Kommun

Rapporter med data per kommun

  • Hur gamla är bostäderna där du bor?

    För att komma direkt till rapporten, klicka här: Öppna rapporten

    Bland mycket som du säkert inte funderat över är bostadsbyggnadernas ålder i ditt område. Om detta vet SCB så klart att berätta och med hjälp av Power BI blir det begripligt.

    Vissa områden har bebyggelse jämnt fördelade över tidperioder, vissa är rena miljonprogram och i en del områden är nästa all bebyggelse från tiden för andra världskriget.

    I några områden i Vaxholm kan vi se en byggboom från början på 2000-talet.

    Bild 1. Tre områden i Vaxholms kommun.

    I Herrgården i Malmö är i princip samtliga bostäder byggda under miljonprogrammet.

    Bild 2. Herrgården i Malmö.

    I Visbys innerstad är nästan hälften av bostadshusen byggda före andra världskriget.

    Bild 3. Visby innerstad.

    Hur ser det ut i ditt område? Klicka här: Öppna rapporten

  • Personval till riksdagen – vem röstar man på?

    Nu slipar riksdagskandidaterna sina knivar inför den kommande valrörelsen. Det gäller att hamna så högt upp på listan som möjligt eller satsa på att bli inkryssad från en lägre placering.

    Tabellen nedan visar antalet personröster vid förra valet samt fördelningen mellan kvinnor och män.

    Vi kan se att Sverigedemokraterna var det parti som gav flest personröster och att 95% av dessa tillför manliga kandidater.

    Kristdemokraterna var det parti där med högst andel röster på kvinnor, 79%.

    v

    Bild 1. Antal personröster och fördelning på kvinnor-män valet 2022.

    Klickar du in på rapporten kan du se utfall per parti, valår samt valkrets/region:

    Bild 2- Moderata personröster Stockholms kommuns valkrets 2022.

    Hur ser det ur för sitt parti och i din region? Klicka här: Öppna rapporten

    PS Hur personval till riksdagen fungerar i Sverige (enligt Copilot)

    I Sverige sker personval till riksdagen genom att väljarna, utöver att rösta på ett parti, även kan ge en personröst till en specifik kandidat på partiets valsedel. På så vis kan väljare påverka vilka personer som blir invalda i riksdagen, inte bara vilket parti som får mandat.

    När rösterna räknas fördelas först mandaten mellan partierna enligt andelen röster de fått (proportionellt valsystem). Därefter tittar man på personrösterna. En kandidat som får minst 5 % av partiets röster i en valkrets kan bli inkryssad, och därmed gå före andra kandidater på listan, även om partiet placerat hen längre ner.

    Personvalssystemet ger alltså väljarna möjlighet att påverka vilka individer som kommer in i riksdagen, samtidigt som partierna har inflytande genom hur de placerar kandidater på sina listor. Dock är det fortfarande relativt ovanligt att kandidater blir inkryssade – partiernas listplaceringar har mycket stor betydelse.

    Min kommentar: Denna text är genererad av AI, närmare bestämt Copilot i Word. Vad jag kan se är den korrekt.

  • Allt om alla kommuner

    Den utmärkta tidskriften Fokus gör tillsammans med Infostat en årlig rankning av landets alla 290 kommuner baserade på att ett antal faktorer såsom tillgång till service, skolor, risk för krimininaltet och mycket annat.

    Vill man gå på djupet i demografi, ekonomi, skatter, sociala frågor och skolor har jag sammanställt ett antal rapporter som jag har gjort med kommmer och regionala områden som bas.

    Det är en lång lista som räcker hela sommaren:

    Klicka här på Allt om alla kommuner.

  • Vad betalar du för elnätet 2025?

    Klicka här om du vill komma till rapporten direkt.

    Den totala elkostnaden för din fastighet består av tre delar: elhandel, elnät och skatter. Du kan välja vilken leverantör du handlar din el från men leverantörerna av elnät är ett monopol i varje kommun.

    Med data från Nils Holgersson Gruppen* kan vi följa prisutveckling på bl. a elnäten.

    Tabellen nedan visar de kommuner som har de högsta elnätavgifterna i landet samt prisutveckling på ett och fem års sikt.

    Bild 1. Kommuner med de högsta elnätsavgifterna 2025.

    I Stockholm län har olika kommuner olika nätleverantörer. Vi kan se att EON har höjt sin nätavgift med 13,23 öre från år 2024 eller 11 %. På fem år har elnätspriserna från EON ökat med 57,6 %.

    Bild 2. Elnätpriser och leverantörer i Stockholm län 2025.

    Hur ser det ut i din kommun? Klicka här på bilden.

    Den stora rapporten med priser (2024) för VA, avfall, elnät och fjärrvärme hitta du här.

    För att få total koll på dina elpriser, avtal och elområden, klicka här.

    *Nils Holgersson Gruppen består av representanter från Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta.

  • Vilka är arbetslösa idag?

    För att direkt komma till rapporten, klicka här: Öppna rapporten

    Vi läser om ökande arbetslöshet och att konjunkturvändningen låter vänta på sig. Arbetsförmedlingen och SCB har olika beräkningsmetoder och siffror vilket har skapat en del debatt. Denna gång väljer vi att titta på Arbetsförmedlingens data.

    För varje län och kommun kan man se andelen arbetslösa uppdelat på kön, åldersgrupp och bakgrund.

    Ungdomsarbetslösheten får med rätta stor uppmärksamhet, likaså arbetslösheten bland utrikes födda. Som vi ser av diagrammet nedan är arbetslösheten bland svenskfödda avsevärt lägre än den jämfört framför allt med personer födda utanför Europa. Den relativt lilla skillnaden i årsgruppen 20–24 år kan bero på att många studerar.

    Bild 1. Inskrivna arbetslösa i april 2025 per kön, åldersgrupp och bakgrund – Östergötlands län.

    Vi kan även titta på Sveriges alla 290 kommuner (data kan saknas för vissa kommuner). I Landskrona har vi mycket stora skillnader i arbetslöshet mellan svenskfödda och utomeuropeiska, framför allt i ”vuxen” ¨ålder.

    Bild 2. Inskrivna arbetslösa i april 2025 per kön, åldersgrupp och bakgrund – Landskrona kommun.

    I Täby kommun utanför Stockholm ser vi som väntat klart lägre siffror för samtliga grupper.

    Bild 3. Inskrivna arbetslösa i april 2025 per kön, åldersgrupp och bakgrund – Täby kommun.

    Hur ser det ut i ditt län eller din kommun? Klicka här: Öppna rapporten

  • Färre klasser och stängda förskolor – även hos er?

    Klicka här för att komma direkt till rapporten: Öppna rapporten

    Dagens Nyheter skriver i en artikel att Norrköpings kommun lagt ner åtta förskolor med åtta till på gång, allt beroende på allt färre barn. Även ett antal låg- och mellanstadieskolor har lagt ned och fler lär det bli med krympande barnkullar.

    Enligt SCBs siffror, sedvanligt illustrerade med hjälp av Power BI är det i Norrköping 1 150 färre barn i åldrarna 0-4 år idag än toppåret 2022.

    Bild 1. Barn i ålder 0-4 år i Norrköpings kommun 2024-2024.

    Hur ser det ut i din kommun? Klicka här: Öppna rapporten

  • Fler bor ensamma

    I den ocean av statistik som SCB tillhandahåller kan vi se hur många personer som bor små och stora hushåll. Antal personer i konungariket som bor i ensamhushåll har ökat med 336 468 sedan 2011 och det är ökning på 1.3 procentenheter. Mellanstora hushåll på 2-5 personer ökar visserligen i antal men minskar i andel. Stora hushåll på 6 personer och fler ökar både in antal och andel.

    Vi läser om trångboddhet i visa områden om ni går in i rapporten och tittar på vissa kommuner kan ni se ett samband mellan invandrartäta kommuner och hög andel stora hushåll.

    Bild 1. Antal och andel personer i olika hushållstorlekar 2023 jämför med 2011 – Riket.

    I Vaxholm ökar endast mindre hushåll medan hushåll med fyra personer och mer minskar i antal

    Bild 2. Antal och andel personer i olika hushållstorlekar 2023 jämför med 2011 – Vaxholm

    Hur ser det ut i sin kommun? Klicka här: Öppna rapporten

  • Byggdes det några bostäder hos dig 2024?

    Klicka här för att komma direkt till rapporten: Öppna rapporten

    SCB håller koll antalet påbörjade och färdigställda lägenheter (lägenhet = bostad) per kvartal. Power BI hjälper som vanligt till med att klara ut både övergripande trender och att dyka ner i detaljer i riket, län och kommuner.

    Vi läser att det byggs för lite i landet och det verkar stämma när man tittar på statistiken. Antalet lägenheter som har påbörjats åren 2023 – 2024 är en bråkdel av det antalet som påbörjades under 2022.

    I Norrbotten har vi kommuner med alltifrån noll till tusentalet lägenheter på gång, bland annat på grund av den gröna omställning som vi håller andan inför.

    I Stockholm (och i landet som helhet) ser vi ett uppsving för påbörjade lägenheter under det fjärde kvartalet. Om detta är ett trendbrott eller ett hack i den nedåtgående kurvan kommer att visa sig under kommande kvartal.

    I bottenstriden för nybyggnationer dominerar Västerbottenskommuner.

    Hur ser bostadsbyggandet ut i din kommun? Klicka här: Öppna rapporten

  • Sveriges gymnasieskolor – antal lärare, elever, bakgrund och betyg

    För att komma direkt till rapporten, klicka här: Öppna rapporten

    Skolverket har väldigt omfattande statistik ner på skolnivå – antal elever med svensk eller utländsk bakgrund, betyg, föräldrarnas utbildningsnivå och antalet lärare med olika behörigheter.

    Med Power BI och lite god vilja blir förhoppningsvis informationen lättare att ta in.

    Vi kan sortera skolor på riks-, läns- eller kommunnivå efter bl. a antalet elever, andel med utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå. Jag vet inte hur Skolverket har koll på det sistnämnda.

    Bild 1. Skolor i Stockholms kommun sorterat på antal elever.

    Avgångsbetyg för de senaste fyra läsåren. Av integritetsskäl publicerar man inte data för grupper färre än 10 personer.

    Bild 2. Betyg läsåret 23/24 i gymnasieskolor i Danderyd, Lindingö och Täby.

    Vi kan även se vilka som är huvudmän för de enskilda (privata skolorna), antalet skolor och antal elever.

    Bild 3. Huvudmän med flest enskilda skolor.

    40 kommuner i Sverige har inga gymnasieskolor och dyker därför inte upp i urvalen.

    Klicka här för att komma till rapporten: Öppna rapporten

  • Kommuner som ökar och minskar sin befolkning

    Klicka här för att komma direkt till rapporten: Öppna rapporten

    Sveriges kommuner uppvisar enorma olikheter i geografi, befolkning och ekonomisk status. Likväl har alla samma grunduppdrag.

    Vi har 16 kommuner med färre än 5 000 invånare, som ska klara av all kommunal service, – skolor, socialtjänst och infrastruktur. Samtliga dessa har minskat sin befolknings sedan 2014. Dorotea håller tätplatsen som Sveriges minsta kommun sett till befolkning. Ytterligare 60 kommuner har mellan 5-10 000 invånare där drygt hälften, 32 st, minskat.

    Sett till antal invånare har Sollefteå minskat mest i antal sedan 2014 (dryg 1 300 personer) medan Dorotea även kniper förstaplatsen bland dem som minskat mest i procent. Stockholm har ökat mest i antal (drygt 83 000) medan Knivsta i Uppsala län ökar mest i procent (31,3).

    Bild 1. Kommuner fördelat på antal invånare 2024.

    Sedan år 2014 har 212 kommuner ökat sig befolkning och 78 minskat. Kartan nedan illustrerar i vilka kommuner som befolkningen ökar eller minskar.

    Bild 2. Kommuner som ökat respektive minskat befolkning sedan 2014.

    Hur ser det ut för din kommun? Klicka här: Öppna rapporten

    PS: Folkmängden redovisas för kommuner den 1 januari varje år. Notera att rapporten i nästa inlägg, som även anger svensk och utländsk bakgrund, har data fram till år 2023.

  • Har vi ett demografiskifte i hela Sverige eller i din kommun?

    Klicka här för att komma direkt till rapporten: Öppna rapporten

    Vi läser om låga födelsetal, en ökad andel äldre och segregering i många svenska områden.

    Det råder inte brist debattörer och fora för diskussioner i frågan, men lättåtkomliga fakta är det sämre ställt med. Ur SCBs omfattande befolkningsstatistik har jag tagit ut befolkningsutveckling per kommun, kön och bakgrund mellan åren 2014 och 2023 (senaste året med data).

    Bild 1. Åldersgrupperna 0-19 år och 20-29 år samt total befolkning 2023.

    Vid utgången av 2023 hade Sverige dryg 10,5 miljoner invånare varav 27,5% hade utländsk bakgrund, dvs. födda utomlands eller födda i Sverige av två utlandsfödda föräldrar.

    I åldersgruppen noll till 19 år (ljusgrön tabell) har vi drygt 206 000 personer fler år 2023 än 2014, en ökning med 9,4 %. Dock ökade gruppen med svensk bakgrund bara med dryga två procent medan gruppen med utländsk bakgrund ökade med 36 %. Idag utgör andelen med utländsk bakgrund i den denna åldersgrupp cirka 27 % vilket också ungefär är snittet i riket.

    I gruppen 20 – 29 år (grön tabell) har vi haft en minskning på 7% sedan 2014 där svenska gruppen minskat med dryga 18 procent medan de med utländsk bakgrund ökat med nästa 28 procent.

    Bild 2. Sigtuna, Stockholms län.

    I Sigtuna kommun, Stockholms län, har både barn och unga och unga vuxna minskat sedan 2014 (20-29 år med nästan 30%) medan de med utländsk bakgrund ökat.

    Bild 3. Kommuner med lägst befolkning 2023.

    Dorotea knep förstaplatsen som Sveriges minsta kommun år 2023 (vi får återkomma till 2024) i skarp konkurrens med andra kommuner från Västerbotten och Norrbotten.

    Bild 4. Åldersgruppen 20-29 år i Dorotea.

    Dorotea har minskat med i princip hälften bland unga vuxna både med svensk och utländsk bakgrund. Befolkningsträdet nedan se därför ut som en svamp

    Bild 5. Befolkningsträd Dorotea.

    Hur ser det ut i din kommun: Klicka här: Öppna rapporten

  • Blir fler eller färre behöriga till gymnasiet i ditt område?

    Klicka här för att komma direkt till rapporten: Öppna rapporten

    SCB mäter behörigheten till gymnasiet i de olika områdena regionala statistikområden RegSO. Det finns ca 3 300 RegSO i Sverige, exmpelvis Gärdet i Stockholm, Arrie-Västra Ingelstad-Östra Grevie i Vellinge kommun och Södra Svartbyn-Gruvberget i Boden.

    Jag har valt att jämföra åren 2010 och 2023 ifall data finns (annars används närmast liggande årtal).

    Resultaten per område varierar från 100% behöriga i många områden ner till endast en tredjedel i de område med sämst resultat.

    Vi ser också att vissa områden gjort mycket stora framsteg under de senaste tio åren. Den första tabellen visar de område som har haft den största förbättringen i behörighet.

    Områden som Hovsjö i Södertälje, Kronogårds Torg i Trollhättan och Herrgården i Malmö, samtliga med mycket höga andelar utländsk bakgrund, har förbättrat sin gymnasiebehörighet med nästan 40 procentenheter sedan 2010.

    Bild 1. Områden med störst förbättring i behörighet till gymnasium 2010 – 2023.

    Nedanstående områden har försämrat sina siffror allra mest mellan åren 2010 och 2023. I Haparanda stad norra och Emmaboda södra når endast en tredjedel av eleverna behörighet till gymnasiet med en försämring på 46–47 procentenheter.

    Jag har ställt frågan till Emmaboda kommun om de kan förklara sina siffror.

    Bild 2. Områden med störst försämring i behörighet till gymnasium 2010 – 2023.

    Vi ska komma ihåg att områden med väldigt få elever kan visa upp slagiga siffror mellan olika år.

    I rapporten kan du se befolkning, befolkningsutveckling, bakgrund, boende, ekonomisk standard samt behörighet till gymnasiet.

    Hur ser det ut i era områden? För att komma till rapporten, klicka här: Öppna rapporten

    Behörighet på kommunnivå hittar du här: Öppna rapporten

  • Färre småbarn ja – men i Vaxholm?

    Klicka här för att kolla direkt till rapporten: Öppna rapporten

    Föds det färre barn påverkar så klart både förskola och grundskola, något som kommunpolitiker och medborgare i många avfolkningskommuner fått känna på.

    När jag plockar ut befolkningsstorlek per åldersgrupp och jämför åren 2024 och 2014 blev jag förvånad över att hitta Stockholmskommunen Vaxholm i topplistan över de kommuner som tappat mest i procent.

    Jämför med 2014 finns det 45 stycken färre ettåringar i november 2024  (man räknar befolkningen i november varje år) vilket innebär en minskning på 39 procent.

    Om man räknar att det går 23 barn i en klass (vanligaste antalet i Stockholm) innebär det att det behövs två klasser färre än för tio år sedan, givet att siffrorna håller sig fram till skolstart. Förskolan måste ta hänsyn till detta redan nu.

    Bild 1. Antal barn i gruppen ettåringar år 2024 jämför med 2014.

    Den gode analytikern vet att man ska titta på tidserier hellre än enskilda årtal. Nedan ser vi att ettåringarna toppade i antal år 2017 och nå en bottennivå 2024 .

    Bild 2. Antalet ettåringar i Vaxholms kommun 2014 – 2024.

    Hur ser det ut i din kommun: Öppna rapporten

  • Har ditt område fått fler låg- eller höginkomsttagare?

    Klicka här om du vill komma direkt till rapporten: Öppna rapporten

    I inlägget nedan, ”Är ditt område segregerat” kunde vi se andelen personer i de olika inkomstkvartilerna – från kvartil 1, de 25% lägsta inkomsterna i landet till kvartil 4, de 25% högsta inkomsterna.

    Försämringar  – topplista

    Bild 1 visar de områden där andelen personer i den lägsta kvartilen, (kvartil 1) har ökat mest. I Kronoparken östra i Karlstads kommun ligger 40% av invånarna i den lägsta kvartilen. Det är 20 procentenheter fler än året 2015. Vad beror försämringen på? Det kan man inte utläsa utan varje område måste bedömas för sig. Har det exempelvis byggts studentbostäder under perioden ökar andelen med de lägsta inkomsterna.

    Bild 1. Områden i riket med största ökning av andelen inkomsttagare in den lägsta kvartilen.

    Tittar vi (i Bild 2) på de områden där andelen i den högsta kvartilen (kvartil 4) minskat mest är det Arninge-Ullna i Täby kommun och Limhamns hamnområde i Malmö. Dessa områden har haft det största utflödet från den högsta inkomstkvartilen sedan 2015.

    Bild 2. Områden i riket med det största utflödet ur den högsta inkomstkvartilen.

    Förbättringar – topplista

    Dessa områden har en mindre andel personer i den lägsta kvartilen jämför med 2015. Bergsjön södra i Göteborg och Hyllievång norr i Malmö har vardera 19% färre i den lägsta kvartilen.

    I den högsta inkomstkvartilen har Annehem i Lund fått 15 procentandelar fler invånare och 66% av området invånare ligger i den högsta kvartilen. Vad det beror på måste återigen undersökas per område. Har samma personer fått det bättre, har fler höginkomsttagare flyttat in eller är det en kombination av de två.

    För Resarö i Vaxholm tror jag mig veta att en stor inflyttning av höginkomsttagare är förklaringen.

    Hur ser det ut i ditt område, kommun eller region? Klicka här: Öppna rapporten

  • Är ditt område segregerat?

    Klicka här för att gå direkt till rapporten: Öppna rapporten

    Sverige är segregerat i boende och skolgång kan vi läsa och höra i debatten. Hur ser siffrorna ut? SCB har mycket detaljerade uppgifter ner på områdesnivå vilket jag har försökt att illustrera med favoritverktyget Power BI.

    Några exempel följer, men du kan själv gå in i rapporten och undersöka dina områden. Förklaringar till de olika begreppen hittar du i rapporten.

    På Resarö östra i Vaxholms kommun ligger nästan ¾ av befolkningen i den högsta inkomstkvartilen och den har fyllts på med 10 procentenheter sedan 2015.

    Bild 1. Resarö östra, Vaxholms kommun: Inkomstkvartiler och förändring sedan 2015.
    Avrundningsfel kan göra att summan av förändringarna inte blir noll.

    I Rinkeby, Stockholm ligger 62% av befolkningen i den lägsta inkomstkvartilen och endast 3% i den högsta. Notera dock att den andelen som befinner sig i den lägsta kvartilen har minskat med 4 procentenheter sedan 2015 och att andelen i kvartil 3 ökat lika mycket.

    Bild 2. Rinkeby, Stockholms kommun.

    Ett annat sätt är att sortera områden på andelen befolkning med låg ekonomisk standard. I nedanstående områden i Södertälje kommun kan vi se områden med runt 90% utländsk bakgrund och i princip inga personer med hög ekonomiska standard.

    Bild 3. Områden i Södertälje med lägst andel invånare med låg ekonomisk standard.

    Klicka vi på området Ronna centrum ser vi följande: Andelen av befolkningen med utländsk bakgrund har ökat sedan 2010, medan befolkningstillväxten har planat ut och minskat sedan toppåret 2013. Den överväldigande delen bor i hyresrätt.

    Bild 4. Ronna centrum, Södertälje kommun

    Tittar vi på inkomstkvartiler ser vi att 53% befinner sig i den lägsta inkomstkvartilen men att den gruppen minskat med 10 procentenheter sedan 2015. Andelen med som ligger inom den landets lägsta inkomster har alltså minskat.

    Bild 5. Inkomstkvartiler, Ronna centrum, Södertälje kommun.

    Vi kan även se hur områdets elever klarar sig med behörighet till gymnasium respektive högskola. Gymnasiebehörigheten har, med variationer över åren, gått från dryga 50% år 2010 till dryga 80% för år 2023.

    Bild 6. Gymnasie- och högskolebehörighet, Ronna centrum, Södertälje.

    Tittar vi på det tidigare omnämnda Resarö östra ser vi att gymnasiebehörigheten pendlat mellan 90 och 100 % under hela perioden.

    Bild 7. Gymnasie- och högskolebehörighet, Resarö östra, Vaxholm.

    Vår vana trogen presenterar vi topplistor där välkända områden toppar i andel utländsk bakgrund medan Aspås i Krokom hamnar i strålkastarljuset av omvänd anledning.

    Hur ser det ut i ditt område, kommer eller i länet? Klicka här: Öppna rapporten

  • Vad heter alla nyfödda nu för tiden?

    Klicka här för att komma direkt till rapporten: Öppna rapporten

    Skatteverket har släppt data på vad alla nyfödda har fått för namn vilket alltid får stor uppmärksamhet i media.

    Så här ser de vanligaste flicknamnen ut i tre Stockholmskommuner.

    Det råder faktiskt stor variation på namn. De vanligaste utgör bara någon procent av alla namn.

    Bild 1 Vanligaste flicknamn i några Stockholmskommuner.

    Samtidigt måste vi göra de som tror att Muhammed är det vanligaste pojknamnet besvikna.

    Bild 2 Resultat av sökningen M?h

    Klicka här för att komma till rapporten: Öppna rapporten

  • Hur segregerat bor vi?

    Boendesegregationen anges som ett av våra största integrationsproblem. Hur ser då de rena siffrorna ut?

    SCB har utförlig statistik ner på områdesnivå för befolkning, boende, utbildningsnivå och härkomst. Denna rapport (förfinad med Power BI så klart) visar folkmängd samt svensk och utländsk bakgrund över tidsperioden 2010 – 2023.

    På denna nivå (”RegSO”) finns det totalt 3 363 områden i landet.

    Över 300 områden (knappt 10%) har en befolkningsandel med utländsk bakgrund på över 50%. I dessa områden bor det drygt 1,3 miljoner personer.

    Bild 1 Områden med högst andel utländsk bakgrund

    I Tensta, Stockholms kommun är andelen med utländska bakgrund 90,2% år 2023 och har ökat under hela perioden från 2010.

    Bild 2 Andel utländsk bakgrund Tensta, Stockholm

    I Östermalmsstadsdelen Oscars kyrka (mitt område) är andelen med utländsk bakgrund 18,1 % med mycket liten förändring sedan 2010.

    Bild 3 Andel utländsk bakgrund, Oscars kyrka, Stockholm

    På de flesta order i Sverige ser det ut som i mitt gamla område, Matfors i Sundsvalls kommun – en låg andel med utländsk bakgrund och minimal förändring över tiden.

    Bild 4 Andel utländsk bakgrund, Matfors, Sundsvalls kommun

    Klicka här för att studera rapporten: Öppna rapporten

  • Vad kostar förskolan i din kommun?

    Skolverkets omfattande statistik täcker även varje kommuns kostnader för förskolor – totalt, personal, lokaler samt en restpost. Notera att det är endast kommunala förskolor som syns i statistiken

    Kostnader för några utvalda kommuner i Stockholms län

    Vår vana trogen presenterar vi även topplistor för högst och lägst kostnader.

    Kommuner med högst och lägst kostnad per inskrivet barn

    För att jämföra med din kommun, klicka här: Öppna rapporten

  • Vad tycker du om din kommun? – Medborgarundersökningen

    SCB:s medborgarundersökning är en frivillig attitydundersökning som SCB utför de kommuner som så önskar. Antalet deltagande kommuner varierar över åren. I årets undersökning deltog 128 av Sveriges 290 kommuner vilket är lägre än det ca 160-tal som deltog i tidigare undersökningar.

    Medborgarna får svara på frågor om hur man upplever kommunal service, skolor och trygghet.

    Medborgarundersökningen efter behandling i Power BI

    I tabellen nedan ser vi hur Vaxholmsborna upplever förskola och skola samt hur många som svarat på enkäten varje år.

    Svar från Vaxholm på frågan ”hur tycket du att förskola/skola fungerar i din kommun”

    När det gäller frågan om risken för att bli utsatt för våldsbrott eller hot svarar invånarna i Eskilstuna som nedan.

    Eskilstuna svarar på frågan om hot och våld

    När det gäller invånarnas syn på hur den övergripande verksamheten sköts hamnar nedanstående kommuner på botten. Enligt diagrammet har Ragunda förbättrat sig marginellt från ifjol men trenden ser oroväckande ut.

    Bottenlistan för synen på den övergripande kommunala verksameten

    För att kolla upp din egen kommun, klicka här: Öppna rapporten

  • Hur mycket kostar din skola per elev Hur många behöriga lärare har man?

    Skolverket redovisar tämligen detaljerad statistik för samtliga kommuner och kostnader ner på detaljnivå för kommunala skolor (för år 2022).

    Vi kan även se antal och andel behöriga lärare per skola, även inkluderat friskolor, för läsåret 23/24.

    Statistik är bara siffror, men när man jämför kostnad per elev för olika kostnadsslag och kommuner blir man nyfiken:

    • Varför skiljer sig det dryga 48 000 kr per elev för kostnadsposten ”Undervisning mellan ”billigaste” och ”dyraste” kommun?
    • Hur förklarar man skillnaden på dryga 13 000 kr per elev för skolmåltider mellan två olika kommuner. Svälter barnen i den ena och frossar i den andra?
    • Är det rimligt att det skiljer dryga 60 000 kr per elev för lokalkostnader mellan två kommuner?

    Dessa siffror räcker inte för att göra tvärsäkra uttalanden om man spenderar för mycket eller för lite på våra barns utbildning. Det är snarare en utgångspunkt för att ställa fler frågor.

    Så här ser det ut i min gamla skola där som barn jag lekt:

    Så här ser bottenlistan över andelen behöriga lärare ut i Region Stockholm:

    Här är kommunerna med de högsta lokalkostnaderna per elev. Sveriges minsta kommun Bjurholm samt tre kommuner i Region Örebro toppar listan.

     

    Här är en länk till rapporten: Öppna rapporten