på bilden i ett inlägg för att öppna rapporten, välj ett ämne till höger eller se alla rapporter samlade under Innehåll.

Senaste rapporterna

  • ,

    Nu börjar de minskande barnkullarna märkas i skolan

    Vi läser alltmer om att de minskande barnkullarna sätter press på skolor och förskolor. I Stockholm minskar skolpengen med ca 100 000 kronor när ett barn försvinner medan de fasta kostnaderna finns kvar. För framför allt mindre friskolor innebär detta ett akut problem.

    Bild 1. Ur SvD 2024-10-24

    Med hjälp av SCSs siffror och Power BI kan vi se hur det står till i landets alla 290 kommuner.

    I Stockholm kan vi konstatera att antalet ettåringar (som sedermera ska gå på dagis och sedan börja skolan) minskat med över 2 400 på en tioårsperiod vilket motsvarar ca 106 klasser och säkert än fler barngrupper i förskolan.

    Bild 2- Antalet ettåringar i Stockholms kommun 2014-2024.

    För mindre kommuner med färre antal skolor kan effekten bli dramatisk, som i exemplet Vaxholm.

    Hur ser det ut i din kommun? Klicka på bilden.

    Bild 3. Klicka för att komma till rapporten.

  • Hur mycket bidrag får trossamfunden?

    Bidrag till olika religiösa grupper brukar leda till diskussioner som ofta genererar mer hetta än ljus.

    Vi har en myndighet vid namn Myndigheten för stöd till trossamfund vars uppdrag är att vara expertmyndigheten för trossamfundsfrågor samt att fördela bidrag inom tre olika kategorier: Organisationsbidrag (ca 68 miljoner 2024), Verksamhetsbidrag (10 miljoner) samt Säkerhetshöjande åtgärder (66 miljoner).

    Myndigheten redovisar organisationsbidrag till samfund för olika år.

    Denna gång räcker det med en gammal hederlig pivot-tabell i Excel för att skapa överblick för det som betalats ut under 2024.

    Bild 1. Utbetalda organisationsbidrag 2024.

    Trossamfunden ska varje år redovisa antalet ”betjänade”. Betjänade avser både antalet medlemmar och ”regelbundna registrerade deltagare”. Total ”betjänades” ca 850 000 personer under 2023.

    Det blir en lång lista som påminner om att det finns många blommor i vår herres hage.

    För nörden: Alevitiska Riksförbundet står bland kristna och judiska. Aleviterna är en muslimsk inriktning i huvudsak från Turkiet och ska ej förväxlas med Alawiterna i Syrien (som forne diktatorn al-Assad tillhör).

  • Många politiker hoppar av – fler än du tror

    Klicka här för att komma direkt till rapporten.

    Centerledaren Anna-Karin Hatts avhopp må vara ovanligt i toppskikten men ack så vanligt i kommun- och regionfullmäktige. Under den förra mandatperioden hoppade över 2 600 ledamöter (21 %) i kommunfullmäktige av i förtid.

    Bild 1. Antal valda och avhoppade i samtliga kommunfullmäktigen 2018-2022.

    Kvinnor hoppar av i högre grad än män. Som diagrammmet nedan visar så toppade andelen avhopp under förrförra mandatperioden.

    Bild 2. Andel avhoppade per kön i mandatperioder 2002-2022.

    Tittar vi på avhopp per parti ser vi att Sverigedemokraterna hade nästan 40% avhopp under mandatperioden 2010–2014 för att sedan sjunka i nivå med de övriga partierna.

    Från 2014 är Centerpartiet och Miljöpartiet de enda vars andel avhoppade ökar.

    Bild 3. Andel avhoppade per parti i kommunfullmäktige 2002-2022.

    Väl inne i rapporten kan du studera avhopp per kommun, per ålders- och inkomstintervall och utbildningsnivå och mycket annat.

    Vi bjuder här på topplistan för andel avhoppade i kommunfullmäktige.

    Bild 4. Kommuner med högst andel avhoppade 2018-2022.

    Hur ser det ut för ditt parti, i din kommun och i ditt län?
    Klicka på bilden.

  • Vad vet vi om ekonomiskt bistånd?

    Klicka här för att komma direkt till rapporten: Öppna rapporten

    Ekonomist bistånd, i folkmun fortfarande ”socialbidrag” är en fråga som är på tapeten och skapar känslor. Känslor sysslar vi inte med här, men däremot att försöka göra statistik begriplig med hjälp av Power BI.

    Jag har bearbetat siffror från Socialstyrelsens statistikdatabas för att få en klarare bild av siffror och tidsserier.

    Jag lånar direkt ut Socialstyrelsens rapport som också finns ”embeddad” (som man säger på svenska) i min rapport.

    Bild 1. Ur Socialstyrelsens rapport om ekonomisk bistånd 2024.

    Kostnaderna för ekonomiskt bistånd utgör ca 1,2% av kommunerna totala kostnad.

    Bild 2. Ekonomiskt bistånd per hushållstyp 2024.

    I tabellen ovan ser vi att Ensamstående män utan barn är den antalsmässigt största gruppen (42%) och står för 35,5% av det totala stödet i kronor eller dryga 3,8 miljarder kronor (2024).

    I rapporten kan du se data per kommun, åldersgrupp, svensk/utländsk bakgrund samt ”topplistor”.

    Klicka på bilden för att komma till rapporten.

  • Hur gamla är bostäderna där du bor?

    För att komma direkt till rapporten, klicka här: Öppna rapporten

    Bland mycket som du säkert inte funderat över är bostadsbyggnadernas ålder i ditt område. Om detta vet SCB så klart att berätta och med hjälp av Power BI blir det begripligt.

    Vissa områden har bebyggelse jämnt fördelade över tidperioder, vissa är rena miljonprogram och i en del områden är nästa all bebyggelse från tiden för andra världskriget.

    I några områden i Vaxholm kan vi se en byggboom från början på 2000-talet.

    Bild 1. Tre områden i Vaxholms kommun.

    I Herrgården i Malmö är i princip samtliga bostäder byggda under miljonprogrammet.

    Bild 2. Herrgården i Malmö.

    I Visbys innerstad är nästan hälften av bostadshusen byggda före andra världskriget.

    Bild 3. Visby innerstad.

    Hur ser det ut i ditt område? Klicka här: Öppna rapporten

  • Personval till riksdagen – vem röstar man på?

    Nu slipar riksdagskandidaterna sina knivar inför den kommande valrörelsen. Det gäller att hamna så högt upp på listan som möjligt eller satsa på att bli inkryssad från en lägre placering.

    Tabellen nedan visar antalet personröster vid förra valet samt fördelningen mellan kvinnor och män.

    Vi kan se att Sverigedemokraterna var det parti som gav flest personröster och att 95% av dessa tillför manliga kandidater.

    Kristdemokraterna var det parti där med högst andel röster på kvinnor, 79%.

    v

    Bild 1. Antal personröster och fördelning på kvinnor-män valet 2022.

    Klickar du in på rapporten kan du se utfall per parti, valår samt valkrets/region:

    Bild 2- Moderata personröster Stockholms kommuns valkrets 2022.

    Hur ser det ur för sitt parti och i din region? Klicka här: Öppna rapporten

    PS Hur personval till riksdagen fungerar i Sverige (enligt Copilot)

    I Sverige sker personval till riksdagen genom att väljarna, utöver att rösta på ett parti, även kan ge en personröst till en specifik kandidat på partiets valsedel. På så vis kan väljare påverka vilka personer som blir invalda i riksdagen, inte bara vilket parti som får mandat.

    När rösterna räknas fördelas först mandaten mellan partierna enligt andelen röster de fått (proportionellt valsystem). Därefter tittar man på personrösterna. En kandidat som får minst 5 % av partiets röster i en valkrets kan bli inkryssad, och därmed gå före andra kandidater på listan, även om partiet placerat hen längre ner.

    Personvalssystemet ger alltså väljarna möjlighet att påverka vilka individer som kommer in i riksdagen, samtidigt som partierna har inflytande genom hur de placerar kandidater på sina listor. Dock är det fortfarande relativt ovanligt att kandidater blir inkryssade – partiernas listplaceringar har mycket stor betydelse.

    Min kommentar: Denna text är genererad av AI, närmare bestämt Copilot i Word. Vad jag kan se är den korrekt.

  • Allt om alla kommuner

    Den utmärkta tidskriften Fokus gör tillsammans med Infostat en årlig rankning av landets alla 290 kommuner baserade på att ett antal faktorer såsom tillgång till service, skolor, risk för krimininaltet och mycket annat.

    Vill man gå på djupet i demografi, ekonomi, skatter, sociala frågor och skolor har jag sammanställt ett antal rapporter som jag har gjort med kommmer och regionala områden som bas.

    Det är en lång lista som räcker hela sommaren:

    Klicka här på Allt om alla kommuner.

  • Vad betalar du för elnätet 2025?

    Klicka här om du vill komma till rapporten direkt.

    Den totala elkostnaden för din fastighet består av tre delar: elhandel, elnät och skatter. Du kan välja vilken leverantör du handlar din el från men leverantörerna av elnät är ett monopol i varje kommun.

    Med data från Nils Holgersson Gruppen* kan vi följa prisutveckling på bl. a elnäten.

    Tabellen nedan visar de kommuner som har de högsta elnätavgifterna i landet samt prisutveckling på ett och fem års sikt.

    Bild 1. Kommuner med de högsta elnätsavgifterna 2025.

    I Stockholm län har olika kommuner olika nätleverantörer. Vi kan se att EON har höjt sin nätavgift med 13,23 öre från år 2024 eller 11 %. På fem år har elnätspriserna från EON ökat med 57,6 %.

    Bild 2. Elnätpriser och leverantörer i Stockholm län 2025.

    Hur ser det ut i din kommun? Klicka här på bilden.

    Den stora rapporten med priser (2024) för VA, avfall, elnät och fjärrvärme hitta du här.

    För att få total koll på dina elpriser, avtal och elområden, klicka här.

    *Nils Holgersson Gruppen består av representanter från Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta.

  • Hur många domstolar har vi, vad kallas dom och hur många mål tar de hand om?

    Klicka här för att komma direkt till rapporten: Öppna rapporten

    De flesta känner nog till våra ”vanliga” domstolar som tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen. Få vet hur många mål som kommer in, avgörs och överklagas till nästa instans.

    Dessutom har vi förvaltningsdomstolarna samt ett antal specialdomstolar, varav några är en del av de vanliga domstolarna. Några exempel är Migrationsdomstolen och Hyresnämnden.

    Domstolsverket har i dagarna tillgängliggjort sin data i samma modell som används av SCB, vilket gör att vi kan dyka ner i olika domstolar, instanser och antal mål med hjälp av Power BI.

    Jurister må ha synpunkter på vissa klassificeringar, men jag tror att det ger oss lekmän en överblick som vi inte har haft förut. Och det kommer mera.

    Jag ska vara försiktig med analyser baserat på detta material, men jag vågar mig på att nämna en sak.

    När åklagarna överklagar ett mål till hovrätten ger hovrätten en ändrad som i 70 % av fallen (2024). När den tilltalade överklagar ändras domen endast i 25 % av fallen. I rapporten kan du se siffor från respektive hovrätt.

    Bild 1. Antal överklagade brottmål från till hovrätten 2024.

    I Domstolsverkets data ser vi inte typen av brottmål. Därför har jag länkat in en rapport med data från Brå (Brottförebyggande rådet) , där man kan se antalet anmäla brott per kommun (och per 100 000 invånare) samt brottstyper över tiden.

    Bild 2. Antal anmälda sexualbrott per 100 000 invånare.

    Hur ser det ut i alla Sveriges tingsrätter hovrätten, hyresnämnder med mera?

    Klicka här: Öppna rapporten

  • Vilka är arbetslösa idag?

    För att direkt komma till rapporten, klicka här: Öppna rapporten

    Vi läser om ökande arbetslöshet och att konjunkturvändningen låter vänta på sig. Arbetsförmedlingen och SCB har olika beräkningsmetoder och siffror vilket har skapat en del debatt. Denna gång väljer vi att titta på Arbetsförmedlingens data.

    För varje län och kommun kan man se andelen arbetslösa uppdelat på kön, åldersgrupp och bakgrund.

    Ungdomsarbetslösheten får med rätta stor uppmärksamhet, likaså arbetslösheten bland utrikes födda. Som vi ser av diagrammet nedan är arbetslösheten bland svenskfödda avsevärt lägre än den jämfört framför allt med personer födda utanför Europa. Den relativt lilla skillnaden i årsgruppen 20–24 år kan bero på att många studerar.

    Bild 1. Inskrivna arbetslösa i april 2025 per kön, åldersgrupp och bakgrund – Östergötlands län.

    Vi kan även titta på Sveriges alla 290 kommuner (data kan saknas för vissa kommuner). I Landskrona har vi mycket stora skillnader i arbetslöshet mellan svenskfödda och utomeuropeiska, framför allt i ”vuxen” ¨ålder.

    Bild 2. Inskrivna arbetslösa i april 2025 per kön, åldersgrupp och bakgrund – Landskrona kommun.

    I Täby kommun utanför Stockholm ser vi som väntat klart lägre siffror för samtliga grupper.

    Bild 3. Inskrivna arbetslösa i april 2025 per kön, åldersgrupp och bakgrund – Täby kommun.

    Hur ser det ut i ditt län eller din kommun? Klicka här: Öppna rapporten

  • Sjukvården och regionerna – fler eller färre läkare och sjuksköterskor? – se själva

    Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten.

    Det mesta och sjukvården i landet levereras av regionerna och ca 90% av deras budget går just till detta. Avlägsen tvåa är kollektivtrafiken.

    Vi läser om att många regioner kämpar med en svag ekonomi och nu senast att sjukhuset i Sollefteå lägg ner, till stora protester från befolkningen.

    Med data från Kolada (ett verktyg som du hittar hos SKR har jag försökt på grepp på om det blir fler eller färre anställda i sjukvården (och regionernas övriga områden).

    Tittar på riksnivå (samtliga regioner hopslagna) ser vi att det gjordes 60 570 årsarbeten som sjuksköterska vilket var 2 687 fler än under 2023.

    Bild 1. Årsarbeten i sjukvården samtliga regioner.

    I Region Västernorrland, där Sollefteå ligger, ser att antalet årsarbeten för sjuksköterskor och läkare ökat jämfört med tidigare år.

    Bild 2. Årsarbeten sjukvård i Region Västernorrland, årsjämförelse.

    En fråga som ofta diskuteras är antal administratörer och om stabsfunktioner ökar medan produktionsresurser minskar. För Västernorrland ser vi att antalet administratörer minskat (i alla fall årsarbeten) under 2024 jämför med tidigare år.

    Bild 3. Årsarbeten inom administration i Region Västernorrland, årsjämförelse.

    Det kan finnas många förklaringar till att siffror går upp och ner mellan åren så låt denna rapport bli en början på fler efterforskningar, inte en slutgiltig sanning.

    Notera att dessa siffror bara gäller årsarbeten i regionerna. Personal i privata bolag räknas inte in.

    Klicka här för att komma till rapporten och kolla upp din region

  • Färre klasser och stängda förskolor – även hos er?

    Klicka här för att komma direkt till rapporten: Öppna rapporten

    Dagens Nyheter skriver i en artikel att Norrköpings kommun lagt ner åtta förskolor med åtta till på gång, allt beroende på allt färre barn. Även ett antal låg- och mellanstadieskolor har lagt ned och fler lär det bli med krympande barnkullar.

    Enligt SCBs siffror, sedvanligt illustrerade med hjälp av Power BI är det i Norrköping 1 150 färre barn i åldrarna 0-4 år idag än toppåret 2022.

    Bild 1. Barn i ålder 0-4 år i Norrköpings kommun 2024-2024.

    Hur ser det ut i din kommun? Klicka här: Öppna rapporten

  • Fler bor ensamma

    I den ocean av statistik som SCB tillhandahåller kan vi se hur många personer som bor små och stora hushåll. Antal personer i konungariket som bor i ensamhushåll har ökat med 336 468 sedan 2011 och det är ökning på 1.3 procentenheter. Mellanstora hushåll på 2-5 personer ökar visserligen i antal men minskar i andel. Stora hushåll på 6 personer och fler ökar både in antal och andel.

    Vi läser om trångboddhet i visa områden om ni går in i rapporten och tittar på vissa kommuner kan ni se ett samband mellan invandrartäta kommuner och hög andel stora hushåll.

    Bild 1. Antal och andel personer i olika hushållstorlekar 2023 jämför med 2011 – Riket.

    I Vaxholm ökar endast mindre hushåll medan hushåll med fyra personer och mer minskar i antal

    Bild 2. Antal och andel personer i olika hushållstorlekar 2023 jämför med 2011 – Vaxholm

    Hur ser det ut i sin kommun? Klicka här: Öppna rapporten

  • Byggdes det några bostäder hos dig 2024?

    Klicka här för att komma direkt till rapporten: Öppna rapporten

    SCB håller koll antalet påbörjade och färdigställda lägenheter (lägenhet = bostad) per kvartal. Power BI hjälper som vanligt till med att klara ut både övergripande trender och att dyka ner i detaljer i riket, län och kommuner.

    Vi läser att det byggs för lite i landet och det verkar stämma när man tittar på statistiken. Antalet lägenheter som har påbörjats åren 2023 – 2024 är en bråkdel av det antalet som påbörjades under 2022.

    I Norrbotten har vi kommuner med alltifrån noll till tusentalet lägenheter på gång, bland annat på grund av den gröna omställning som vi håller andan inför.

    I Stockholm (och i landet som helhet) ser vi ett uppsving för påbörjade lägenheter under det fjärde kvartalet. Om detta är ett trendbrott eller ett hack i den nedåtgående kurvan kommer att visa sig under kommande kvartal.

    I bottenstriden för nybyggnationer dominerar Västerbottenskommuner.

    Hur ser bostadsbyggandet ut i din kommun? Klicka här: Öppna rapporten

  • Sveriges gymnasieskolor – antal lärare, elever, bakgrund och betyg

    För att komma direkt till rapporten, klicka här: Öppna rapporten

    Skolverket har väldigt omfattande statistik ner på skolnivå – antal elever med svensk eller utländsk bakgrund, betyg, föräldrarnas utbildningsnivå och antalet lärare med olika behörigheter.

    Med Power BI och lite god vilja blir förhoppningsvis informationen lättare att ta in.

    Vi kan sortera skolor på riks-, läns- eller kommunnivå efter bl. a antalet elever, andel med utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå. Jag vet inte hur Skolverket har koll på det sistnämnda.

    Bild 1. Skolor i Stockholms kommun sorterat på antal elever.

    Avgångsbetyg för de senaste fyra läsåren. Av integritetsskäl publicerar man inte data för grupper färre än 10 personer.

    Bild 2. Betyg läsåret 23/24 i gymnasieskolor i Danderyd, Lindingö och Täby.

    Vi kan även se vilka som är huvudmän för de enskilda (privata skolorna), antalet skolor och antal elever.

    Bild 3. Huvudmän med flest enskilda skolor.

    40 kommuner i Sverige har inga gymnasieskolor och dyker därför inte upp i urvalen.

    Klicka här för att komma till rapporten: Öppna rapporten

  • Hur mycket handlar vi med USA?

    Klicka här för att komma direkt till rapporten: Öppna rapporten

    USA är vår tredje största handelspartners när det gäller varuhandel med en export på dryga 188 miljarder och en import på 70 miljarder för år 2023. På tjänstesidan är det mer jämt runt 150 miljarder i både export och import.

    Bild 1. Sveriges största handelpartners – varuhandel.

    Som framgår av tabellen nedan exporterar vi främst industriprodukter med ett rejält handelsöverskott.

    Bild 2. Export och import av varor – USA

    För att studera Sveriges utrikeshandel, klicka här: Öppna rapporten

  • Varför är det så dyrt att bygga – se här!

    Att bostadsbyggandet är för lågt verkar vara något som de flesta är överens om. Kostnadsutvecklingen på byggsidan underlättar inte. Diagrammet visar att Byggkostnadsindex (BKI) ökat med ca 40% jämfört med 2015 och det är materialkostnaden som driver (som ökat ca 60%). Kostanden har stigit kraftigt sedan 2018 men en extra skjuts från 2022 och framåt vilket kan ha med Ukraina-kriget att göra.

    Bild 1. BKI-utveckling från januari 2015 till januari 2025.

    Jämför vi olika byggmaterial ser vi att kostnader för järn- och stålvaror fördubblats sedan 2015 och att samtliga typer av material ökat med minst 50%.

    Bild 2. Utveckling av BKI för olika typer av byggnadsmaterial.

    Jämför vi med konsumentprisindex (det sk Skugg-KPI) ser vi att kostnaden för byggnadsmaterial vida överstiger KPI:

    Bild 3. KPI (skugg-KPI) – utveckling 2015 – 2025.

    All data kommer från SCB.

    För att komma till rapporten, klicka här: Öppna rapporten

  • Mystiska siffror för bilinnehav

    Klicka här för att komma direkt till rapporten: Öppna rapporten

    Ibland tar jag ut statistik som inte känns direkt livsavgörande, och antalet fordon i trafik och avställda per område kan, om man vill vara vänlig, sägas ha endast ett akademiskt intresse. Ända tills jag började gräva.

    Hur kan ett område ha fler avställda fordon än fordon i trafik? Områden med fler fordon avställa är geografiskt spridda, och består av ”utsatta” samt ren landsbygd.

    Förklarningar är säkert olika för olika områden och vi kan bara spekulera vilket vi inte gör.

    Bild 1. Områden med fler avställda fordon än fordon i trafik.

    Hur ser det ut i ditt område? Klicka här: Öppna rapporten

  • Kommuner som ökar och minskar sin befolkning

    Klicka här för att komma direkt till rapporten: Öppna rapporten

    Sveriges kommuner uppvisar enorma olikheter i geografi, befolkning och ekonomisk status. Likväl har alla samma grunduppdrag.

    Vi har 16 kommuner med färre än 5 000 invånare, som ska klara av all kommunal service, – skolor, socialtjänst och infrastruktur. Samtliga dessa har minskat sin befolknings sedan 2014. Dorotea håller tätplatsen som Sveriges minsta kommun sett till befolkning. Ytterligare 60 kommuner har mellan 5-10 000 invånare där drygt hälften, 32 st, minskat.

    Sett till antal invånare har Sollefteå minskat mest i antal sedan 2014 (dryg 1 300 personer) medan Dorotea även kniper förstaplatsen bland dem som minskat mest i procent. Stockholm har ökat mest i antal (drygt 83 000) medan Knivsta i Uppsala län ökar mest i procent (31,3).

    Bild 1. Kommuner fördelat på antal invånare 2024.

    Sedan år 2014 har 212 kommuner ökat sig befolkning och 78 minskat. Kartan nedan illustrerar i vilka kommuner som befolkningen ökar eller minskar.

    Bild 2. Kommuner som ökat respektive minskat befolkning sedan 2014.

    Hur ser det ut för din kommun? Klicka här: Öppna rapporten

    PS: Folkmängden redovisas för kommuner den 1 januari varje år. Notera att rapporten i nästa inlägg, som även anger svensk och utländsk bakgrund, har data fram till år 2023.

  • Har vi ett demografiskifte i hela Sverige eller i din kommun?

    Klicka här för att komma direkt till rapporten: Öppna rapporten

    Vi läser om låga födelsetal, en ökad andel äldre och segregering i många svenska områden.

    Det råder inte brist debattörer och fora för diskussioner i frågan, men lättåtkomliga fakta är det sämre ställt med. Ur SCBs omfattande befolkningsstatistik har jag tagit ut befolkningsutveckling per kommun, kön och bakgrund mellan åren 2014 och 2023 (senaste året med data).

    Bild 1. Åldersgrupperna 0-19 år och 20-29 år samt total befolkning 2023.

    Vid utgången av 2023 hade Sverige dryg 10,5 miljoner invånare varav 27,5% hade utländsk bakgrund, dvs. födda utomlands eller födda i Sverige av två utlandsfödda föräldrar.

    I åldersgruppen noll till 19 år (ljusgrön tabell) har vi drygt 206 000 personer fler år 2023 än 2014, en ökning med 9,4 %. Dock ökade gruppen med svensk bakgrund bara med dryga två procent medan gruppen med utländsk bakgrund ökade med 36 %. Idag utgör andelen med utländsk bakgrund i den denna åldersgrupp cirka 27 % vilket också ungefär är snittet i riket.

    I gruppen 20 – 29 år (grön tabell) har vi haft en minskning på 7% sedan 2014 där svenska gruppen minskat med dryga 18 procent medan de med utländsk bakgrund ökat med nästa 28 procent.

    Bild 2. Sigtuna, Stockholms län.

    I Sigtuna kommun, Stockholms län, har både barn och unga och unga vuxna minskat sedan 2014 (20-29 år med nästan 30%) medan de med utländsk bakgrund ökat.

    Bild 3. Kommuner med lägst befolkning 2023.

    Dorotea knep förstaplatsen som Sveriges minsta kommun år 2023 (vi får återkomma till 2024) i skarp konkurrens med andra kommuner från Västerbotten och Norrbotten.

    Bild 4. Åldersgruppen 20-29 år i Dorotea.

    Dorotea har minskat med i princip hälften bland unga vuxna både med svensk och utländsk bakgrund. Befolkningsträdet nedan se därför ut som en svamp

    Bild 5. Befolkningsträd Dorotea.

    Hur ser det ut i din kommun: Klicka här: Öppna rapporten